onsdag 31 augusti 2011

En icke pedagogisk mamma...

Idag har jag sagt upp mej som mamma....
Jag sitter här med en stor klump i min mage, med tårarna rullandets ner för mina kinder och samvetet gnager... Idag har det inte varit någon bra dag, inte igår heller... Bråken mellan mina kära barn blir bara värre och värre för varje dag som går. De är som hund och katt och kan inte vitsas i samma rum förrens de skriks och bråkas.
Så står jag där mitt imellan dem och ska agera en bra, duktig och pedagogisk morsa. Något som jag absolut inte är... Jo jag vet att jag är en bra och även en duktig mamma. Men jag är tyvärr inte alltid den där pedagogisk mamman som jag önskade... Jag försöker medla mellan dem, men det går inte.
Idag hotade jag med att slutar inte dom bråka så flyttar jag. Jag tog på mej jackan och skorna och så gick jag ut genom dörren. Då blev det fart på dom. Helt plötslig började båda grina och blev de bästa syskonen i världen... Tyvärr höll inte det särskilt länge. För 5 minuter senare var de i luven på varandra igen:-( *suck*
Jag satte mej ner och försökte prata med dem ,att jag inte tycker att det är okej att bete sig så här mot varandra och att fortsätter de att bråka så kommer jag att söka ett jobb där jag kommer att jobba hela dagarna och att de då kommer att få gå på både fritids och förskolan hela långa dagar. Ja jag vet det kanske är helt jävla fel av mej att hota. Men jag vet på allvar inte vad jag ska ta mej till...
Usch jag hör ju själv hur illa detta låter, hur otroligt dåligt pedagogisk jag är... Något som jag absolut måste jobba på!
Igår när de somnade så tjivades det en del (som vanligt). Och så fort de slog upp sina ögon innan klockan 7 imorse så började de att bråka igen... Så himla trist.
Så just för tillfället sa jag upp mej som mamma, ja självklart bara för en liten stund nu ikväll. För jag vill ju så klart inte mista den bästa titeln man kan ha i livet, att få vara mamma till mina älskade grabbar!

Palla, smyga och ringa på...

När jag gick förbi hos grannen innan så var jag på vippen att palla några små goda plommon av henne. Det hänger som i klasar från hennes träd och jag är bara sååå avis. Vill oxå ha ett sånt träd på min tomt.. Jag alltså jag skulle nog inte våga palla, utan jag får nog snällt ringa på dörren istället och fråga om jag får några;-)
Apropå palla, sno, ta, själa, ja kärt barn har många namn... Men fy attans vad vi pallade när vi var yngre. Hemska ungar vi var som var hos gamla människor och tog deras egenodlade gurkor, tomater och morötter. Inte åt vi upp dem heller, nej vi smakade en bit och sen spottade vi ute det. Hur kunde man? Där hade folk stått och säkert ägnat hela sin själ åt sitt grönsaksland och så var vi där och drog upp dom lagomt till att de skulle skördas... *skäms*
Det var inte bara pallning vi höll på med, nej då vi smög på folk oxå. På kvällarna drog vi ut stora gäng och tittade in på folk när de satt och tittade på tv eller gjorde något annat roligt;-) *harke* Vi ringde på dörrarna och knackade på och så bara sprang vi.
Hos en gubbe var det extra roligt att smyga, han blev så där arg att han kom efter oss och hotade med att han ringt polisen...;-)
Busringde gjorde vi oxå till allt och hela världen.. Dessutom fanns det mycket *harkel igen* sexlinjer som man kunde ringa helt gratis och så satt det en tjej och pratade snusk på andra sidan linjen...*pinsamt*
Guuud, tänk om allt detta hade hänt idag. Då hade man nog blivit polisanmäld både 1 och 2 gånger.. För tänk om någon stod och smög på mej när jag står här hemma och byter om, fy va hemskt;-)
Har ni oxå smygit, pallat och busringt? Eller är det bara jag som varit så olydig? ;-)

Höst...

Jag kan inte riktigt bestämma mej för om jag verkligen gillar hösten eller inte... Igår stod regnet som spö i backen. Idag skiner solen och det är en sån där skön kall höstluft! Löven har börjat att falla till marken och träden går i olika skiftningar, vacker tycker jag! Men så är det de här med mörkret... Kan inte riktigt med att det blir så mörkt så tidigt på kvällarna, jag behöver ljus i stora mängder;-)
Känner mej snuvad på den allt för korta sommaren som vi hade hos oss. Det var inte många sol och baddagar som vi fick... Skulle någon vifta med ett par billiga biljetter till ett varmt land just nu så skulle jag packa in familjen Tajkon i bilen och sticka iväg utan att ens blinka;-) Guuud va härligt med bad, sol och goda drinkar;-)!
Okej, jag gillar väl hösten då.. Ja lite iallafall. Krypa in i sitt hus, tända ljus, dra över sig en filt och se på något bra på tv! Jo men hösten är nog ganska bra iallafall om jag tänker efter...;-)
Jag är nog den som blir mer deppig på våren än hösten. Lite märkligt kan tyckas.. Men på någotvis så sätts det mer krav på en på våren. Då ska man helst vara smal, brun, snygg och fina trägårdar. På hösten kan man bara vara. Då är det tillåtet att vara blek, trädgården ser ut som skit och man kan vara så där halvfräsch...;-)

tisdag 30 augusti 2011

Sockerhoran har uppstått...

Jag irrar runt här hemma som en gammal knarkare irrar runt efter sitt sug efter knark... Jag håller bokstavligt talat på att dö just nu (ja iallafall en gnutta) av sockersug...
Det har gått så bra och jag har varit så duktig *klappar mej själv på axeln* och inte ätit godis eller något annat smarrigt på över 3 veckor. Och så bara pang bom så slog det till över mej ikväll...
Jag gick ner till skafferiet och tog ut ungarnas överblivna godis sedan i lördags. Jag stoppade in handen, men jag tog den därifrån så fort jag bara kunde. Har jag kunnat hålla mej i 3 veckor så ska jag banne mej klara mej 3 veckor till!
Läste lite om just sockersug. Det sägs att det skall försvinna inom 2 veckor, jo tjena säger jag bara. Inte fan händer det då mej:-(
Jag tuggar för brinnande livet på tuggumi. Ja jag vet att det ska man säkert inte göra, för det drar säker igång både det ena och det andra. Men det stillar mitt sug efter socker lite iallafall....
Men vad ska jag äta när det här hemska sockerhoran kommer fram i min kropp? Vad ska jag stoppa i mej istället för godis, fika och andra onyttigheter? Mörk choklad 80% eller? Är det okej?
Guuud vad jag hatar att vara en sockerhora...:-(
Nej men jag tar mej väl ett glas vatten då... Jo för det är ju de som alla duktiga bantare rekommenderar. Ett ljummet glas vatten dessutom... *urk*

Skulle ni klara er utan tv, dator och telefon??

Hörde häromdagen ett reportage på radion om en familj i USA som har levt utan varken tv, dator och telefon under ett halvår. De ville göra ett exprement om det funkade att leva ett liv utan just dom sakerna så länge. De hade 2 tonårsbarn som var extremt "beroende" av sina dator.  Även mamman var väldigt beroende av sin ajfån. Hon satt med den mer eller mindre hela dagarna och knapprade på den...
Det funkade, men de hade väldiga "abstinenser" de första veckorna. Men ju längre tiden gick, ju mer sociala blev det och satt och umgicks på kvällarna, spelade spel och sonen i huset hade dammat av sin saxofon som legat och drällt i garderoben i flera år!
De lyckades med sitt "exprement" och de hade på vägen lärt sig att liksom ta vara på tiden och umgås med varandra! Leva här och nu och inte bara leva genom sina datorer, tv och telefoner...
Skulle ni klara av det? Inte en chans att vi skulle klara det i vår familj. Min telefon sitter tyvärr fastväxt i min hand och datorn med för den delen. (Nja kanske inte boktsavligt talat, men...;-)) Hur i all världen skulle barnen klara sig utan sin älskade tv? Nä det hade nog blivit många protester där...;-)
Den enda som skulle fixa detta förbud om det skulle införas här hemma är Jonas! Inga som helst problem för honom;-)
När man tänker på hur det har blivit i vår värld så är det ju helt sjukt... Den här internetvärlden har liksom tagit över våra liv. Så egentligen så borde vi nog börja införa något sådant förbud i vår familj, ja iallafall så där 2 dagar i veckan... Undra verkligen om man skulle klara av det??

måndag 29 augusti 2011

Tävling!

I samarbete med People har jag fått den stora äran att lotta ut denna underbara höstsjal av märket freequent!

Allt ni behöver göra är att:
  • För en lott: Skriv en kommentar på detta inlägg och ange din e-postadress och hur många lotter du vill tävla med i kommentarsfältet.
  • För ytterligare lott: Gå in på Peoples facebook sida och gilla den!
  • För ytterligare en lott: Om du har en egen blogg kan du kopiera tävlingsbannern till din blogg och länka till mig.
  • För ytterligare ännu en lott: Genom ikonerna längst ned i inlägget kan ni dela denna tävlingen med era vänner på Facebook, Twitter m.m.
LYCKA TILL!!

Tävlingen avslutas torsdagen den 8 september och den lycklige vinnaren presenterar jag här på bloggen!

Jag har ögonen på dej!

För ovanlighetens skull *ironisk* så bråkade mina grabbar... Jag hörde att Douglas skrek till Alfred: -Jag har ögonen på dej, så passa dej!
Då kommer Alfred i full fart till mej med gråten i halsen och säger: -Mamma mamma Douglas säger att han ska ta mina ögon från mej...;-) Ja tänk så fel det kan bli ibland... *fniss*

En kille med humör...

Jag får nog ta tillbaka det där med att Fabian var nöjd med sin tillvara här hemma...;-) Skulle inte ha sagt något. För 15 minuter efter att jag skrev det förra inlägget blev Mr humör så här arg och slände sig på golvet och skrek... Varför? Ja det undrar jag med...;-) Humör har han iallafall min lilla kille. Undra vart han har fått det ifrån? För mitt har jag ju iallafall kvar, så det kan han ju inte ha fått... *fniss*

Måndag morgon!

Då var vi inne i rutinerna igen efter nästan ett 10 veckors långt sommarlov och jag tycker faktiskt att det är skönt! Det är så lugnt och tyst här hemma! Inget skrik och bråk, bara en liten 1½ åring som springer runt och är allmänt nöjd med sin tillvaro! *lovley* och ingen arg mamma som nästan sliter sitt hår...;-)
Sommarlovet känns i och för sig som om det vore ljusår härifrån, vart tog dom 10 veckorna vägen??... Idag var det riktigt höstigt ute, till och med så kallt så att Alfred tyckte själv att det var dax att börja använda fuskollen;-)
Jag orkade inte bråka om det, är han nöjd så är jag. Glömde bara att meddela personalen på dagis (harkel, menar förstås förskolan...;-)) att han hade den på sig och att han valt den själv. Annars lär de väl tro att jag gått och blivit galen som sätter på mina barn fuskollar i augusti månad;-) *fniss*
Fabian njuter verkligen av att bara få vara här hemma med mej! Just i skrivande stund ligger han och tittar på bompa och myser med sin kudde! Han är inte van vid att gå upp redan vid 7 på mornarna... För honom känns det nog som att gå upp mitt i natten vid den tiden;-)

söndag 28 augusti 2011

Gi bröd med keso!

Jag har de senaste veckorna försökt att undvika mjukt bröd så mycket jag har kunnat! Dels för att försöka skippa de där förbaskade kolhydraterna och dels för att jag blir en aning uppsvälld i magen av just mjukt bröd...
Ikväll var fantasin stendöd. Vad ska vi äta ikväll? Nä ingen kom med förslag som alltid. Frukost fick det bli. Frukost på kvällen undrar ni? Japp det är så mina kära barn kallar det när de "bara" får macka och yoggie här hemma på kvällen;-)
Men så var brödet slut och jag fick snällt leka den duktiga husfrun och ställa mej och baka;-) Googlade fram ett recept på gi bröd och så bakade jag det och alla åt med god aptit! *kors i taket* Inget gnäll att det var för mycket "fågelmat" och jag sa inget till dom heller att det var nyttigt;-)
Det var lätt som en plätt att fixa, tog väl mej en 2 minuter att vispa ihop allt och så skjuts in i ugnen;-)
Så här kommer det mumsiga och nyttiga brödreceptet!

GI-BRÖD
  • 1 burk keso (250g)
  • 3 ägg
  • 1 dl sesamfrön
  • 0,5 dl hela linfrön
  • 0,5 dl rostade solrosfrön
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 msk fiberhusk (finns på den glutenfria hyllan i de flesta mataffärerna!)
Gör så här:
  • Sätt på ugnen på 225 C
  • Blanda alla torra ingredienser i en skål
  • Tillsätt ägg och keso
  • Bred ut smeten på en ugnsplåt med bakplåtspapper (försök att täcka hela plåten, bred så tunt du kan då brödet sväller)
  • Gädda mitt i ugnen i ca 15 minuter. (Jag hade nog minst 20 minuter i varmluftsungn!)
  • Ta ut brödet, låt svalna något och skär sedan i rutor
  • Ät med valfritt pålägg! (Själv tog jag mosad avokado med örtsalt på!)
LYCKA TILL!!

En maximal otur!

Igår innan jag stack iväg till jobbet fick Jonas ett ryck och typ sågade ner alla våra buskar i trädgården... Ja det skulle ju göras, så det var ju bra att han fick en gnutta energi över till vår hemska trädgård;-)
Jag hör hur han skriker till och frågar vad som hände? -Jag fick en kvist i örat, svarade han. När han sedan kommer in så rinner det blod ur självaste örat. Han hade lite ont , men ja som den stålmannen han är så klagar han ju givetvis inte på lite ont i örat som en annan kanske skulle ha gjort...
Vi 19 tiden ringde han till mej på jobbet och berättade att han var på väg in till akuten. Där konstaterades det att han stuckit ett stort hål på trumhinnan. En maximal otur att en gren kan tränga så långt in i det skyddande örat. Pennicillin och fetvadd blev ordinationen och nu hoppas vi på att trumhinnan växer ihop snabbt och smidigt!
Men detta kan man verkligen kalla MAXIMAL OTUR!
Trädgården blir iallafall ljus och fin och "mitt" paradisträd fick gå till mötes med Jonas såg. Nu är det ett minne blått om det nu inte växer upp igen, vilket jag verkligen hoppas på!;-)

Lite svammel så här på söndagsmorgonen!

Ni som känner mej och som har läst min blogg ett längre tag vet ju om att jag är lite fjantig med kött och fågel. Alltså jag kan få för mej när jag sitter och äter kyckling att den liksom piper till eller när jag äter gris att det nöffar där på tallriken... Jag blir en aning äckelmagad och kan då inte äta upp maten...
Inatt när jag satt och åt min räksallad (älskar fisk och skaldjur) Så fick jag för mej att jag tyckte hemskt synd om dessa söta små kokta räkorna som annars är så goda... Jag liksom såg i mitt huvud hur de små stackrarna simmade runt i sitt hav och helt plötsligt blev de kokta...;-)
Jo då denna gången fick jag ner maten med god aptit! Fisk och skaldjur är ändå inte samma som kött liksom...
Jag har iallafall mycket trevlig underhållning från radion som susar i mina öron på nätterna! Vaken med P3 och P4 is da shit! Hade jag inte haft dom som sällskap så vette katten hur mina nätter hade varit! De spelar grymt bra musik och så är det alltid någon full ensam stackars människa som ringer in och de blir så där otroligt pinsamt när de aldrig vill lägga på. Så sitter man där som lyssnare och inte vet vart man ska ta vägen;-) *fniss*
Nä nu ska jag inte sitta här och svamla mer. Nu väntar John Blund på mej. Vi har faktiskt bokat en dejt han och jag i Douglas säng;-) Så då är det bäst att skynda sig in dit med detsamma så att han inte blir sur och sticker sin väg... Natti natt!

lördag 27 augusti 2011

Snyggast i vinter!!

 Efter att ha bara sovit knappa 5 timmar så ringde min väckarklocka! I grannbyn Vaggeryd var det Vaggerydsdagen och det kan man ju inte missa, med tanke på att både Pernilla Wahlgren och Sara Löfgren var där och uppträdde;-) Vi skymtade Pernilla när hon stod där på scenen och hoppade till pikadili cirkus. Men i ärlighetens namn så drog faktiskt shoppingen inne på people mer än att se henne;-) Jag kunde gå där för en gångs skull i godan ro och titta, klämma och känna på kläderna utan att springa efter barnen!
Jag fyndade och hittade en del godsaker, bland annat dessa leopardvantar! Jag kommer garanterat att vara snyggst i vinter när jag bär dessa på mina händer! Supersnygga, passar mej som handen i handsken om man säger så;-) *fniss*
Även ett snyggt armband fick jag med mej hem. Ögat fastnade för detta så fort jag såg det och för endast 99 pix så blev det mitt!!
Fatta att man kan må så gudomligt bra av att få shoppa! De liksom stillar varje litet behov i kroppen! Var lite godissugen innan vi kom upp till Vaggeryd. (Har "hållt" uppe i 3 veckor utan en endaste godisbit). Men se nu är det som bortspolat bara för att jag fått stilla mitt shoppingbegär;-)! Okej att de måhända blir lite dyrare för plånboken varje gång som jag blir godissugen och behöva shoppa. Men skit samma, jag får ju oxå en snyggare kropp utan de där godiset;-)!!
Douglas fick oxå shoppa lite..;-) Ett par innerskor till skolan av märket pax hittades till honom på rean, endast 149 kr! Han som har såna problem med både knän och fötter behöver lite mer fotriktiga skor, istället för att gå omkring i dessa hemska foppatofflor.. Rent livsfarliga om ni frågar mej för både fötter, knän och rygg. Tyvärr är det de enda mina barn har på fötterna numera:-(

En seg natt...

Jag har nästan dött en gnutta av tristess och ensamhet inatt. De 12 timmar som jag har jobbat har aldrig gått långsammare... Min kära medarbetare svek mej denna helgen och tog istället ett flyg till turklandet där han skulle sola, bada och dricka goda drinkar... Alltså jag fattar inte hur han kan välja sol och goda drinkar före än att jobba 2 stycken 12 timmars pass med mej på en industri??;-) *fniss*
Dessutom har det varit tropisk värme hela natten lång. Så det är rena turen att jag har det hull jag har på kroppen, annars hade nog riskerna varit att jag fallit ihop i en blöt fläck på golvet...;-)
Inatt har denna robot och några av han polare gjort mej sällskap! Ja bättre än inget sällskap alls liksom...;-)
Vi har haft långa och djupa samtal han och jag. En god lyssnare, men han kommer dock inte med så många kloka svar;-)
Men efter en långsam natt så kunde det ju inte bli bättre när jag nu loggade in här och fick till min glädje se att jag vunnit en höstpresent hos mostermalla!! *jiiiihooo*

fredag 26 augusti 2011

Alltså...

..jag kan erkänna att det faktiskt känns en gnutta jobbigt att gå in och jobba just nu. Solen skiner från en klarblå himmel och temperaturen visar på 25 grader! Rena rama sommarkvällen ju... Det hade varit underbart att få sätta sig med ett gott kallt glas rosé i handen och avnjuta någon mumsig grillrätt...
Men jag vet att så fort jag har stämplat in på jobbet så känns det helt okej att åter igen vara på jobbet;-)! Då glömmer man liksom att de både är fredag och att solen skiner och de där goda glaset rosé...;-)
Veckorna bara springer iväg och så även timmarna på jobbet!
Nähä bäst att gå och ge lilla magen något att äta och packa sin lilla arbetsväska!
Skål på er då... Nej då jag är inte alls bitter, bara en liten gnutta;-)

En helt vanlig dag hos familjen Tajkon...


Så här ser det ut hemma hos oss en helt vanlig dag!! Mycket bus, bråk, skratt, sång och tjat;-)!

Peacebird

Jag fick ett paket på posten igår med denna ljuvliga tunikan peacebird från Me&I! Denna tunikan är verkligen jag och jag vet att den kommer att användas flitigt denna hösten! Älskar syrenfärgen på den, de piggar upp i höstmörkret! Dessutom har den en kanobra passform, den täcker liksom både de stora och de små bilringarna som bärs runt magen;-) Känner mej så där fredagsfin idag och kommer att bära upp denna  peacebird med stolthet!;-)
Me&I som för övrigt har en underbar höstkollektion till både stora och små! Har ni inte sett den så har ni missat något! Klicka in HÄR och besök deras webbshop!

torsdag 25 augusti 2011

Tror ni på spöken??

Det gör jag, för att jag vet att dom finns! Nu ska ni få höra på min sanna spökhistoria!
För så där en 15 år sedan köpte min mamma och hennes sambo Tommy ett hus i Malung. Vi flyttade in och jag valde då att bostätta mej nere i källaren för att få lite lugn och ro från min lilla söta plastsyster...;-)
En kväll kröp jag som vanligt ner i min säng och skulle sova, släckte lampan och blundade. DÅ plötsligt hör jag hur ett litet barn ropar: -Pappa, pappa, pappa så där jättelångt bort. Ni vet när det låter som en värsta skräckfilm. Jag tände lampan, satte mej upp och lyssnade. Höll jag på att bli knäpp? Helt tyst... Okej då är det vinden som tjuter i knutana då tänkte jag... Släkte igen och plötsligt kommer barnets rop på hjälp igen, flera flera gånger... Jag var rädd av skräck och fick tårar i ögonen. Jag sprang upp för alla trappor med täcket och kudden i högsta hugg. Där satt Tommy vid datorn och såg en aning grå ut i ansiktet. Med andan i halsen frågade jag om det var han som höll på att jävlas med mej? -Nej svarade han, har du oxå hört ett litet barn som har ropat på pappa flera gånger?
Sedan var det lugnt ett tag och när vi berättade detta för folk så bara skrattade dom...
Men spökena fortsatte mer och mer... Flera kvällar på raken så kom det hög orgelmusik från ingenstans. Tommy och mamma sprang runt och tittade så att stereo och att inte någon tv var på. Men de fann aldrig vart denna musik kom ifrån...
Min dåvarande pojkvän bara skrattade åt oss. Men även han fick uppleva dessa spökerier. En kväll när vi låg i min säng i källaren och skulle sova så låg vi där i mörkret, när det helt plötsligt tar tag i handtaget till mitt rum och bara sliter i det. Någon vill in, men vem? Det fortsätter dunka, slå och dra i handtaget... Just då fann jag mej och hade hört att man skulle "prata" med dem. Jag sa: -Ge er iväg, vi vill inte ha er här. Då tysnade det och vi sprang de fortaste vi kunde upp för trappan och la oss hos mamma...
Min bror som var sket rädd innan för spöken, vägrade nästan att sova där. Men en kväll satt han och en kompis hemma och förfestade. Plötsligt hör de hur någon börjar dra en massa grejer uppe på vinden. De låter som om någon håller på att möblera om. Det tar liksom aldrig slut så de springer ut genom dörren och återvänder inte till huset mer den kvällen. När mamma och Tommy kom hem senare på kvällen gick de upp för att se om något flyttats, men allt stod där de stod innan...
När vi kontaktade de förra ägarna så erkände dom att de oxå varit med om massor av såna här grejer. Bland annat så hade mamman i huset suttit och ammat. När hon sedan tittar upp så står där en man framför henne.. Hon trodde hon höll på att bli tokig och blundade, men när hon tittade upp igen så stod mannen fortfarande kvar där... Efter en stund försvann denna mannen plötsligt...
Köparna som köpte det av mamma och Tommy har tyvärr oxå haft besök av dessa spöken. De har tydligen inte fått en lugn stund....
Efter lite efterforskningar så har man kommit fram till att de legat en gammal kyrkogård där i krokarna. Kan de vara  så att de inte vill att husen ska stå där?? Ingen vet...
Ja jag skulle kunna sitta här hela natten och berätta ännu mer för er. Men då kanske ni ledsnar;-)
När jag tänker tillbaka på detta så ryser jag i hela kroppen. Tänk att livet efter döden kan vara så när oss...
Nu kanske ni förstår att jag tror på spöken, de borde ni med göra!;-)

Blickar bakåt...

Satt och bläddrade bakåt i tiden på bloggen! Jag är så otroligt glad att jag bloggar om just allt och hela livet;-) Jag kan lätt gå bakåt och se vad som har hänt. För mycket glömmer man ju under tidens gång;-)
Jag hamnade i februari månad år 2010, ca 1½ vecka innan Fabian föddes. Jag var pirrig och grabbarna väntade spänt på vem som gömde sig inne i min magen!
Både Douglas och Alfred satt brevid när vi tittade igenom bloggen och Alfred frågade: -Men varför har jag blöja? ;-)? Han var bara 21 månader när han blev storebror och vi gjorde honom så stor... Lilleplutten..
Sen gapskrattade vi åt Douglas frilla... *ha*ha* Inget fel på den just då, men nu när man är van att se honom med långt hår, så såg han bara så rolig ut;-) Och även han var bara en liten plutt...
Så kom vi fram till inläggen där han föddes. 2 mycket stolta storebröder som tog imot sin lilla lillebror med stor kärlek. Även fast Douglas var en gnutta ledsen för att det inte var en tjej som kom ut;-)
När Fabian bara var ett par dagar gammal så blev det plötsligt så tyst. Vi smög in i sovrummet där Fabian låg och sov i sin vagga. Där står Alfred och försöker mata honom med choklad, jag minns att Fabian hade choklad på hela bodyn och runt munnen;-) En omtänksam storebror!!
Nu är de inte längre så kärleksfulla mot varandra. Nu är det mest skrik och bråk mellan dessa 3 killar... Förmodligen är detta bara början och väldigt lindrigt mot vad det kommer vara om så där 10 år... ;-)

Äntligen klara med lilltoan!

Äntligen är vårt badrum klart efter att ha haft en stor vattenskada där i februari 2010. Vill ni se hur det såg ut så gå in HÄR och titta på vår otur. Kan säga att jag just då var 1 sekund från att sälja detta huset, med tanke på att detta då var vår andra vattenskada inom ett år och dessutom var jag höggravid och skulle ha barn bara några veckor efter detta...
Så jo nog har det allt tagit lite tid, men vi har faktiskt inte haft någon brådska. Dessutom har vi både väntat på varor och hantverkare. Ni vet ju hur det kan vara med den saken;-)
På bilderna åvan ser ni hur det såg ut innan. Furur och furu så långt ögat nådde. Golvet fick brytas upp på en sekund eftersom att det bokstavligt talat pissade vatten ner till vår nedervåning.... Så några gamla toaletter och handfat får ni inte se. I och för sig så kanske det inte är så intressant;-)?

Vi är mycket nöjda med "vårt" arbete, men nu väntar lite piff. Vet dock inte alls hur jag vill ha det. Lite färg eller något roligt på väggen hade ju piffat upp, men vad? Kanske skulle vi göra handavtryck med hela familjens handflator uppåt på en av väggarna?
Ja förresten så är vi inte helt färdiga... Det fattas givetvis en hörnlist på en vägg..;-)

onsdag 24 augusti 2011

På biltaket...

I eftermiddags ropade Alfred på mej. Jag hörde bara att han ropade men jag visste inte riktigt vart ifrån det kom... Då hade den lilla rackarungen sprungit ut, klättrat in i bilen och sen klättrat upp på taket och satt sig.... -Mamma kan du hjälpa mej ner, för det är lite svårt att ta sig ner härifrån...
Ni kan tro att Douglas och hans kompisar fick sig ett rejält skratt när de såg vart han befann sig.;-)
Ja vad ska man säga?  Blir det inte en bergsbestigare av honom, så vette tusan. Förra veckan balkongen och denna veckan på biltaket... Undra på vad han ska klättra på nästa vecka??;-) *fniss*

BVC besök!

Idag på schemat stod det bland annat BVC besök och denna gången glömde jag faktiskt inte bort tiden... Jo då det har hänt ett antal gånger att jag gjort det...;-) Vet inte vad jag ska ursäkta mej för att jag missar mina BVC tider, tankspriddhet kanske;-)
18 månaders kontroll med läkarbesök och sprutdax och han skötte sig som en stjärna! I och för sig gick besöket på 5 snabba minuter så jag vet i och för sig inte om de hann se om det var några fel på honom eller inte. Men så är det väl inom sjukvården, de är väl stressade... *suck*
Sprutan i armen gick kanonbra. Jag hade sytit lite för den och laddat upp med tutten och hans älskade kudde. Men det gick hur bra som helst och han sa inte ett endaste pip när nålen sattes in!
Den lilla tjockisen vägde 13,3 kilo, nästan lika mycket som Alfred som väger runt 16 kilo;-) Och nästan lika lång för den delen. Hela 87,4 lång var han idag! Han har nästan växt 10 cm på ett halvår!
Nu är det bara att invänta feber om så där 1 vecka.... Tur att man är hemma så att man slipper vabba då;-)

Made by love!

Hur söt är inte den här lappen då??;-)
Kussen Elvis och tjejen Tilde leker och plötsligt börjar de slå in paket till varandra och så ropar Douglas plötsligt på mej: -Mamma titta vad Tilde skrev på sitt paket mej och Elvis!;-)
Tilde hade skrivit en liten kärleksförklaring till dem båda att hon älskade dom. Made by love helt enkelt!! Och som sagt i denna åldern så kan man ju byta flick och pojkvänner hur man vill, ungefär som man byter trosor varje dag;-) Dessutom så går det ju hur bra som helst att ha 2 pojkvänner, det finns liksom inga regler och rätt i den åldern! *härligt* GULLUNGAR!!!

Skolpojke!

Nu på morgonen har vi varit på upprop i skolan. Min lille pojk har nu blivit en skolpojk och jag är sååå stolt! Det gick superbra och det var många små nervösa barn som satt där och fnittrade ikapp!!
Imorgon är de dock lediga pga att det är studiedag, men på fredag börjar den allra första och riktiga dagen för honom! Det var så härligt att se alla barnen springa runt där på skolgården och de var så lyckliga att ses igen efter ett långt sommarlov!
Vi kom upp imorse hur lätt som helst faktiskt och hann i tid;-)! Jag somnade in vid 23 igår, så det verkar som om Valerina Forte hjälpte. *gött*
Nu blir det lite mys innan dagens alla aktiviteter börjar. Skolpojken själv, han hann knappt hem innan han drog på sig regnstället och stövlarna och cyklade iväg med en kompis till en annan kompis! Jag är såå glad att han har så många kompisar och att de leker så bra!

tisdag 23 augusti 2011

Nattuggla...

Nu förstår jag verkligen att man kan bli knäpp av för lite sömn....
Jag har kommit in i ett otroligt jobbigt stimm, jag kan nämligen inte sova på nätterna... Jag som annars har somnat så fort jag landat på kudden, ligger numera och vrider och vänder på mej i timtal...
Inatt/imorse tittade jag på klockan sista gången 3:40... Jag somnade nog in framåt 4 tiden och så vaknade barnen vid 8 tiden. Hur tror ni min dag har varit efter bara 4 timmars sömn och så där 5 timmar nätterna innan? Jo jag kan iallafall säga att den där berömda stubinen, den brann upp innan jag ens hade vaknat idag. Så humöret de har varit nere vid fotknölarna och vänt idag...
När man ligger där och vrider och vänder på sig mitt i mörkaste natten, det är då alla tankar kommer. Den ena är hemskare än den andra. Men så blir man så där himla duktig mitt i natten. Ja då helt plötsligt så lovar jag mej själv; att imorgon ja då ska jag minsann snöra på mej löpar dojjorna och ta mej en tur och jag ska göra ditten och datten... Vad tror ni händer när man vaknar? Jo den tanken farsvann liksom under sömnens sköna timmar och jag orkar inte ta tag i det som jag själv lovade mej under natten...
Nu har jag iallafall köpt Valerina Forte. Det är växtbaserat läkemedel som man kan använda vid lindrig oro och sömnrubbningar! Ska ta maxdosen och krypa ner nu och hoppas på en lååång och skön sovarnatt!
Natti natt!

Gi äppelmuffins!

I eftermiddag blev vi (läs jag) grymt sugen på fika.. Ja det kan ju faktiskt bli så mitt i månaden;-) Och har man varit en sockerråtta innan så är det ju väldigt svårt för den här kroppen att sluta längta efter socker. Så sagt och gjort googlade jag på "nyttigt fikabröd" och fick då en träff med bland annat GI äppelmuffins.
Jag måste villigt erkänna att jag var en aning skeptisk till dessa muffins med både linfrön och havrekli i.... Men vet ni vad? De smakade supergott och fick MVG av barnen som åt på som bara den och hade gärna tagit mer än bara en;-)
Det stod även att dessa muffins kunde användas som ett bra mellanmål!
Hade hjälp av 2 mästerbagare... Men så mycket till hjälp vet jag faktiskt inte om de var, de åt mest upp äpplena;-)
Mitt i allt bak så började Alfred surra om röda kantareller... Öhh jag undrade vad i hela friden han menade, vad var det egentligen i de där äppelbitarna han åt...??;-) Jo men förstås så var det ju muffinsformarnas dekoration som han stod och lade ut på en plåt och tyckte var så fina;-)
Så här kommer det mycket enkla och goda receptet:

GI-äppel-muffins
Till 12 stora eller 20 små muffins behöver du:
3 dl sojamjöl
1 dl havrekli
1 dl linfrön
2 dl siktat dinkelmjöl
3 tsk bakpulver
2 ägg
2 dl lätt naturell yoghurt
1,5 dl vatten
0,5 dl olivolja
Fyllning:
3 äpplen
2 msk kanel
0,5 dl sötningsmedel
Värm ugen till 200°. Ställ upp muffinsformarna.
Skala äpplena, skär dem i kuber (ca 1 cm).
Vänd ner bitarna i socker-kanelblandningen.
Blanda samman mjöl, kli, linfrö, bakpulver och salt. Vispa upp äggen.
Blanda ägg, vatten, yoghurt och olja. Rör ner mjölblandningen i äggsmeten.
Vänd till sist ner äppelbitarna.
Fördela smeten i formarna. Grädda stora muffins i 30 minuter på
nedersta falsen eller små muffins i 20 minuter på mittenfalsen.

Sista dagen med gänget...

Jaha då har det långa sommarlovet börjat nått sitt slut och imorgon börjar allvaret igen! Idag är det sista dagen här hemma med slapp, utan rutiner och väckarklockor...
Måste ändå erkänna att det trots allt ska bli ganska så skönt att ha lite "vanliga" dagar och rutiner. Fast det jag fasar för mest är hur i all världen vi ska komma upp på morgonen och befinna oss på skolan och förskolan klockan 8:15 på morgonen... *hua* Imorse klockan 9:30 stod det 1 års kalas på schemat och vi skulle alltså behöva gå upp redan vid 8:15... Jo då vi hann, kom bara 5 minuter försent efter lite sammanbrott från alla håll och kanter;-) Så jo nog fasar jag allt för att komma iväg på mornarna framöver. Om vi ska hinna med allt så får jag nog börja gå upp vid 6 på mornarna...
Är pirrig i magen som bara den. Vet inte vad det beror på, kanske kan det vara för att Douglas har sin första skoldag imorgon? Tror bestämt att jag är mer pirrig i magen än vad han är...;-) *fniss*

Inte det lättaste att ta kort på oss alla 4 ihop längre. De är alltid någon som protesterar och gör någon min;-) Bara jag som är en linslus och tittar rakt in i kameran;-)

måndag 22 augusti 2011

Minus 2 kilo!!!!!

Yepp, så här lycklig är jag just nu! Äntligen börjar min kropp fatta att jag inte vill ha de där överblivna kilona på min kropp! Ställde mej på vågen idag och gissa vad? Jag har gått ner 2 kilo!! Ingen är lyckligare än jag;-) Jag som kämpade som en liten gnu i våras med både mat och träning och inget hände på varken vågen eller måttbandet.... Men nu som sagt så verkar det som om kroppen fattat vinken med det här att jag äter bättre, mindre portioner och nästan inget socker. Nu, efter 1½ år sedan Fabian föddes börjar det hända grejer!!!
Jag tror att det tar på någotvis sin stund för kroppen (iallafall min kropp;-)) att fatta att man liksom inte är gravid längre.. Alltså när Alfred var lika gammal som Fabian är nu så var jag ju redan i V 20, så man kan ju nästan säga att min kropp varit gravid i nästan 3 år på raken;-) *svammel*svammel*
Jag blir så grymt peppad när det händer något på vågen, så nu jäklar ska fettet bort!!!;-)
Apropå fett..
Alltså när man tänker om hur mycket 2 kilo fett egentligen är så tänker man liksom: Å maj gaaad.... Alltså jag har gått ner 2 stycken såna här 1 kg smörpaket, inte fy skam det inte. 2 kilosmör är ändå ganska så tunga om man tänker efter...;-)
Tänk om det vore lika enkelt att gå ner i vikt som att gå upp i vikt... Då hade jag förmodligen sett ut som en liten sticka, ja om man nu tänker tvärt om liksom;-)

Mycket rönnbär - mycket snö..?

Det känns som om rönnbärena är kanontidiga i år? De ploppade fram för flera, flera veckor sedan...
Dom är vackra och det lyser upp höstens tråkiga och mörka färger.. Det är verkligen mycket rönnbär på träden runt om hos alla grannar. De hänger i stora klasar!
Det sägs: Mycket rönnbär = En kall vinter och mycket snö. Tror ni på det? Det stämmer iallafall in på de senaste åren! Skönt med rejäla vintrar tycker jag, kanske dock inte så kall som de varit de sista åren. Tänker då framförallt på den stackars EL räkningen och på de stackars barnen som inte kan gå utanför dörren med risk att förfrysa hela sig... Men mest tänker jag på EL räkningen;-)

Syskonbråk...

Jag håller för tillfället på att bli tokig på mina söner... De är konstant i luven på varandra från de att de vaknar till att de somnar på kvällarna. Det är inte bara skrik och bråk som råder, nej utan det är slag, rivningar och brottning...
Jag skrev förra veckan på fejjan att jag var trött på syskonbråket och fick då en massa "föreläsningar" på hur jag som förälder skulle vara och inte vara. Tex så tyckte någon att jag helt enkelt skulle låta dom slåss och reda ut bråket själva. Ja men på allvar, då slår dom ju ihjäl varandra....
De måste hållla på och retas och tetas och när den ena är still så måste den andra göra något för att reta upp den andra. De värsta är att även Fabian börjar komma in i detta syskonbråk. Så mitt i all fajt så kommer han imellan och får sig en smäll.
Klart som korvspa att vi försöker prata med dem att det inte är okej att slåss, rivas, bitas och säga fula ord. Men så ibland så rinner liksom bägaren över på mej oxå och jag sjunker till deras nivå och blir lika arg och skriker med...

Ibland får jag för mej att det bara är mina barn som uppför sig så här mot varandra..??
Förra veckan sov Alfred hos mormor och det var så lugnt och skönt. Dagen efter när vi satt och åt sa Douglas: -Nu längtar jag jättemycket efter att Alfred ska komma hem. 2 timmar senare kommer han hem och de är sams i ungefär 2 minuter sen börjar syskonbråket igen... *suckar högt och länge*
I skrivande stund är det faktiskt helt lugnt mellan dem... Vänta jag måste gå och titta vad som försegår....
*tillbaks igen* Helt lugnt inga rackartyg;-) De byggde koja....
Tror i och för sig att vi nu börjar gå på varandra efter detta långa sommarlov och att detta syskonbråk kommer att bli bättre när de börjar på förskolan och skolan. Ja det är iallafall vad jag hoppas på...
Har ni något bra tips på hur vi ska göra för att de inte ska bråka? Jag är evigt tacksam för alla förslag!!

söndag 21 augusti 2011

Söndagsmys hos familjen Johansson/Grunditz

Har just satt ner rumpan i soffan efter en skön söndag! För mej har söndags kvällarna blivit lite som fredagskvällarna var här innan. Vi äter gott och bara myser och känner den där tröttheten komma smygandes tills vi somnar i soffan;-)!
Ikväll är det nyttig gottis som gäller, dipp med morötter och gurka! (Nu jäklar ska kilona bort;-)) Gjorde även den ena dippen lite nyttigare bara för att testa om det smakade gott. Istället för gräddfil så tog jag kesella 1 % och det funkade faktiskt kanonbra! Kanske en lite aning torrare i just smaken
Jaha så var det måndag imorgon igen... Bara 2 dagar kvar tills skolan börjar och vi lämnar efter oss 9 veckors härligt sommarlov!! Jag undrar just om vi någonsin kommer att få uppleva ett så långt sommarlov igen? De hoppas jag verkligen, den som lever få se;-)!

Jeans...

Häromdagen hade jag på mej dessa jeans i ett inlägg och ni undrade då vart jag hade köpt dom? Oj oj oj, de är gamla som gatan, närmare bestämt över 5 år gamla;-) Köpte dessa efter att jag hade fått Douglas och då var det modernt med utsvängda vida brallor...
Under åren som gått har jag både växt i och växt ur dom åt båda hållen;-)
Min snälla granne hjälpte mej att sy in dem i våras så att den värsta utsvängdheten försvann. Men nu skulle jag kanske ha sparat det, för de är väl det som är modernt igen;-)??
Märket är onley och jag har bott i dom mer eller mindre i flera år. Nu önskar jag dock ändå att jag snart växer ur dom så att de blir alldels för stora. *blink*blink*
Så den som spar han har och kan plocka fram ur sina gömmor ibland;-)
Tog en bild på den bakre regionen... Men de bilder blev ingen succé om man säger så;-) Jag både knep och putade med rumpan så det såg helt galet ut...;-)

Ett skratt förlänger livet!!

Inatt har jag skrattat så jag har sååå ont i mina skrattmuskler i både ansiktet och magen;-) Så mycket som jag har skrattat inatt vet jag inte när jag gjorde sist och jag skrattade så tårarna sprutade!! Så nu har jag förlängt mitt liv med minst 80 år till;-)!
Att ha goda arbetskamrater är verkligen A och O på en arbetsplats. Det spelar nog ingen roll hur tråkigt eller roligt jobbet är om man inte har just bra arbetskamrater! Den galningen jag jobbar med har precis lika dålig humor som mej och vi kan dra väääldigt råa skämt om både det ena och det andra! *härligt*
Så jag bjussar er på lite skrattbilder på mej själv så att ni får skratta så här på söndagsmorgonen. Själv ska jag vila mina skrattmuskler nu och gå och sova! Men jag känner fortfarande hur skrattet liksom bubblar i mej fortfarande! Kanske kan jag smitta av skrattet till Herr Blund så att han kan bli lite snällare mot mej framöver;-)