Att fira ett år!

Igår eftermiddag för precis ett år sedan tog jag mitt sista bloss i livet! Jag stod utanför ett hotell i Malmö och sög i mej av den där härligt överjävligt goda cigaretten och skulle senare på kvällen springa midnattsloppet!
Jag hade inte tänkt sluta där och då.. Att den tanken hade funnits där ett tag, det ska jag väl inte säga något annat om.. Men just där och då så sa den där kloka delen i min hjärna: -Du Karolin, du ska springa midsnattsloppet på en mil ikväll och du är rökare... Passar det så bra tycker du? Nej för sjutton, jag kan ju inte vara rökare och springa! Så jag fimpade där och då och tänkte: Jag ska fan överleva och inte dö i lungcancer!
Det flöt på de första dagarna och JA jag tog hjälp av snus... (Snusa gör jag än idag.. Fy mej, jag vet.. Men jag är inte mogen ännu för att helt släppa det.. Snusar ungefär 5 portions snusar per dag och en dosa som kostar 21 kr håller ungefär i 3 dagar för mej.. Inte jättemycket nikotin i, men lagom för att lugna mej, specillt som jag har mått den här våren.. Så nu har jag försvarat mej lite;-))
Som sagt, de gick jättebra de första dagarna, den första veckan! Sen kom helvete efter 2 veckor.. Jag mådde så dåligt så jag trodde på allvar att jag skulle dö.... Ångest utan dess like och lika förbannad som jag var på alla runt omkring mej, lika förbannad var jag på mej själv som en gång tagit det där första blosset som 13 åring... (HÄR kan ni läsa lite mer om min resa med min polare CIGARETTEN...)
Jag måste erkänna att det inte går en endaste dag utan att jag inte tänker på cigaretter.... Vissa dagar kan jag vakna upp på morgonen och bara känna: JAG MÅÅÅSTE RÖKA! Hur i helskotta kan man känna så efter ett helt år utan den där giftpinnen? HUR? Det är ju helt sjukt ju hur förgiftad kroppen är....
Många har feströkt runt mej de senaste helgerna då vi varit ute.. Jag har följt med ut och luktat lite.. De doftar gott, underbart gott och djävulen på ena sidan av axeln har viskat tyst som fan i mitt öra: -Smaka lite, bara ett par bloss! Medans ängeln har stått och hoppat ilsket på den andra axeln och skrikit högt: -NEEEJ!! Det har luktat gott ända till man kommer in och känner hur jäkla illa det luktar av kläderna och av andedräkten... Men NEJ, jag har inte ens smakat ett endaste liiiitet bloss under detta året! Jag vet att jag skulle vara fast, fast som en rävsax direkt och förmodligen så skulle det smaka precis lika gott som den dagen jag fimpade där på marken i Malmö den 5 september 2015! En gång rökare, alltid rökare... Säkert samma för snuset.. Det kommer vara en tuff resa den dagen jag beslutar mej för att sluta med det! Men jag vet att snusen skadar i alla fall ingen annan, bara mej själv, kanske.... Jag lovar att ni kommer få reda på när jag slutar! Väldigt bra för mej om ni håller koll på mej då.. Nä, för inte kan jag ljuga för er;-)
Jag är i alla fall sjukt stolt över mej själv! Ja, jag skiter i den svenska janten! Jag klappar mej själv på axeln och berömmer mej: Fy fan va jag är bra!! Och de må låta klyschigt som fan... Men jag kommer ALDRIG mer att röka, aldrig! Och en sak till: KAN JAG SÅ KAN DU! Så är det! Vill man bara en sak så klarar man det! Vägen dit kan vara otroligt jobbig, frustrearande, hemsk, krokig och fruktansvärt jävlig.. Men har man bestämt sig så har man! Bara kööör! Och det gäller ALLT! För visst är det så, man fixar det mesta med viljan!! Hejja oss!!