torsdag 31 januari 2013

Tävling!

I samarbete med Fröken klipp och Wcollection har jag fått den stora äran att tävla ut denna underbara goodiebag!
Goodiebagen innehehåll: En väska från J Beverly Hills (värde 499 kr), torrschampoo (värde 199 kr) och en leopardmössa (värde 149 kr)
Allt ni behöver göra för att delta är:
För en lott: Skriv en kommentar på detta inlägg och ange din e-postadress och hur många lotter du deltar med.
För två lotter: Gillar Fröken klipp och Wcollection på facebook.
För tre lotter: Gilla Äppelblomman på facebooksida.
För fyra lotter: Genom ikonerna längst ned i inlägget kan ni dela denna tävlingen med era vänner på Facebook, Twitter eller om ni har en egen blogg kan du kopiera denna tävlingsbannern till din blogg.

Lycka till!
 
Tävlingen avslutas torsdagen den 7/2 och den lycklige vinnaren presenteras dagen efter!

Jag skäms...

Häromdagen när jag var i mina gamla arkiv i förrådet (läs röran i förrådet där allt ligger huller om buller på varandra...) Hittade jag 2 gamla omdömen från skolåret -96 och -97...
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min skolgång... Vad var det som gick fel egentligen? Så sjuk dåliga betyg så jag skäms...
Jag vet att mitt liv just då var upp och nervänt och känslorna och hormonerna var utanpå min kropp och kröp. Jag tror att jag inte orkade lägga ner ett skit på skolan just då.
Frånvarande timmar läsåret -96 och -97, 110 timmar. Ett hundra tio jävla timmar (!!!) inte klokt någonstans.... Skolkade jag så mycket, eller vad höll jag på med? Jag tror jag gjorde det och sket i skolan....
3 ämnen som jag hade IG i. Icke godkänd i 3 jäkla ämnen...
Att ingen reagerade? Idag hade nog ingen låtit de gå så långt. Idag känns det som om skolan har mer koll på allt... Koll på frånvaron? Eller så kanske det inte är?
Jag skäms verkligen över mina betyd, jag skäms... Var jag verkligen så här dålig? Var jag det? Dessa betyg och omdömen gjorde nog att jag sket i skolan ännu mer, liksom att jag blev lite tvärtom... Jag tror att det var här jag tappade mitt självförtroende på skolan. Att jag inte hade något läshuvud, att jag liksom var värdelös....
Men någonstans i slutet när jag gick sista året på gymnasiet så fick jag en slags sving och jag gick faktiskt ut gymnasiet med rätt så hyfsade slutbetyg! Jo då, plötsligt hände det!
Matte A var det enda som jag hade IG i, men alla andra ämne hade jag G, VG och 2 stycken MVG! (Matte är det i och för sig inte så konstigt att jag hatade... I årskurs 6 sa min lärare till mej: -Ja Karolin, svårt fall doktorn grät... Han menade att jag var ett hopplöst fall och fattade inget. Så det var liksom lika bra att lägga ner det här med att få in matte i min hjärna... Får man säga så till en elev???)
Jag kan dock ångra mej så in i baljan att jag inte la ner en liten mer gnutta tid på skolan... Hade jag gjort det så hade jag kanske kunnat sökt in på högskola och fått en utbildning? Ja jag vet att det inte är för sent ännu. Men jag vet bara inte vad jag vill bli;-) Fast å andra sidan älskar jag mitt jobb idag, så varför byta liksom;-)
Just nu är det ju på tapeten att gymnasiet skall bli en plikt. Tror inte alls på den idén... Själv höll jag på att spy på skolan i 9:an och tog som sagt mej igenom gymnasiet med nöd och näpe.... Jag beundrar alla som går direkt från gymnasiet till högskolan!
Och hur kunde jag ha streck i musik? Hur svårt kunde det vara att iallafall vara delaktig på lektionen? Plinka och klinka lite på några instrument? Och data grundkurs, ett streck även där? Vad hände???
Förstår i och för sig att jag hade streck i företagsekonomi... Hatar ekonomi ännu idag, debet och kredit hit och dit;-) Tur Jonas är ett stort vandrande räkenskap och som älskar siffror och räkenskap, då kan han hjälpa grabbarna med den saken i framtiden när den ena hemska matteläxan efter den andra kommer;-)

onsdag 30 januari 2013

Han kom som jag trodde...

Jo då herr feber kom som jag nästan trodde... Och han gjorde det med storm och jag har legad däckade hela dagen utan att röra en fena...
Jag lovar att det inte är det lättaste att vara sjuk med 3 barn som oxå är sjuka och som vill ha full service...
Men de har ändå hållt sig lugna och vi har legat i små högar och sovit lite var stans här hemma;-)
Att få i sig mat är inte lätt när man sjuk, men jag hör till den där människo sorten som är hungrig även när jag är sjuk...
Ok att jag petade i dagens lunch, men då höll febern på att strypa mej och jag skulle samtidigt leka kökspersonal och försöka truga i mina barn lite mat och dryck.. Så det blev bara pet och jag fick i mej max en halv potatis.
Men så kom Jonas hem nyss och hade köpt mat och jag stoppade i mej 3 rostade mackor och pepsi max, så ljuvligt gott!
Nu har jag däckat igen i soffan och kommer förmodligen inte att röra mej ur fläcken mer denna dagen!
Jag hatar att vara sjuk och tycker så grymt synd om mej själv...
Inte bara hungrig är jag. Nej även sugen... Dessa godisar låg och skrek på mej i köket innan jag gick upp... Men nej jag tog inga, men fy sjutton va gott de hade varit... Choklad och pepsi max, de hade banne mej kn*llat i munnen!
Barnen äter knappt något. Så ja lite godis och dricka kanske kunde locka så att det skulle få lite energi. Men icke då... Smakade lite och sa blä.... Inte ens godis vill dom ha!!!!
Synd att jag inte tappade den där matlusten när jag är sjuk.. Det hade liksom blivit en slags speed banting och kanske hade jag kunnat tappat några hekto från min kropp... ;-)

Just nu och igår...

Gårdagen gick på i ett rasande tempo och jag hann inte blogga... Om jag hade abstinens? Åh ja!;-)
Så här såg min dag ut igår, då kanske ni förstår att jag bokstavligt talat hade häcken full...
  • Klockan 4:45 ringde klockan...
  • 5:40 kom jag till jobbet och jobbade som en liten blå...
  • 16:15 åkte jag från jobbet...
  • 16:30 landade jag hemma och bytte om till träningskläder...
  • 16:45 anlände jag till barngympan...
  • 18:00 kom jag hem och fick i mej lite mat och bytte av Jonas som fick lov att göra ett ärende...
  • 19:15 åter tillbaka till jobbet och jobbade återigen som en liten blå...
  • 00:30 åkte jag från jobbet...
  • 01:00 landade jag i sängen...
Om jag är sliten idag? Mmm en liten gnutta, men jag fick iallafall gjort en del på jobbet och jag var jäkligt effektiv där på kvällskvisten;-)
Idag är jag som sagt sliten och med en hemsk huvudvärk... Jag vet inte om det beror på att dagen gick på som den gjorde igår, eller om det är någon skit som är på ingång i min kropp... Tror tyvärr att det är de sistnämnda...:-(
Idag är jag hemma och vabbar för dessa 3 sjuklingar...
När ska skiten gå över?? Febern är fortfarande in da house och det verkar som om den har jäkligt svårt att komma härifrån...
Statusen just nu:
Douglas morgontemp: 40,2 (!!) herrejösses, inte konstigt att han var uppe och yrade inatt och sa att han inte mådde bra. Stackars liten...
Alfreds morgontemp: 37,6,knappt någon feber. Men allmäntillståndet är fortfarande kasst.. Han är som en urvriden disktrasa och äter mindre än en myra. Bara sover sig igenom dagarna...
Fabians morgontemp: 38,6 även han är ynklig men ändå vid gott mod...
Jag tror att det är influensan vi har fått? Skit oxå...
Hostan, snoret och febern. Ge dej iväg så långt bort de bara går. Vi vill inte ha dej kvar här mer... Jag vill ha tillbaka mina livliga ungar som river huset och som slår i dörrarna när dom blir arga, dansar på borden och som bråkar så hårtussarna ryker.... Jag vill inte se dessa små söta varelser ligga så här sjuka mer. Punkt och slut!

måndag 28 januari 2013

Min första kyss....

Jag minns min första riktiga kyss, ni vet med tungan och allt... Liksom när de pirrade så där skönt i kroppen...
Jag tror att jag var 12 eller 13 år (!!) Men herregud, jag var ju rena barnet ju... 12 år!!! 4 år till Douglas är 12, ska han kyssas då min lilla bebis?;-) *kliar mej i håret och blir en gnutta fundersam*
Jag var tillsammans med en kille som hette Lars som var lika gammal som mej... Alltså jag vet egentligen inte varför vi blev tillsammans, för i ärlighetens namn så var jag inte direkt kär i honom.. Och ful var han oxå, en skogsmulle med dubbelhaka och fula kläder som inte alls var i min smak... (Förlåt mej nu alla moralkärringar där ute att jag dömer folk efter klädsmak och utseende, men han var verkligen inte min smak;-))
Men jag tror nog att jag liksom var en gnutta desperat, ja desperat efter den där första kyssen och det där "riktiga" vara -tillsmmans -med -någon -grejen och hålla i handen...
Jag minns att den första kyssen "blev" till på ungdomsgården i Malung där jag hängde en del... Jag tror mej oxå minnas att det var som att kyssa en elvisp. Hans tunga (och ja säkerligen min med) gick värre än en elvis i min käft....
Jag vet egentligen inte om det var någon hitt, men jag minns att vi kysstes några gånger och efter några veckor så blev jag eller så var det han? Trött på varandra och gjorde slut...
Förmodligen hade jag en kille dagen efter som jag säkert redan hade spanat in. Ja för sån var jag. Jag bytte killar som andra bytte trosor...
(Och när jag läser mina gamla dagböcker så är det nya killar som jag var sååå förälskad i varje vecka;-))
Genom åren har det som sagt blivit många kyssar. Många har varit helt fantastiskt bra och som man liksom nästan slukade där man stog eller låg *harkel*;-) Andra var kanske inte alls någon hitt... Jag minns när jag var runt 14 år och var störtkär i världens sötaste kille. Jag fick honom, pang bom och när vi sedan skulle kyssas, kysstes han som sju svåra år och jag drog mej undan och slingrade mej ur honom samma kväll och skyllde på något helt annat. Stackars pojk...;-) *fniss* Men han kysstes värre än en centrifugerande tvättmaskin. Hårt och fort...
Jag försökte leta upp några gamla kort från den tiden när jag var runt 12-13 år, när jag såg ut så och när jag hängde med olika grabbar. Men nej, jag var inte lika flitig med kameran då som jag visst är idag;-)
Men så här såg jag iallafall ut på 6:ans skolfoto, 12 år gammal.... En skönhet, eller vad säger ni?? Varför i hela världen hade jag en tofs mitt på huvudet och varför i all världen hade jag den där spretiga luggen full med hårspray??;-)
Och ja ja jag vet att jag klagade på min första kille och hur han såg ut. Jag var väl kanske ingen läckerbit själv heller;-)
Och när jag ändå visar gamla skolkort... Så här såg jag ut i 4:e klass... Yeee vilken läckerbit... Idag ser dom som går i 4:an vääääldigt mycket bättre ut måste jag säga, eller?!;-)
7:ans skolkort... Alltså jag måste ha älskat hårspray!!;-) Undra hur många flaskor spay jag egentligen har gjort av med under dom här åren? *asg*
Och ja så var det ännu lite mer hårspray... Sneluggen satt som spik och inte ens en Tsunami skulle kunnat förstört min snelugg...;-) Kortet är från 8:ende klass!
Kanske skulle jag lägga mej till med en snelugg igen!? *he*he*

Dåligt samvete hur man än vänder och vrider på det...

Ännu en dag med sjukdom i huset.. Ja jag vet att jag tjatar och är skittråkig som skriver om dessa sjukdomar, men...
Kom precis hem och bytte av farmor som var här i några timmar som hade bytt av Jonas som fick lov att åka till jobbet vid 9 tiden imorse... Precis när han hade åkt, ringde de från skolan och sa att Douglas kände sig konstig och hade ont i magen, hej diarré och Jonas fick vända om från jobbet och skjutsa hem honom till farmor och små brorsorna....
En salig blandning på sjukdomarna här hemma och det är ett evigt pusslande för att få ihop det här med VAB...
Gud jag har så dåligt samvete för att jag är hemma från jobbet för där är det sjukt mycket att göra. Samtidigt som jag får så sjukt dåligt samvete för att jag liksom inte har och tar den tiden till mina barn. Att jag tänker på jobbet före mina barn är ju helt galet ju... Då blir samvetet ännu värre och så får jag ont i magen...
Det är ju för jäkligt att man ens ska må dåligt att man är hemma och vabbar liksom. Helt sjukt.. Dåligt samvete hur man än vänder och vrider på det....

Statusen just nu:
Alfred ligger däckad och har fortfarande hög feber, äter inget och är allmänt blek om nosen.
Fabian börjar pigga på sig och har varit vaken hela dagen, det har inte hänt de senaste 2 dygnet när han sovit bort dom dagarna.. Han till och med är envis och skriker.. Så jo han börjar nog bli lite piggare och visar sitt rätta jag;-)
Douglas mår oxå bra, eller bra och bra förutom diarr´e och lite ont i magen så är allmäntillståndet ganska så bra...
Jag mår så där halvbra... Vet inte om jag är påverkad av barnens sjukdomar och jag vågar liksom inte riktigt känna efter för då är risken att skiten slår till även på mej...
Det verkar som alla runt omkring oss har besök av sjukdomar just nu.. Dom flesta av våra kompisar har en eller flera i sina familjen som ligger med en blandning av massa sjukdomar... *suck*
Men det är väl kanske den tiden på året som dessa sjukdomar härjar, vad vet jag? ;-)

söndag 27 januari 2013

Bortblåst...

Energin har varit som bortblåst denna veckan... Bokstavligt talat, BORTBLÅST...
Det har varit så mycket annat och jag har lagt mycket energi på jobbet där jag jobbat över en del... Sovit dåligt och gjort en annan massa skit...;-)
Träningen har gått bajsdåligt och jag har lyckats få till ett (!!) futtigt tränings pass denna veckan. Jag har liksom inte orkat att ställt mej på crosstrainenern, för kallt att springa och jag har inte tagit mej ut på några lång promenader...
Maten har gått väldigt bra och i fredags kände jag att kroppen mådde grymt bra! Men så kom helgen och då helt plötsligt var den där duktiga fröken Johansson som bortblåst och jag har vräkt i mej av det som har kommit i min väg. Jag har liksom "unnat" mej godsaker och inte tänkt en endaste sekund på vad jag stoppat i min mun... *djup suck*
Samvetet är väl så där så här på söndagskvällen och energin är fortfarande som bortblåst...
Jag hade tänkt köra ett svettpass på CTn, men nej jag lyssnade faktiskt för en gång skull på min kropp och kröp in i min morgonrock och satte ner stjärten i soffan efter några timmar på jobbet, små sjuklingar om kring mej och med en jobbig natt bakom mej..
Varför ska jag jämt vara så jäkla duktig? Tro att jag kan vara en stålkvinna som knappt behöver någon sömn, äta bra och vara käck och glad. När jag egentligen är en små fet kvinna, trött och tydligen ser sliten ut enligt några...;-)
Nej jag ska inte vara så jäkla duktig jämt som jag tror mej vilja att jag skulle vara... Den här veckan har jag inte varit så duktig med träningen och jag vägrar ha dåligt samveten för det (fast jag egentligen har det och den där fröken duktig sitter på min högra axel och säger att jag ska vara så duktig, medans fröken djävul sitter på min vänsta och viskar i mitt öra att jag ska gå ner och poppa popcorn, hälla upp ett stort glas pepsi max, sätta på en film och bara vara!)
Jo då annars är livet härligt förutom min badring runt midjan...
Alfred och Fabian har fortfarande hög feber och som grädden på det berömda moset så spydde Alfred 5 (!!) gånger innan idag... Ni förstår nu att jag som oftast alltid målar fan på väggen. Ja för han lyckas alltid att sitta där på väggen, den fan...
Jag känner att det liksom pirrar lite i min kropp, så där som innan man blir sjuk... Jag ignorerar det och lyssnar på fröken djävel och går och poppa mitt popcorn, tar ett stort glas pepsi max och försöker mota bort att jag tror att jag börjar känna mej dålig...
Blev detta inlägg vimsigt? Vad vad det jag ville egentligen? Var det att jag var så duktig eller var det att jag inte var det? Ja de vette fan;-)

Nästan rädd...

Igår hade Fabian nästan 40 graders feber hela dagen trots alvedon i sin lilla kropp... Vid 18:30 hade han 40,2 och var helt väck och jag blev nästan lite rädd att han skulle få feberkramper...
Jag varvar alvedon och ipren för att få ut det bästa av att mota bort den dumma febern, men det verkar vara en jäkel på att hänga kvar ändå...:-(
Imorse vaknade han klockan 4,30 och vimsade omkring och hade då redan 39,6. Ganska så hög morgontemp tycker jag...?
När vi var uppe och surrade vaknade oxå Alfred och behövde gå på toan. När han plötsligt säger, aj mitt huvud. Jag känner på hans lilla panna och han är oxå glödhet. Tempen visade då 39,8....
Det är bara feber dom har, inga förkylningar, konstigt...?
Usch va jag tycker synd om dem när de ligger så där utslagna, det gör sååå ont i mammahjärtat..
Nu är det bara att invänta att nummer 3, 4 och 5 oxå får denna skiten... *suck*
Tydligen är det mycket som cirkulerar runt nu i vår by. Magsjukan härjar oxå runt har jag hört. Att få den vore ju liksom som att få grädde på moset. *bläää*
Nä då jag ska inte måla fan på väggen som jag är expert på;-)
Jonas kände sig en liten gnutta hängig, men vi vet ju hur karlar är. De känner sig ju lite hängiga om de bara så hostar... *fniss* Nä usch jag vet nu var jag nog lite taskig, det är såååå synd om honom. Lika synd som det är för mej när jag har krämper lite var stans. Jag tycker oftast enormt synd om mej själv när jag är sjuk och tycker då så klart att alla andra ska göra det oxå, fast att de inte gör de;-)
Tips på hur man mer kan mota bort denna dumma feber tages tacksamt imot! Förmodligen går det inte, utan man får nog helt enkelt bara vänta ut skiten och hoppas att den snart ger sig bort! Eller?

lördag 26 januari 2013

En dag med mina bästa vänner!!!

För flera veckor bokade jag och mina 2 allra bästa vänner in en dejt! Vi bor nästan brevid varandra, men tiden tryter ständigt och vi hinner knappt ses känns det som...
Men idag hade vi skrivit in i kalendrarna att vi skulle ta tåget in till storstaden Jönköping för shopping, god lunch och dricka lite vin!
Inatt vaknade Fabian och hade hög feber och Jonas skulle iväg på träning med Douglas på morgonen. Pussla lite barnvakt och hoppas på att få komma iväg. Då ringer mina vänner att även deras familjer är sjuka...
Ve och fasa, skulle inte vår dejt bli av???
Jo då, familjerna fick klara sig utan oss och efter frukost fräste vi in till stan, bara jag, Hanna och Veronica!!!!
Shopping i 5 timmar resulterade i en mängd shoppingfynd! Vi köpte tex likadana jeans alla tre;-) Supersnygga tajta jeans på H&M, så nu är vi lika som trillingar jag och mina kära älskade vänner!!!
Att bara få sitta ner och äta i lugn och ro är ju guld värd utan att behöva springa och jaga massor av ungar eller torka upp utspild läsk...
Sitta ner och äta och fika, skvallra och prata i munnen på varandra, finns det något bättre!!?;-) Så underbart när man kan prata om precis allt med sina vänner, dela med sig och vända ut och in på alla världsproblem! *fniss*
Min "vardags" jacka har gått sönder och jag var ute efter en ny vinterjacka! Och en ny underbart snygg jacka sprang jag oxå på! Jag hade sån himla tur och hittade denna goding inne på Saint tropez för 70 % off, 420 pix och jackan blev min!!!
 Ni ser så lycklig jag är i min nya snygga jacka!;-)
Jag sprang även på denna gröna läckra tröja inne på MQ på 70% och för ynka 50 kronor blev den min!
Sen blev det lite andra små saker som nytt smink, dukar, småpill och kläder till barnen!
Denna dagen kommer jag att leva på länge och vi lovade att göra om detta snart igen!!
Och hör och häpnad, jag köpte inget svart till min garderob! En stor applåd för mej att jag lyckades köpa lite färg för en gångs skull!
Nu mår jag bra i min shoppingtarm igen och man kan ju på någotvis säga att jag "tjänade" på mina köp idag med tanke på att hälften av kläderna jag köpte var på 70% rea!;-) *fniss*
Jag köpte oxå ny färg så här ska färgas hår. Kan behövas med tanke på att det sticker ut gråa hårstrån lite var stans numera... *suuuuuuck* Jag vet inte om det är åldern eller om det är min kära familjs "fel";-)
Ska bli spännande att pröva något "nytt", mousse!
Och just nu är mitt hår hemskt... Jag måste nog skaffa mej en frilla nu... De bara hänger och slänger där och blir allmänt slitet  när jag ständigt har det i en svans...
Men jag är ju såååå feg. Varför egentligen, det är ju "bara" hår och de växer ju ut om jag inte skulle bli nöjd...

fredag 25 januari 2013

Veckans bästa dag!

Äntligen är veckans bästa dag här! En lång och skön helg framför oss och att sluta 2 timmar tidigare än vad man brukar är sååå skönt!
Vid 15 tiden fick jag ett SMS av min fina vän Veronica som undrade och jag och kidsen ville hänga med och bada. Jag velade lite för tröttheten höll just då att ta knäcken på både mej och grabbarna...
Men jag nämnde det för barnen och så klart ville de åka och tröttheten var som bortblåst!
Så jag fick raka av mej vinterpälsen, packa väskan och stoppade in ungarna i bilen och fräste till byns lilla simhall!
Där plaskade vi runt i över 2 timmar och barnen skötte sig exemplariskt bra! De var dock mer under vattnet än över och de är som små fiskar.... Alfred har typ noll respekt för vattnet och bara slänger sig rakt ut, både positiv och negativt...
När vi kom hem framåt 19 tiden kom vi samtidigt som Jonas och som då hade varit och fixat vår kvällsmat! Hämtpizza! Fan va jag älskar fredag!;-)
Till det blev det ett gott glas Mobergs rödvin som smakade mumma!
Trötta som små grisar masade vi oss upp i soffan där vi satte oss och åt godis!
Alfred och Fabian somnade på en gång och hann bara äta några få små godisbitar och vi andra är snart i drömmarnas land...
Vi går nog en trappa ner och lägger oss i sängen och tittar klart på Douglas favvoprogram Gladiatorerna! Jo det är favoritprogrammet här, absolut inte mitt... Men smaken är ju som baken, delad och tur är väl det!
Inte ens godiset tog slut ikväll, då är vi banne mej trötta;-) Det var inte ens gott... Är jag sjuk eller som inte gillade godiset? Hmm, konstigt;-)
Jag är aptrött efter en vecka med fullt ös så kommer jag nog somna ovaggad!
Återigen, jag älskar fredagar!!!
Förresten... Min vän Veronica påminde mej om att jag var förvirrad även förr, apropå förra inlägget...
När jag hade fått Douglas och han var så där 2 dagar gammal, så kom då på den tiden en fotograf till BB från en lokal tidning och så fick vi vara med på deras familjesida!
Vi fick stå i kö och alla satt där och var så där trötta, slitna, ömmande underliv och med sina små  bebisar i sina små plastvagnar. När de blev våran tur att stiga in till fotografen, lyfte jag min rumpa från stolen och gick in och satte mej på den sköna fåtöljen. Fotografen tittade undrande på mej och frågade: -Har du inte glömt något? Jag tittade ännu lite undrande på honom och rynkade på pannan och undrade vad? Till slut slog det mej, jag har ju för bövelen glömt mitt barn ute i korridoren i sin lilla plastvagn...;-)
Om vi skrattade åt mej? Jo då, så där 3 dagar efteråt och gör fortfarande;-)
Det var ju tur att fotografen iallafall var med, så att vår nyfödda lilla stjärna oxå fick vara med på kortet i tidningen;-) *fniss*
Tänk att det snart är 8 år sedan detta kort togs, vart tog tiden vägen???

Dom skrattar åt mej...

Jag blir mer och mer förvirrad för varje dag som går... Ibland har jag huvudet under armen och hjärnan är överfull och börjar nästan brinna...
Jag tappar ofta bort mina viktigaste saker så som nycklar, plånbok och telefon.. (Och en gång när Fabian var några veckor glömde jag bort honom sittandes i babyskyddet i carporten och vi andra åkte. Jag kom givetvis på det när jag backade ut bilen från gården och han fick så klart följa med. Men det är en annan story...;-))
För ett tag sedan fick jag detta gigantiska nyckelband. De ser ut som ett stort skärp och är fult som stryk..
Folk skrattar åt mej när jag kommer med mitt gigantiska nyckelband och bara några nycklar hängandes på...
Men jag lovar att detta är det som krävs för att jag ska kunna hålla reda på mina nycklar... Okej då, jag erkänner. Har ändå lyckats att slarva bort nycklarna flera gånger trots de röda läckra läderskärpet;-)
Funderar på att skaffa mej något STORT till både plånboken och telefonen så att jag inte lägger undan dem och sen inte kommer ihåg vart jag lagt dom...
Förslag? Kanske borde man skaffa sig någon slags grej som pep när jag ropade på dem?;-)
SkIckar med några underbart vackra bilder från morgonen! -20 grader och det är inte hälften så vackert på bilderna som det var i verkligheten, de var magiskt!
Magiskt att jobba på en utlast i -20 grader vill jag lova att det inte är... Jag fryser ända in i själen idag...

torsdag 24 januari 2013

Det här med att städa....

Vi, eller kanske ska jag säga jag är en jävel på att hålla själva "ytan" rent och snyggt! Jag gillar att ha ordning och reda runt mej, iallafall där det syns...
Har slagit ner rumpen efter en veckostädning. Numera är det inte alls mycket att städa när vi knappt aldrig är hemma...
Förr stämde; Att städa medans barnen är små är som att skotta medans de fortfarande snöar.... Men nej inte numera, barnen hinner knappt komma in förrens de har däckar framför TVn och somnar och hinner inte med att stöka ner...
Men som sagt, så här rent och fint har vi hemma nu med nya fräscha blommor överallt och undanplockat!
Men går vi liksom in mer på "djupet" så hittar vi det här... Lådor som är fyllda med grejer och som ligger huller om buller, gammal skit och gammal skräp som borde slängas...
Öppnar man ett skåp så får man liksom hålla imot med en hand och öppna försiktigt med den andra och hålla imot så att inte skåpets innehåll ramlar över oss...
Tar vi en titt i mitt sängskåp så hittar man en massa trevligheter... Egentligen så skulle jag nog inte behöva något skåp bredvid min sängen, nej för där samlas bara en massa skit. Så som en gammal nöt, låtsas pengar, pappas gamla läsglasögon, kvitton, snorpapper, avklippta lappar från nyinvesterade kläder och ja en och annan nagelfil fanns det oxå visst där...;-)
Tar vi en vidare blick in på toaletten igen så finner man massor av urin... *suckar djupt* Jag städar själva toastolen flera gånger per vecka, men ändå är där massor av urin...
Jag pekar inte ut någon speciell här i familjen, inte någon. Men jag kan bara säga som så, jag står inte upp när jag kissar så det är iallafall inte jag som kissar ner hela ringen... *urk* Men har man 4 killar i familjen så får man väl vänja sig... Eller så kanske jag borde lära dom att sitta på toan när dom kissar, eller att dom åt minstonde lära som att pricka rätt när de kissar...;-)
I skrivande stund när jag ligger med datorn i knäet och dricker skumpa och äter praliner bubbelvatten och äter läkerol så gör min älskade sambo detta! Han knäskurar golvet!!
Nej nej detta händer inte varje vecka, men han kan ju om han vill och rent blir det!;-)
Och ja detta lär nog stå mej dyrt som lägger ut en sån här bild på honom... Men det är smällar man får ta när man lever med mej. Tog kortet i smyg;-)
Kanske skulle jag ta en liten del av min helg och rensa bland alla lådor och skåp och sen anmäla mej i någon slags utbildning om hur man lär sig att kasta gammal skit och att hålla rent även där och inte bara på "ytan!;-)
Och samtidigt anmäla grabbarna hur man prickar rätt i toastolen när man kissar ståendets! *fniss*

Önskerubrik!

Läste inne hos Camilla om att hennes läsare fick välja en önskerubrik och som man sen ska skriva ett inlägg om!
Jag snor den idéen rätt av och nu gäller det för er att vara lite kluriga så ska jag vara lika klurig med ett inlägg till den rubriken;-)
Så skriv nu eran önskerubrik, vad som helst!!;-) Tror nog att vi kommer att lyckas ganska bra med detta tillsammans, tror ni inte!?

onsdag 23 januari 2013

Idag spyr jag lite på:



  • Folk som skyller ifrån sig och som inte står för sina fel...
  • Människor som gottar sig åt när det går fel för andra...
  • Att jag åt den där semlan som Jonas kom hem med...
  • Att jag inte tog mej upp på CTn ikväll när tröttheten tog ett stryptag om min kropp....
  • När man trodde att man kände någon och som man kunde lägga sitt hjärta i dennes hand, men visade sig att det var helt fel...
  • När människor ska "verka" vara bättre än andra, trots att dom inte är det...
  • Att jag är så klumpig och slår mej på fingrarna varje dag på jobbet... Dom kommer snart trilla av en efter en...
  • När man frågar en människa: -Hur är det och får ett svar, men sen kommer ingen motfråga, aldrig någon motfråga...
  • Att jag är tankspridd, trots att jag gör mitt bästa...
  • Att folk inte kan glädjas åt andras framgång, den svenska avundsjukan kallas det visst...
  • Att människor är dåliga på att ge komplimanger...
  • Att dagarna bara springer på så fort så att man knappt hinner med hälften av de som man ska göra...
  • Att jag ibland är lite FÖR ärlig... De stjälper oftast istället för hjälper...
  • Kylan... Jo nu vill jag nog ha lite vår och varma solstrålar på min nakna hud...
  • Min klädstil just ikvälll....
  • Min mage...
Lugn, lugn, lugn jag kan förklara min HEMSKA klädstil... Alltså det bara blev så... Hade jeans och den randiga blåa och vita tröjan på mej innan idag! När jag kom hem frös jag en liten gnutta och tog den kofta som fanns till hands just då och då blev det den randiga koftan på den randiga tröjan...
När jag sen skulle ta av mej jeansen för att mysa upp mej i soffan, greppade jag tag på första bästa leggings i min garderob och då blev det visst dessa leopard leggings... Till det blev det visst mönstrade strumpor med orange häl...
Men smaken är som baken och ja jag förstår om ni oxå spyr en gnutta på min klädstil idag;-) *fniss*

Det är ju inte konstigt att man har konstant ont i ryggen...

Igår när jag gick och la mej såg våran sängen ut så här... Kanske inte så konstigt att man har konstant ont i ryggen?;-)
Självklart lades killarna i sina sängar. Men inatt vaknade jag av att det låg en massa ben och armar över mej och att Jonas var arg som ett bi och började bära ut flera barn ur sovrummet *hoppsan*
Men när jag klev upp vid 05 var det ""bara" en liten kille som låg som ett plåster på mej längst ut och höll i sig allt vad han kunde för att inte ramla ner;-)
Jag har inget ont av att de ligger i våran säng, de får gärna ligga där allihopa. Trångt? Jo det är de ofta i våran säng och som sagt. Det kanske inte är så konstigt att man går med konstant ryggvärk;-)
Och jo förresten. Är det något som är trygghet så är väl just detta TRYGGHET! Alla ligger på varandra när de sover, ljuvligt!

tisdag 22 januari 2013

De konstanta dåliga samvetet....

När jag gick hemma i över 4 år var väl tålamodet i botten. Jag hade konstant dåligt samvete för att vi alltid tjivades med varandra här hemma... Jag var väl en smula rastlös på någotvis när jag var hemma med mina troll och dom likaså... Kanske inte så konstigt med det...
Jag träffade grabbarna 24 timmar om dygnet och ibland var det en dans på rosor, ibland inte...
Nu är vi inne i rullarna och nu träffar jag knappt aldrig mina boys... Mycket jobb och mycket andra aktiviteter...
Det dåliga samvetet kommer krypandes och det blir liksom som en smocka i magen...
Idag har jag bara pussat dom hej och sen direkt hej då... Har träffat dom si så där 5 minuter på hela dagen... (Förutom Alfred som var med på gympan i en timme!)
Jag vet att jag borde ta vara på tiden lite bättre när vi väl träffas, men nej så blir det inte alltid...
Alfred gav mej ännu mer dåligt samvete när han idag snyftade ut sig: - Du är aldrig hemma mer, det är bara stackars pappa som får städa och laga mat numera... Jo då han vet hur han ska vrida sina ord min kära lilla 4 åring... *fniss* Stackars pappa Jonas... *harkel* Men inte var/är det så synd om mej när jag gör alla dessa "hemmasysslor"...
Men jag tycker ändå att det är ganska så gött att Jonas får ta de där lasset nu när jag jobbar mer än heltid, det där lasset som jag alltid har gjort förr...;-)
Jag satt och bläddrade bland gamla bilder igår och fick ännu en smocka i magen... Vart tar tiden vägen??? Varför njuter jag inte mer än vad jag gör?
Detta underbara kort togs när jag och Fabian kom hem från BB och han var inte ens ett dygn gammal... Underbara trollungar!
Jag måste försöka att börja njuta mer av livet, av mina grabbar, av min älskade Jonas, min familj och mina vänner... Livet bara springer på och i nästa stund jag blinkar har det gått 10 år och jag kommer då inse att livet har sprungit bort från mej...
Jag vet inte riktigt om ni vet vad jag svammlar om denna tisdagskvällen? De vet jag knappt själv;-) *fniss* Det är mycket tankar i denna trånga hjärna ikväll och jag har svårt att sätta ord på dem efter 11,5 timmar på jobbet och därimellan barngympa med 24 underbar 5-6 åringar!
Som sagt tiden går alldeles för fort... För nästan 3 år sedan såg Fabian ut så här.... Snart är han 3 år min minsta lilla bebis...
Om det suger i min livmodern när jag ser dessa bebisbilder? Oh JAA! Jösses Amelia vad det suger... Den där underbara bebistiden, den går knappt att sätta ord på. Det är något alldeles speciellt!
Ännu ett mål som jag borde lägga till på min lista för 2013 är att jag ska tagga ner lite, njuta av guldkorna som livet ger varje dag!

måndag 21 januari 2013

Äntligen klar, ja nästan iallafall....

Ni som hängt här på min blogg ett tag vet att jag började renovera våran trappa februari förra (!!!) året...
Det har gått sakta men framåt om man säger så... Vi, jag och Jonas är suveränt grymma på att dra igång med projekt här hemma. Och vi är lika suveräna att likaså låta projekten bli vilande ett tag...
Ibland kommer annat roligt i vägen istället för att sitta och pilla på en trappa liksom, som typ att tapetsera om på kidsens rum (som fortfarande inte är färdiga, en liten tapetssnutt fattas på Alfreds rum...*djup suck*)
Jo men nu så vill jag visa på ett ungefär hur det såg ut innan. Hade tagit massor av bra före kort på den fula furutrappan. Men så försvann ju alla mina älskade bilder när datorn kraschade *stor snyft*
FÖRE: Så här såg det ut när vi flyttade in i huset 2008. Då var det furu furu och åter furu. Hela jäkla övervåningen såg ut som en enda stor bastu.. Jonas målade nästan ihjäl sig 2010 och jag är evigt tacksam att han inte lessnade och lämnade en snutt furu. Jo för vi är ju såna som drar igång med projekt, men inte utfärdar dem som sagt;-)
 Som sagt, furu furu och åter äcklig furu med en toutch av lite bruna lister....
Nästan allt har målats om på vår övervåning, allt utom räcket vid trappan och den fula filtmattan satt kvar på trappstegen sedan - 78....
Jag slet som ett djur för att få ut mattan... Jag slipade och slipade och det var damm överallt i hela huset innan jag var färdig...
EFTER: TADA, FÄRDIGT!!! Äntligen är ALLT vitt och fint! Ja allt utom en endaste liten ribbjävel som fattas... (Ser ni där till vänster...) Den står fortfarande ute i garaget och har ännu inte blivit målad... Hur svårt kan det vara att bli helt färdig? Jo jäkligt svårt verkar det som;-)
Utan räcke i nästan ett år, känner jag mej nu mera lugn och trygg när kidsen är själva på övervåningen! Nej INGEN ramlade ner därifrån, ett under!! *fniss*
Nu vill jag göra om hela övervåningen... Göra den fin, göra den praktisk (ja för nu är den allt annat en praktisk. Bara STTTTOOOOR och med överblivet utrymmen som inte används...)
Jag har redan målat om trappan 2 (!!!) gånger sedan i februari förra året... TVÅ jäkla gånger. Men det är väl så de är när man har kids?!;-) Ja för man går tydligen inte bara i trappan, nä man måste ju leka med sina bilar där oxå...;-) Eller så kan man slänga ner saker där oxå så att det blir stora jack, som typ 5 kg hantlar... Nej jag säger no more...