13 år som småländska

Idag för 13 år sedan satt jag vid denna tiden på en skumpig buss någonstans mellan Malung och Jönköping! Det var en mycket pirrig dalkulla som hade bestämt sig för att ta sitt pick och pack och bli småländska!
Min dåvarande pojkvän var utan jobb och på våren -99 spånade vi vad vi ville göra med våra liv och han fick då ett jobb här nere i mörkaste skogarna i småland! Så vi bestämde att det var hit vi skulle flytta, till lilla Skillingaryd!!
Sedan blev jag fast, 13 långa år har nu gått och jag kan nog säga att jag är mer småländska än en dalkulla!;-) Ja fast någon småländsk dialekt kommer jag nog aldrig att prata;-) Ja för vissa av er tyckte ju att jag pratade lite dalmål ännu häromdagen...;-)
Så här såg jag iallafall ut för 13 år sedan... Endast 19 år ung och inte med en endaste rynka inom synhåll. Nej och inga gråa hårstrån för den delen heller;-)

Jag började bläddra i mitt lilla liv. Ja alltså bilderna. Det är både häftigt, skitläskigt, fränt, ledsamt, svinroligt och en hel hop med känslor genom åren på alla korten!
Så här så jag ut på vintern -99. Permanentat hår, lite bebis hull i ansiktet och såg genast ut att vara 20 år äldre än vad jag är idag än vad jag var... Just den tiden här var ganska så tuff har jag för mej. Jag längtade hem till Malung enormt mycket. Ja jag grät mej till sömns många kvällar bara för att jag ville ge upp den här byn.
Men ju fler månaderna gick, ju lättare var det att komma in här i byn. Jag fick massor av vänner (vänner som är mina bästa vänner idag!!!) och jag fick ett fast jobb!
Idag kan jag inte se mej annat än en småländska! Sorry Malung, men jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna flytta upp dit igen... Jag har mitt liv här med alla mina nära och kära. Nära till havet (Ja nära och nära, det beror väl på hur man ser det, men en timmes bilväg) Nära till storstäder och mycket mycket mer! I löööv småland!;-)

Som sagt så tittade jag igenom mitt liv i bilder och hittade denna... Alltså jag lovar jag är ingen försupen knarkare, heller ingen psykopat och ingen uteliggare. (Så ja nu kan ni sluta skratta;-)) Fyyyyy faaaaan säger jag bara hur jag ser ut....Vet inte riktigt hur gamla jag kan ha varit här? Kanske 20? Hur i hela världen kan man förändras så mycket på ett år???
Jag ser ju för sjutton inte frisk ut.. Och maj gaaaad, kolla in de alldeles för små brillorna och den hemska frillan...
Jag visade bilden för mina barn och de fnissade först och sedan tittade på mej med stora ögon och sa: -VEM ÄR DET????? Det är ju jag svarade jag! -Ha ha det tror vi inte på, hon såg så konstig ut, svarade det...
Så där ja lite historia från mej till er så här på fredags eftermiddagen! Och jaaaa, nu kan ni sluta skratta åt bilden....*asg* Usch jag får ångest, men det är faktiskt en morgonbild;-) *fniss*