Trygghet!

Så här såg jag och Alfred ut imorse... Ja så ser dom flesta mornarna/nätterna ut här hemma... Alfred ligger alltid tätt, tätt, tätt bredvid mej och borrar in hela sin kropp på mej! Han är i starkt behov att känna trygghet och närhet när han ska sova! Han har alltid varit sån. Häftigt hur olika barnen kan bli. Douglas och Fabian är inte alls såna. De vill helst ligga själv, ja åtminstone Fabian som föredrar sin säng framför våran!
Alfred har oxå börjat fascinerat mej mer och mer... Han har ALLTID varit en kille med massor av bus i sig... Orädd och klättrat och sovit dåligt.
Han har helt vänt om nu. Han sover bra, han är lugn, han är mysig, ligger gärna och läser och lyssnar! Men han har fortfarande det där orädda i sig och ja så klart kan lilla Emil komma fram i honom lite då och då! Han har verkligen växt till sig min lilla buse!
(Och fyyy sjutton vad jag ser ut när jag sover... Tur att min mun inte var lika öppen som Alfreds... Jo för tydligen sover jag i vanliga falll precis som Alfred, med öppen "fisk" mun;-))