söndag 18 september 2016

Fuck you din jävla idiot....

Jag är på riktigt jävla arg nu... Så arg att jag nästan skakar....
Det började med att hemtelefonen ringde efter 8 imorse.. (Kan inte länka till ett gammal inlägg via telefonen som jag gjort för ett par månader sedan... Men vi har haft en man som ringt på den söndagsmorgnar runt 8 tiden och barnen har varit snabbare än snabbast och svarat.. På andra sidan linjen är det en man som frågar mina barn vad dom heter och vad dom har på sig? Sedan efter ett tag har han lagt på... Nu har det varit ganska så lugnt på den fronten...) Men så ringde han idag igen och Alfred svarade... Han slängde genast telefonen till mej och jag skrek: -Hallå! Då la han på.. Givetsvis skyddat nummer.. Jag är så jävla trött på detta.. Trött och jävligt rädd och undrar vad det finns för idioter som vandrar runt bland oss??? Är det någon som vi känner? Är det någon som läser min blogg? Är det någon psyksjuk människa som gör detta till fler? 
Jag säger till Jonas att imorgon ringer jag polisen och gör en anmälan på detta!
Ilskan rinner av mej för en stund.. Vi går ut och går tipspromenaden då svärmor ringer...
Jag har lånat hennes bil lite. Annars cyklar jag varje dag till jobbet. Men hon behövde den inte, så jag lånade den och blev lite lat;)
Min cykel stod hos henne, låst och inne på en hennes innergård...
Iallafall så frågar hon om jag har hämtat min cykel? Nej självklart inte, de skulle vi ju sagt...
Cykeljäveln är borta? Den måste ha försvunnit någonting mellan kl 16 och 20 igår..
Alltså jag blir på riktigt så jävla arg att jag kokar.. Mitt enda fordon som jag kan ta mej runt på.. Min älskade cykel som jag fick i 27-års present och som jag älskar och som jag varit så jäkla rädd om i alla år! Låser den jääääämt!
En svart sjösala med cykelkorg, lite bucklig cykelkorg och 3-växlad..
Alltså jag kokar av ilska... Får jag tag i den jäveln som snott min cykel så lovar jag att jag kommer göra mos av den människa med mina bara händer... (Så om du hört, sett eller ser min cykel någonstans, skrik högt till mej!!)
Sååååå frustrerande är det. En trist jäkla utgift för mej... Jag måste ju ha en ny cykel. Pengar som jag tänkt spara till vår Thailandsresa. Faaaaan! 
Säkert går det på försäkringen? Kanske kan jag ha tur att få ut ett par kronor? Men med min tur så får jag väl inte ett skit? Gaaaaaaa!!!
Alltså det är väl själva fan att folk inte kan hålla reda på mitt och ditt?! Dom måste ha varit hur kalla som helst när de snott den.. Dragit med sig den och sedan bara hakat upp den på en bil och kört mitt på ljusa dagen...
Så imorgon ska jag ringa till polisen. Ringa och anmäla den jävla idioten som ringer hit på söndagsmorgnarna och den jävla idioten som snott min cykel...
Förlåt för många svärord idag. Men jag kan inte annat än att svära just nu.
Fuck you din jävla idiot... Är just nu riktigt trött på idioter som bara förstör!

onsdag 7 september 2016

Förra lördagen!!

 Jag inser ju nu när jag sitter här och bläddrar igenom mina kort på telefonen att jag helt har glömt bort att visa vad vi gjorde förra lördagen!
Det var Vaggerydsdagen i grannbyn! Toppenväder, toppen artister och härliga humör!! Vi hade 2 härliga artister på scen och det var Lisa Ajax och Ace wilder! Det är banne mej coolt det!;-)
 Ni vet, det var ju den där dagen efter dagen efter... *harkel* Jo min kär make va lite sliten;-) Det syns;-)
 Jag, Fabian och Alfred gick modevisning och visade upp 2 klädbyten!
Att rackarns va roligt det är! Och vi har galet roligt när vi går! Allts som oftast är vi ungefär samma gäng som går på modevisningarna, så ja vi kan liksom flamsa till det hela och det blir inte alls stelt någonstans! Det gillar jag!!;-)
 Som ni märker... Galet kul har vi när vi går! Skratt ända upp till öronen och tillbaka!!;-)
Ha ha, lovar att det INTE är enkelt att hålla de där köpstoppet som jag har när man går och visar upp snygga kläder... Herreguuud, det går bara inte att hålla i plånboken! Jag fick köpte denna snygga kavaj och ett svart linne på People! Douglas har blivit så stor att han kan köpa på vuxenavdelningen nu! Ett par chinos och ett par jeans!
Alfred och Fabian fick också en stor påse med kläder... Jo alla 3 barnen behöver faktiskt kläder! Kolla in denna svinsnygga långa bomberjacka som Alfred köpte! Han vill att det ska bli kallt nu så han kan börja använda den!!;-)
 På kvällen blev vi bjudan hem till dessa snyggingar! Underbart god middag, härligt prat och skratt! SÅÅÅ härliga vänner, så enkla och så lättsamma! Fy bubblan vilken härliga vänner vi ständigt har omkring oss!
Vi satt i kvällsolen och drack lite bubbel, pratade om livet, jobbet, framtiden och dåtiden! Kloka människor!
 Och som de flesta vänner vi har, så har dom också grabbar! Ha ha, nä vi har inte valt vänskapskretsen för att de har pojkar! Nä, men faktiskt så är det så.. De flesta av våra vänner har pojkar.. Så JA, mååånga pojkar är det runt oss ofta;-) NEJ... (JA, bäst att förtydliga!) Jag har INGET imot pojkar! Bara lite häftigt tycker jag att det blivit så!;-)
 Jämngamla allihopa! Sååå kul!
Jönköping är vackert även på kvällen! Här satt vi på altanen och pratade långt in på natten! Tack underbara ni för den härliga kvällen!!

tisdag 6 september 2016

Att fira ett år!

Igår eftermiddag för precis ett år sedan tog jag mitt sista bloss i livet! Jag stod utanför ett hotell i Malmö och sög i mej av den där härligt överjävligt goda cigaretten och skulle senare på kvällen springa midnattsloppet!
Jag hade inte tänkt sluta där och då.. Att den tanken hade funnits där ett tag, det ska jag väl inte säga något annat om.. Men just där och då så sa den där kloka delen i min hjärna: -Du Karolin, du ska springa midsnattsloppet på en mil ikväll och du är rökare... Passar det så bra tycker du? Nej för sjutton, jag kan ju inte vara rökare och springa! Så jag fimpade där och då och tänkte: Jag ska fan överleva och inte dö i lungcancer!
Det flöt på de första dagarna och JA jag tog hjälp av snus... (Snusa gör jag än idag.. Fy mej, jag vet.. Men jag är inte mogen ännu för att helt släppa det.. Snusar ungefär 5 portions snusar per dag och en dosa som kostar 21 kr håller ungefär i 3 dagar för mej.. Inte jättemycket nikotin i, men lagom för att lugna mej, specillt som jag har mått den här våren.. Så nu har jag försvarat mej lite;-))
Som sagt, de gick jättebra de första dagarna, den första veckan! Sen kom helvete efter 2 veckor.. Jag mådde så dåligt så jag trodde på allvar att jag skulle dö.... Ångest utan dess like och lika förbannad som jag var på alla runt omkring mej, lika förbannad var jag på mej själv som en gång tagit det där första blosset som 13 åring... (HÄR kan ni läsa lite mer om min resa med min polare CIGARETTEN...)
Jag måste erkänna att det inte går en endaste dag utan att jag inte tänker på cigaretter.... Vissa dagar kan jag vakna upp på morgonen och bara känna: JAG MÅÅÅSTE RÖKA! Hur i helskotta kan man känna så efter ett helt år utan den där giftpinnen? HUR? Det är ju helt sjukt ju hur förgiftad kroppen är....
Många har feströkt runt mej de senaste helgerna då vi varit ute.. Jag har följt med ut och luktat lite.. De doftar gott, underbart gott och djävulen på ena sidan av axeln har viskat tyst som fan i mitt öra: -Smaka lite, bara ett par bloss! Medans ängeln har stått och hoppat ilsket på den andra axeln och skrikit högt: -NEEEJ!! Det har luktat gott ända till man kommer in och känner hur jäkla illa det luktar av kläderna och av andedräkten... Men NEJ, jag har inte ens smakat ett endaste liiiitet bloss under detta året! Jag vet att jag skulle vara fast, fast som en rävsax direkt och förmodligen så skulle det smaka precis lika gott som den dagen jag fimpade där på marken i Malmö den 5 september 2015! En gång rökare, alltid rökare... Säkert samma för snuset.. Det kommer vara en tuff resa den dagen jag beslutar mej för att sluta med det! Men jag vet att snusen skadar i alla fall ingen annan, bara mej själv, kanske.... Jag lovar att ni kommer få reda på när jag slutar! Väldigt bra för mej om ni håller koll på mej då.. Nä, för inte kan jag ljuga för er;-)
Jag är i alla fall sjukt stolt över mej själv! Ja, jag skiter i den svenska janten! Jag klappar mej själv på axeln och berömmer mej: Fy fan va jag är bra!! Och de må låta klyschigt som fan... Men jag kommer ALDRIG mer att röka, aldrig! Och en sak till: KAN JAG SÅ KAN DU! Så är det! Vill man bara en sak så klarar man det! Vägen dit kan vara otroligt jobbig, frustrearande, hemsk, krokig och fruktansvärt jävlig.. Men har man bestämt sig så har man! Bara kööör! Och det gäller ALLT! För visst är det så, man fixar det mesta med viljan!! Hejja oss!!

måndag 5 september 2016

Cykelfest 2016!!!

Så har åter en helg gått i rasande tempo.. Inte klokt va tiden flyger fram....
Helgen va lugn... Eller nä vänta nu, jag bara skämtade.. Fredagen var lugn! Vi spenderade den hemma med kidsen och hela huset sov vid 22...;-)
Jonas provblandade välkomstdrinken inför lördagens cykelfest och fick väl godkänt av oss! Ja men så klart fick kidsen alkoholfritt!;-)
Lite stress och fix under lördagsförmiddagen, innan vi drog iväg på våra cyklar! Redan klockan 15 blev vi bjudna på förfest hos våra vänner! Sen styrde vi cyklarna mot nästa förfest, där vi alla fick våra kuvert och 2016 års cykelfest kunde skålas in!
Vi hamnade på förrätt hemma hos Niclas och Anna-Karin där vi fick detta smarriga, bubbel och vin!
Så kul att träffa människor som man aldrig ens sett här i byn! Kul att få lära känna nya människor! Lööv it!
Sedan cyklade vi vidare till Joakim och Ulrika där vi fick detta gooood! Vin och fördrink! Jo, man blandar verkligen hej vilt en sån här kväll! Men jag var faktiskt duktig och drack varannan vatten;-)
Sist men inte minst hamnade vi hemma hos oss på efterrätten! Serverade creme brulee! Oj oj, vad jag hade kämpat med den.. Den ville inte stelna, så i ugnen var den säkert 3 timmar, men den blev till slut helt ok!
Här hamnade ett underbart gäng! Också här helt nya bekantskaper! Vi hade sååå roligt och festade loss, sjöng, dansade, flamsade, skrattade och pratade!
Sen skulle vi cykla ner till efterfesten! Alltså, det är allt som oftast grymt trevligt på efterätterna och vi hade lätt kunnat suttit här i vårt kök hela natten lång och fortsatt festa! Men som sagt, efterfesten ropade på oss!
Bilderna får tala lite för sig själv! *haha* Vi hade verkligen superkul, dansade, sjöng och beblanda oss med ännu lite mer nya ansikten! Jo då, det slank visst ner ännu lite mera alkohol... *harkel* Ni måste tro att jag är värsta alkoholisten.. Men nej då, så blir det när det är FEST!;-)
Alltså det är ju bara att erkänna.. Vi är inga ungdomar längre som kan vara ute och fest till sent på nätterna.. Sov si så där 4 timmar från lördag till söndag.. Sen så var det tvärstopp... Kunde inte sova mer...
En härlig promenad med min käre make på förmiddagen och JAPP, vi är precis lika trötta som våra skuggor...*fniss*
Ett fantastiskt härligt höstväder har vi i alla fall!
Så jo, visst var det lite bittert av oss att gå in och lägga oss i sängen igen... Men ack så skönt och mysigt! När hände det senast att vi ligger mitt på dagen, kollar film och äter ostbågar i sängen? Nä precis, det har nog säkert knappt hänt på typ snart 12 år... Så jo, vi tar igen mycket sån tid nu, bara för att vi kunde! Bara för att barnen var hos sina barnvakter! Lööövlie var det!;-)
15- fikat åts ute hos min mamma, när vi hämtade upp de 2 minsta! Underbart att sitta ute i solen och fika! Suger verkligen åt oss av de härliga strålarna!!
Så här dagen efter... Gud i himmeln är ju för bövelen sugen på ALLT! Livsfarligt är det, men gott JA!;-)
Klockan 16:30 vinkade vi av Joans som åkte till huvudstaden på jobb.. Bläää för det. Men han kommer hem ikväll igen! Nej jag vet, jag ska inte klaga, det finns dom som är ifrån sina män och sina familjer flera veckor... Jag är som sagt som en flockhund och trivs bäst när vi alla är tillsammans! Men snart är vi tillsammans igen! Ja i alla fall den här veckan.. Till helgen blir det mässa för mej, hela helgen lång... Hur ska jag klara mej utan min familj? Ja jag veeeeeet! Sååå töntig är jag och lika trött som jag kan vara på dem hela bunten, lika oerhört mycket kan jag sakna ihjäl mej efter dem!

fredag 2 september 2016

Världens sämsta morsa?

Ibland blir man kategorisera till världens sämsta mamma... Just nu är jag det och jag erkänner det...
Igår när vi kom hem från fritids bröt Fabian ihop totalt och undrade om jag tagit med hans Pokémonkort? Nä, dom låg inte på hyllan blev mitt svar... (Är typ skittrött på att hålla reda på dessa kort varje dag...) Han bröt ihop fullständigt över dessa jädrans kort och min stubin va ungefär lika liten som en fis i rymden....
Jag blev en sån där ful morsa, där både horn och svans växte ut och så klart började jag beskylla "någon" annan som tagit dem... Den där någon annan är så förbaskat lätt att skylla på när man inte vet bättre... 
Det är en helt galen värld med dessa Pokémonkort och de är ju det man skulle ha uppfunnit, då hade man varit miljonär för länge sedan...
Ja ja, iallafall.. Fabian började samla på dessa kort för ett par veckor sedan! Högen har växt sig ganska så stor och han har en snäll storebror som givit honom flera bra kort som han sedan tydligen har bytt bort och fått ännu fler.. Ja jag vet inte hur det går till?
Men iallafall dessa kort va ju helt försvunna...
Fabian hade ett par baggybyxor på sig igår med stora fickor på sidorna...
Han åkte till sin träning igår och jag slängde in byxorna i maskinen...
Så ska jag hänga den där tvätten igår kvälls.... Tar ut byxorna och tänker: Vad är de för STOOOR klump i benet?
Och just där och då fick jag pris för väääääärldens sämsta mamma och dog ångestdöden...
Fabian sov, så han slapp höra min ramsa som jag drog i tvättstugan... Men dom andra 2 var inte det och undrade vad det var? Kunde liksom inte säga inget.. Så jag fick erkänna... Både Alfred och Douglas stod som förstenade och gapade och såg likbleka ut och utbrast: Näääääj!!!!
Alltså, på riktigt.. Va fan de är en bibba med kort... Där och då kändes det som om jag dödat alla pokemons som finns i hela världen...
Jag mutade skvallerapan Alfred: -säger du ett knyst till Fabian om detta, tar jag heeeeela din pärm med kort och ger dem till Fabian, ALLA!!!! Han lovade dyrt och heligt att vara tyst som muren! (Jo för han har en tendens att liksom säga sånt för han tycker det är sååååå sjukt kul att reta sin kära lillebror och få honom på riktigt hemskt humör)
Precis innan Alfred somnade sa han: -Jag ska ge ett gäng med nya kort till Fabian! Dom kan dom små liven, kan vara alldeles fantastiskt godhjärtade mot varandra, bara dom vill!;)
Klumpen med korten? Dom ligger nu långt ner i soporna och den här hemligheten berättar vi inte för någon! Ok?;)
Att få pris som världens sämsta morsa, usch ja de är banne mej jobbigt.. Även om det bara gäller ett par 20 st Pokémonkort... 
Psst.. Någon som har en bibba med Pokémonkort liggandes hemma och som vill sälja dessa för en slant till våra grabbar? Hojta till, grabbarna är helt galna i dessa kort.... Och det går bra med gamla! Mina kids har ärvt massor efter storkusinen Gustav och han är 17 år!!