Ibland blir man kategorisera till världens sämsta mamma... Just nu är jag det och jag erkänner det...
Igår när vi kom hem från fritids bröt Fabian ihop totalt och undrade om jag tagit med hans Pokémonkort? Nä, dom låg inte på hyllan blev mitt svar... (Är typ skittrött på att hålla reda på dessa kort varje dag...) Han bröt ihop fullständigt över dessa jädrans kort och min stubin va ungefär lika liten som en fis i rymden....
Jag blev en sån där ful morsa, där både horn och svans växte ut och så klart började jag beskylla "någon" annan som tagit dem... Den där någon annan är så förbaskat lätt att skylla på när man inte vet bättre...
Det är en helt galen värld med dessa Pokémonkort och de är ju det man skulle ha uppfunnit, då hade man varit miljonär för länge sedan...
Ja ja, iallafall.. Fabian började samla på dessa kort för ett par veckor sedan! Högen har växt sig ganska så stor och han har en snäll storebror som givit honom flera bra kort som han sedan tydligen har bytt bort och fått ännu fler.. Ja jag vet inte hur det går till?
Men iallafall dessa kort va ju helt försvunna...
Fabian hade ett par baggybyxor på sig igår med stora fickor på sidorna...
Han åkte till sin träning igår och jag slängde in byxorna i maskinen...
Så ska jag hänga den där tvätten igår kvälls.... Tar ut byxorna och tänker: Vad är de för STOOOR klump i benet?
Och just där och då fick jag pris för väääääärldens sämsta mamma och dog ångestdöden...
Fabian sov, så han slapp höra min ramsa som jag drog i tvättstugan... Men dom andra 2 var inte det och undrade vad det var? Kunde liksom inte säga inget.. Så jag fick erkänna... Både Alfred och Douglas stod som förstenade och gapade och såg likbleka ut och utbrast: Näääääj!!!!
Alltså, på riktigt.. Va fan de är en bibba med kort... Där och då kändes det som om jag dödat alla pokemons som finns i hela världen...
Jag mutade skvallerapan Alfred: -säger du ett knyst till Fabian om detta, tar jag heeeeela din pärm med kort och ger dem till Fabian, ALLA!!!! Han lovade dyrt och heligt att vara tyst som muren! (Jo för han har en tendens att liksom säga sånt för han tycker det är sååååå sjukt kul att reta sin kära lillebror och få honom på riktigt hemskt humör)
Precis innan Alfred somnade sa han: -Jag ska ge ett gäng med nya kort till Fabian! Dom kan dom små liven, kan vara alldeles fantastiskt godhjärtade mot varandra, bara dom vill!;)
Klumpen med korten? Dom ligger nu långt ner i soporna och den här hemligheten berättar vi inte för någon! Ok?;)
Att få pris som världens sämsta morsa, usch ja de är banne mej jobbigt.. Även om det bara gäller ett par 20 st Pokémonkort...
Psst.. Någon som har en bibba med Pokémonkort liggandes hemma och som vill sälja dessa för en slant till våra grabbar? Hojta till, grabbarna är helt galna i dessa kort.... Och det går bra med gamla! Mina kids har ärvt massor efter storkusinen Gustav och han är 17 år!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tusen tack för din kommentar!