tisdag 31 oktober 2017

Konstigt de där...

 Halloween en stor dag för barnen idag! Att få klä ut sig till spöken och hemska monster! Gå ut och skrika: -Bus eller godis och komma hem med en hel massa godis! Tigga kan många tycka! Ja låt dem tycka det då! Herregud, detta är ju nutidens påskkärringar! Idag går väl ingen påskkärring? Men de går istället helloween! Låt barnen göra sånt de tycker är roligt och de skadar ju ingen! Även om de säger bus, så sker nog inga hemska bus;-)
Sedan Fabian vaknade imorse har han sett fram imot att gå detta ikväll! Att få klä ut sig och gå ut i mörkret med sina kompisar! Samtidigt som de är tuffa, så är de innerst inne skiträdda för mörkret när de går i våra kvarter. Men gulliga är de, jäkligt gullig!;-)
 Ringklockan här hemma har gått varm och jag har delat ut godis! En del har verkligen gått in för att se så hemsk ut som möjligt! Jag tycker det är fränt! Låt barnen få ut sin fantasi, samtidigt som de nästan är lite rädda! Men jag tänker att de övervinner sin rädsla för dumma spöken och fula monster när man gör så här!?
 Efter en och en halv timme är de nöjda! De delar upp sitt godis och alla är mycket nöjda och glada! Vilken bra tisdag det blev! Nästan som en fredag mitt i veckan! Spara godiset! Ja det kan ju förstås vara lite svårt... Men lite gottis i bilen på torsdag lockar ju mer än att sätta i sig det ikväll!;-) Så den som spar han har! -Mamma, göm godiset så att ingen äter upp det, var de sista orden Fabian sa innan han somnade ikväll!;-)
 Kontraster...
Jag , Douglas och Fabian åkte ner till kyrkogården vid 19:30... Mörkt och kallt, men så vackert... Jonas är i Köpenhamn över natt och Alfred är fortfarande hos morfar, så det blev bara vi 3 som åkte ner!
Att gå in där på kvällen, mitt i den mörkaste himlen.. Kanske många känner sig rädda då? Jag känner ett enormt lugn när jag öppnar upp dessa grinar, oavsett om det är ljust eller mörkt ute...
Det är konstigt! Ja faktiskt! Jag tycker att jag kan känna mej som en rädd liten hare i så många andra situationer och mörker.. Men aldrig på kyrkogården... Detta lugn som jag alltid i hela mitt liv känt när jag gått in på en kyrkogård! Jag kan minnas att jag redan som 8-10 åring kunde ta min cykel till byns kyrkogård och gå in i kyrkan och bara sätta mej där när jag kände att jag behövde! Då fann jag ett enormt lugn inombords!
Man kan ju tro att jag kanske borde tro på han där uppe mer än vad jag egentligen gör? Klart att något finns, men jag är inte så säker på att det är en gud... För hade nu gud fader varit så snäll? Hur kan han då ställa till med så mycket död, krig och elände i världen? Det är väl ändå han som styr människorna som gör allt det onda? Nu blev jag djup, det kände jag och det är ingen ide att jag går in på religion, så jag sätter punkt där.. Det sköter andra så bra att diskutera sånt.. Detta är bara min känsla och uppfattning.. Jag känner i vilket fall som helst en enorm trygghet på kyrkogården!
 Idag skulle min svärfar fyllt 76 år... Vi tände ett ljus och pratade lite med honom! Även om mina barn aldrig har träffat honom så har vi varit där och pratat med och om honom mycket med dem!
Vi gick vidare till minneslunden och tände ljus för mormor, morfar, Lasse, Peter och alla andra som fattas oss i livet...
Eftersom att vi inte är hemma i helgen då när alla andra tänder ljus på gravarna, så gjorde vi det idag! Så vackert det är där!
Barnens frågor, ja framförallt Fabians.. Mycket frågor kring gravar, döden och varför? Så mycket som man aldrig kommer att kunna svara på... När vi ska dö? När jag ska dö? Varför måste vissa dö så tidigt? Douglas är klok som en bok! Förklarar för sin lillebror på ett klokt och bra sätt! Jag kan inte riktigt göra det.. Nä jag tycker det är svårt...
Jag fällde några tårar när vi stod där i mörkret och ur våra munnar spred sig en tär rök av våra varma andetag... Inom oss är vi så varma i våra hjärtan och vi alla mår så bra... Men döden.. Den fruktansvärda döden som jag är livrädd för.. Den kan jag inte riktigt ta på.. Jag kan inte prata om den...
Att gå där i mörkret en kylig sista oktoberkväll, gå där och veta att det finns så mycket historia kring varje grav. Att där ligger det en människa som har levt sitt liv, har sitt namn och som har sin historia. Det gör mej varm i hjärtat, även om jag är skiträdd för döden.... Konstig de där...
Jag borde nog gå och prata av mej om döden... Kanske få ett verktyg att hantera den på ett bra sätt... Att den inte ska skrämma mej så mycket som den gör, att jag inte borde lägga så mycket tankar kring den, för jag kan ändå inte styra över den...

måndag 30 oktober 2017

Livet....

Japp, jag drar mej själv i örat hårt och inser att det var över en vecka sedan jag sist bloggade... TIDEN, den ständiga kära tiden... Men förra veckan var det full rulle som gällde och när det lugnat ner sig si så där vid 20 tiden, ja då orkar man knappt tänka... Då är hjärnan seg som kola och det är ganska så skönt att slå av den däriga hjärnan ibland som oftast går på fullvarv!;-) Livet när det går som fortast...
 Mellan allt så försöker jag rensa här hemma.. Herregud i hela friden med grejer vi samlar på oss... Jag har sannerligen massor av kläder och kläder som visst har glömts bort.. Så hittar man kartonger med de allra minsta kläderna som grabbarna haft på sig och smälter en gnutta.. Alltså, tänk att de varit så små en gång i tiden! Denna söta lilla bodyn köpte Douglas och Jonas till lilla Tazan när de hämtade oss på BB! Hur fort kan livet gå?
I tisdags var jag uppe i grannbyn Vaggeryd på People och provade ut olika ombyten för modevisningen på torsdagen!
 I onsdags eftermiddag fixade vi barnvakt och drog upp till Jönköping, bara jag och Jonas och gick på DI gasellen! Jag köpte en ny blus och en snygg kavaj på People! Japp jag behövde faktiskt en ny blå kavaj, så de så;-) Man kan faktiskt INTE ha för mycket kläder i livet, så de så!;-)
 Sååå många olika företag som inspirerade! Så coolt! Det är ju sånt här som man själv som företagare går igång på! Att få inspiration att vilja gå så mycket längre i livet!
Dessa tjejer, vilka kvinnor! Kvinnor som är så starka, coola och följer sina drömmar!
Efteråt gick jag fram till en av dem och sa det! Alltså hennes min och glädje när jag sa dessa ord från mitt hjärta! Hennes reaktion: -Du gjorde precis min dag! Men på riktigt! Vi svenskar är fan grymt dåliga på att berömma varandra och klappa andra på axlarna och säga: Du är så jäkla bra! Nu blir vi bättre på det! OK!?!
 Jag ba: Vi tar en fin bild på oss.. Nä, vi lyckas nog aldrig få en normal bild på oss två tillsammans;-) Ha ha!
 I torsdags kväll var det dags för den årliga tjejkvällen på People! Nästan samma gäng som alltid går! Ett galet härligt gäng som flamsar och skrattar där bakom kulisserna innan vi går ut och visar de snygga kläderna!!
Ett underbart gäng och en underbar personal på People!! Grymt duktiga och drivande tjejer som jobbar där!
 Japp, det syns att jag har gått upp i vikt.. Så är det, men jag har ändå galet roligt när jag går där och ler med HELA ansiktet!! Egentligen tycker jag väl att det är jobbigt när man ser på folk som tänker: Gud va mycket hon har gått upp.. Men sen i andra andetaget tänker jag: Ja men jag mår så jäkla bra just nu i mitt liv! Då gör det väl inget om jag har ett par kilo för mycket över magen.. De kan jag försöka få bort sen...
Jonas var borta fredag till lördagen med jobbet... Ensamhet medans grabbarna är på träning och annat.. Lite vin och sortera pandagrejerna som Alfred sålt till nära och kära! Älskar att barnen vill sälja och känna att de kan få ihop till saker som de önskar sig! Att det kostar både tid och pengar att få det man önskar sig! Jäkligt bra att ha med sig i livet!
 När ungarna får bestämma och man själv är trött och sliten.. Taco... Så sitter vi där själva och äter, jag Alfred och Fabian.. Ja för Douglas kom ju på att han skulle ut med kompisar en sväng.. En annan era av livet... Att det inte blir dessa fredagsmysiga kvällarna längre när de blir större och väljer annat före att hänga med sin familj.. Livet...
 Livet att få slänga sig i säng tidigt på fredagskvällen.. När katten är borta, kommer de små mössen snabbt som attan och kryper ner i pappas säng!;-) Alfred drog lotten och fick gossa ner sig bredvid mej!;-)
 Livet som hockeymorsa... Ja jag vet inte.. Är inte särskilt glad.. Men JA så klart! Jag är glad att ungarna håller på med idrotter och jag ställer alltid upp! Men JA, hockey tar upp väldigt mycket tid på helgerna för oss... MYCKET tid, alla 3 spelar hockey... Vi brassade iväg på samling för poolspel klockan 10.00 på lördagsmorgonen och kom hem klockan 16:00 genomfrysen ända in i själen.... Det är väl vår tid i livet just nu.. Mycket sånt här som man ska ställa upp på.. Tänk sen, om si så där 5-10 år... Då kommer vi ju helt plötsligt ha massor av tid i livet bara för oss själva på ett annat sätt...
Vi blev bjudna ut till mamma och Tommy på kvällen! Mamma hade lagat soppa! Underbart och värmande! Precis vad jag behövde för att tina upp!
Mys i soffan och tränga ihop oss till en stor klump! Livet när det känns som skönast!
 Mamma och jag drack bubbel! Det slank ner även denna lördagen! Konstigt de där, man blir liksom aldrig osugen på bubbel;-)
 ÄNTLIGEN! Japp jag säger äntligen! Ja för äntligen har mamma skaffat en modern telefon! Utbildning från både mej och Douglas! Hon kan tanten, hon lär sig snabbt! Ha ha, där sitter dom, mormor och Douglas och surfar.. Ja se dagens ungdom, livet;-)
 Mamma ba: Kan du inte ta ett kort på oss 2... Ja men de blev ju bra!;-) Ha ha!
 Igår söndag blåste det storm och var svinkallt.. Denna tiden alltså.. Omställning av klockan, mörker, kyla och blåst.. Nä men visst är det härligt med hösten...
Äntligen fixade vi pumpan! Ja den har stått där några veckor utan att den fått något ansikte... Men nu så har den fått ett!;-)
 Det började med att alla 3 kidsen var med ute.. Det slutade med att det bara var Alfred kvar som fixade den! Konstnären in him self!;-) Alla med så olika mål och intressen här i livet...
 Och resultatet för årets pumpa! Duktiga barn som skapat detta!
 Igår efter lunch kom kussen Emmy hit och vi skulle vara barnvakt tills idag på morgonen! Fullt ös med kussarna och full uppmärksamhet! Det kan ju inte bli bättre!;-)
 Så stolta när vi var ute och gick och de körde barnvagnen om vartannat! Alla 3 njöt helt och fullt ut! Så söta!
 Alltså detta! Det är väl livet at tfå ligg apå en filt och mysa med kusinen! Vill ni inte ha ett litet syskon? JOOOOO de ville de! Och jag då som känner att det fortfarande kan dra så in i norden i livmodern och äggsytockarna ibland...? Ja men det är klart att man aldrig känner sig klar.. Det gör man inte, eller i alla fall inte jag.. Men på någotvis kände jag ändå att jag har nog gjort mitt i livet som småbarnsförälder...
 Det är ju så fantastiskt mysigt.. Att ligga så här med en sussande bebis på brsötet och känna de små andetaget, den spralliga sovandes lilla bebiskroppen mot sin kropp....
Men en 1½ åring som är klåfingrig, inte riktigt vet vad man vill, har en vilja av stål.. Nä jag skulle nog inte palla med det, att börja om.. Jag menar, nu är ju grabbarna så stora och så himla självgående... När man är 1½ år och ser allt som spännande med livet, måste man ju vara med precis hela tiden så att de inte ramlar när de klättrar överallt.. Nu kan jag gå ut och gå helt själv om jag vill och när jag vill och de klarar sig själva här hemma en stund! Ja ja, livet.. Allt har sin tid som de så fint heter...
 Nu lånar jag gärna den här lilla söta Emmy ibland, det räcker nog för att få livmodern att lugna sig ett slag!;-)
 Alfred blev hämtad av morfar igår kväll... Han fick ganska bråttom iväg och Emmy skrek lite och han skulle hämta sin stol i bilen och så åkte de.. Det blev lite kaos...
Nä de kom fram ringde det en ledsen Alfred och frågade om hans väska hängde kvar i hallen? Han som ALLTID har stenkoll på allt i livet.. Han hade glömt ta med sin väska...
Men det finns faktiskt kläder och köpa och på onsdag kommer han hem igen! Jag förstår att han känner sig ledsen, men sa att det bara är lite kläder.. Det kunde ju varit värre...
Livet! Livet här och nu! Full rulle från morgon till kväll! Kära lilla livet! Tänk så mycket man får vara med på, som man ibland knappt reflekterar över för att livet går så himla fort...

söndag 22 oktober 2017

Inte normal någonstans...

Så var det söndag kväll igen.. Vart tog den här helgen vägen? Eller ja den här veckan? Det finns inte en minut på dygnet som jag kollar på klockan och tänker: Måtte den gå fortare.. Kanske för att livet just nu är så kul och fullt med ös! Och tur är väl det!;-)
 I fredags hade vi vinjunta. Men vi var bara halva styrkan, alltså bara 5 stycken. Inte lätt att få ihop en kväll då alla kan! Jag älskar denna frisyren, som lilla My!;-)
 Och älsk på min nya snygga jacka!!;-)
 Kräftskiva hemma hos denna snygga lady! Ha ha, jag tror att vi började flamsa och pratat i munnen på varandra från det att vi steg innaför dörren hemma hos Emma i Värnamo!;-)
 Kräftskiva var temat! Och fy fasen va gött det var! Jag satte nog i mej mest kräftor av alla! Fullkomligt älskar kräftor!
 Vi tar en gruppbild! Ha ha, nähä.. Den blev visst inte så bra...
 Men på andra försöket så satt den som den skulle!
Alltså jag är så jäkla glad att jag har alla mina tjejkompisar som jag umgås med lite då och då! Vi alla är inte normala någonstans och det är så skönt när de bara kan spåra ut, trots att alla börjar närma sig 40 år och över det! Så härligt att sitta där i en lägenhet och bete sig så där halvvuxet;-)
Alltså om någon hade varit en fluga på väggen i fredags så lovar jag att ni hade dött! Oj oj oj va vad vi pratade massa skit och dumheter! ;-)
 När man sugit i sig ett par 'harkel* vääääldigt många flarror bubbel, rödvin och snap så blir man inte direkt normalare...;-(
Ja jag vet, det har varit många helger med utgångar för mej och med olika tjejkompisgäng! Japp, bara för att jag vill och bara för att jag kan! Va fasen jag lever bara en gång och då måste man ju göra lite roliga saker också!;-) Jo då Jonas, han är minsann också ut då och då med sina gäng! Så det är inte bara jag som roar mej i den här familjen! Ja som en liten parantes bara så att ni inte blev oroliga att det var ojämt fördelat! Sen har han väl kanske inte de stora behovet att ränna ut som jag har! Alla är vi olika och tur är väl det!;-) Happy wife, happy life liksom!;-)
 Jag vet inte vad klockan kunde ha varit? Men någonstan kanske vid 00 så kom vi på att vi skulle gå ut på krogen! Vi ba: men det är säkert en massa småungar där... Ja, då kan man faktiskt känna sig en gnutta gammal, ja alltså trots att man känner sig som en tonåring i kroppen;-) Med då ska man ju behöva sköta sig också och visa att man är vuxen! Det behöver man ju inte göra på en hemmafest!;-)
 Att vi helt klart var älds på hela stället, äsch det brydde vi oss inte så mycket om när vi väl var där... Alltid kul att driva med folk och som sagt. Vi kunde ju inte ens sköta oss där på krogen, så...
 Vi hade verkligen en sjukt rolig kväll! Vi skrattade och flamsade så nu känner jag mej på riktigt som 15 år igen;-) Ha ha, ja det får man känna, så de så!
Att jag inte kände mej som 15 dagen efter.. Jo men det kan nog bero på att jag kom hem klockan 2:30... Stackras Jonas han fick hämta upp oss fyllekärringar på natten och köra hem oss! Ja alltså han hade förstå erbjudit sig att hämta oss! Så synd var det ju inte om honom egentligen! Ha ha!
Kanske var det ganska seg igår när jag skulle stiga upp... Men det var full rulle här på morgonen med ungar som skulle iväg på hockeytäningar. Så nej jag kunde inte sova... Frisk luft är den bästa medicinen så jag och Alfred tog oss en PW tur! Sen hände inte många knop resten av dagen!
 På kvällen blev det spontandejt med min bror Nicke och Johanna och kidsen! Grabbarna kollade hockey på tv på eftermiddagen och vi skulle ju äta och dom också så klart! Ja men då äter vi ihop, enklare kan de ju inte bli liksom!;-)
 High life med kusiner och kompisar! Men ja jag älskar när huset är fullt!
 Käkade fylld lövbiff från vårt lokala kötthandlare här i byn! Mums!
Sedan blev det TV soffan och så mycket bättre! Nja, kanske och vem vet? Det kan ju bli bra de tv programmet.. Just igår hoppade vi ju inte direkt i soffan över artisterna, men det kan nog bli bra, kanske!
Tidigt i morse åkte Fabian och Jonas på poolspel och vi andra stannade hemma.. Klockan 12 var det dags för Douglas att spela match och jag var på plats!
JAPP, vi bor just nu i ishallarna.. Det kommer vi väl förmodligen att göra fram till april eller något.. *suck*
I eftermiddag har jag fortsatt på min ständiga resning och kamp att komma fram i förrådet... GALET mycket kläder inser jag att vi har sparat på oss.. Ännu 7 påsar som skall skänkas till röda korset och jag lovar att jag kommer att få ihop minst lika mycket innan jag är klar där ute... Fy fan med skit som jag har samlat på mej.. Ångrar nu att jag varit en hamster i så många år.. BLÄÄ!