måndag 30 januari 2017

Bangkok!

Nu mina vänner, efter över 3 veckor hemma från vår underbara drömsemester kommer nu här det sista inlägget!
Färgen på kroppen är nu borta, allt som nu finns kvar är nu alla underbara minnen från 2 underbara veckor!
Det var den bästa semestern jag varit på i mitt liv! Nu har jag inte rest så jättemycket under mina snart 37 år. Men ändå! Jag fullkomligt ÄLSKAR Thailand och jag vill bara spara mer nu, spara så att vi kan göra om denna resan igen! Kanske kan vi någon gång framöver kunna resa bort i mer än 3 veckor? Besöka andra öar, andra ställen? Besöka barnhem och skolor?
Ja drömma bör man! Min man drömmer för tillfället om en skidresa nästa gång... Douglas och jag vill hellre till värmen.. Ja ja, vi får väl se vem som får som de vill? *himlar med ögonen* Absolut, en skidresa är också härligt på så många vis, men nja... Värmen slår nog ändå kylan med hästlängder! Men smaken är som baken! Jag blir heller inte rastlös när jag ligger på stranden dagarna ut och in. Det blir Jonas... Han hatar att ligga där och bara stirra...;-)
Sista dygnet tillbringade vi i Bangkok! Vi reste tidigt på onsdagsmorgonen! Emmy var ute och gick med sin morfar och Fabian var alldeles förtvivlad för att han kanske inte hann säga hej då till henne så han låg och grät på golvet... Det gjorde han, för hon kom hem! Vilken lycka!
Resan på ca 3 timmar in till själva Bangkok gick bra, förutom en liten spya av åksjuka...
Häftigt att susa in i där i den stora staden och trafiken bara flyter på... Det är skillnad på städer och städer.. Herregud, Stockholmstrafiken flyter inte på så bra som den gjorde i den stora staden Bangkok....
Ja ja, nog pratat om trafiken!
Vi checkade in på ett fint hotell och vi delade upp oss i olika rum! Fabian och Alfred fick ett eget rum, men det fiffiga var att det fanns en dörr mellan rummen så vi kunde springa in till varandra från självaste rummet!
Sedan gick vi till MBK! Ett av de största shoppingcentrumen i världen! Häftigt var det och kläder det fanns det!
Helt sjukt stort och man visste knappt vart man skulle börja någonstans? Jag shoppade minimalt. Lite smink, skor och en väska! Barnen for runt själv och prutade hej vilt! Douglas han shoppade för ett år framöver;-) Nej då, men han shoppade massor och var så galet nöjd! Pengar som han tjänat helt själv! Allt från t-shirtar till skor fick han tag på!
Vi shoppade i nästan 8 timmar! Dom timmarna bara försvann på ett kick! Nästa gång om det blir någon nästa gång! Ja då vet vi ju vad som finns där och då kommer vi nog att lägga ett par dagar i Bangkok för att se lite mer av självaste staden!
Tidigt på torsdag morgon åkte vi till flygplatsen och kramade hej då till Krille och Linda som stannade kvar 3 veckor till...
Här kommer ett litet bildspel från vårt dygn i Bangkok och flygresan hem!
När vi kom hem på fredagskväll var vi bjudna hem till svärmor! Köttbullar och potatis! Mums! Och på lördags lunchen blev vi bjudna på lunch ute hos mamma! Morfars potatis och köttfärsbiffar! Så gott! Svensk mat är heller inte fy skam!;-)

söndag 29 januari 2017

Hjälte på natten, hjälte på dagen...

Eller något sådant...
Seriöst. Den här kvinnokroppen som jag lever i börjar bli rejält gammal.. Eller så har hon kommit ifrån de här med festande på nätterna?
Inte vet då jag? Ok, jag va väl lite hjälte igår kväll när vi gick på en spontandejt till våra vänner Hanna och Affe för lite bubbel och snack vid 19 tiden... Hjälte när bubblet rann ner i strupen som om det vore vatten.. Gott var det och visst, vi blev väl lite på pickalurven allihop... Men inte fulla på de viset som man skulle trott med tanke på vilken hjältinna jag känner mej som idag. En hjältinna som blivit påkörd av tåget si så där 17 gånger, både påkörd och backad på...
Vaknade vid 8 och kände mej lite sliten. Men under dagen som gått har jag spytt både en och sju gånger. Har inte fått behålla en matbit på hela dagen...
Så japp, jag har legat här i sängen och kollat på 14 avsnitt av skam och kännt mej som värdens sämsta morsa. Typ som en tonåring...;)
Men priset tog nog ändå när jag skulle försöka vara den där goda modern och köra ut till slalombacken med Veronica, Douglas och Fabian för att möta upp resten av familjen som redan var där ute och så skulle vi grilla korv..
Kör in på Hemköp för att köpa korv. Får slänga mej ur bilen för då kommer det en spya... Nej då, kände mej inte alls så billig där jag stod och försökte gömma mej mellan alla bilar och spy lite diskret så hela kroppen skakade och barnen satt kvar i bilen.. Nä jag kände mej inte alls så rutten just då.. Jo de gjorde jag och långt från en hjälte kände jag mej, mer som en dåre...
Som sagt. Förstår inte hur i all världen jag kunde bli så här dålig? Att jag hade huvudvärk igår eftermiddag och sov en timme med alvedon och sedan drack bubbel på kvällen? Ja jag vet då inte? Kanske en kombo av många saker? Stress och att min kropp inte är som den ska. Helt ur balans...
Ja ja, nej nej.. Jag har faktiskt inte lovat en endaste gång idag att jag aldrig mer ska dricka alkohol... Nej, för de vet jag att jag aldrig håller ändå;)
Nu ska den här påkörda hjälten som precis har duschat, byta våning och istället för sängen blir det soffan..
Ångesten är stor. Fan, nu har jag kastat bort en hel dyrbar dag genom att bara ligga här, fy skäms på mej... Men serien skam, den kan jag verkligen renonsers er att se om ni inte sett den redan! Sååååå bra!!

tisdag 24 januari 2017

Minnen....

I fredags när vi kom till morfars och mormors lilla hus i Lesjöfors höll hjärtat på att stanna i bröstet.. Att kliva innanför dörren och inte morfar var där gjorde så in i bomben ont. Ingen som kom fram och ropade:-HEJ KARO, japp för jag var Karo, inte Karro för morfar och Lina för mormor!
 Att kanske se de lilla gula huset som jag spenderat så otroligt många helger, lov och storhelger för sista gången. Det smärtar...
Jag har så många minnen där från min barndom, så otroligt många och fina! Hela jag fylldes upp av minnen som jag hade glömt bort, men som sakta kröp fram där i hjärtat och hjärnan och jag blev alldeles varm inombords!
 Väggen i finrummet som alltid funnits där! Tänk så många gånger jag suttit och tittat på den och fascinerats av alla vackra bröllopskort och tänkt när jag var liten att där kommer jag också att få sitta en dag... Min morfar var inte den som gillade att pyssla med kort och ramar, men min mormor gjorde och hon hann tyvärr inte uppleva vårt bröllop...
Som sagt, jag har spenderat mycket tid hos min mormor och morfar under min uppväxt och har bara härliga minnen från den tiden!
När min mormor gick bort för snart 4 år sedan, sa min bror i efterhand att han tyckte att jag kunde hållit ett tal... Så när morfar gick bort hade jag förberett mej lite på ett tal till honom. Men kände att jag just där och då inte orkade...
Mitt tal skulle ha handlat om minnen... Men istället kommer mina minnen, text och "tal" här istället! Ibland är det mycket lättare att skriva än att tala... Min mormor hon var grym på att hålla tal och så rimmade hon gärna!
Min morfar var målare och på fredagar när vi var där och han kom hem från jobbet sprang jag och min bror upp till vägen och fick åka den sista biten hem på hans flak på king caben bland gamla målarfärgsburkar och penslar! Vilken lycka!
Morfar hurrade alltid oss när vi fyllde år! Slängde oss upp i luften och hurrade 4 gånger! När man satt i hans knä spelade han dragspel så hans fingrar gick rakt in revbenen och man kikande av skratt, samtidigt som jag minns att det gjorde så sjukt ont och trodde att varje revben skulle gå sönder och punktera lungan. Hans stora målarhänder och en barnkropp! Ha ha!;-)
Jag minns att vi alltid fick springa ner i deras källare och ta varsin läsk! Lycka när man var liten! Lycka att hämta upp en sockrig läsk och öppna den på väg upp i trappan och slurpa i sig!
Jag minns när Olof Palme dog.. Vi hade lov och jag minns att jag vaknade tillsammans med mormor, morfar och Nicke (Japp vi låga alltid alla 4 i samma säng och trängdes) av bruset från radion att Olof Palme hade blivit skjuten..
Jag minns att vi på lördagar åkte till den lilla kiosken i byn och fick välja ut de godisar vi ville ha.. Så många godisar som rymdes i den där lilla vita påsen med cirklar på! Sedan åkte vi hem och kröp upp i deras soffa och tittade på sport... Jag käkade upp, medans min kära bror sparade och retade gallfebern på mej när han hade sitt kvar och mormor fick gå in som krigsförbrytare, medans morfar bara satt och skrattade....
 Så många timmar som vi lekt i den lilla "kiosken" i källaren! Den där lilla luckan som var så rolig! Där vi snickrade och hamrade och sålde!
Precis där nere på golvet hittades min lilla morfar... Jag kunde nästan känna att han var där nere i källaren i helgen när vi gick där och plockade i alla deras saker...
 Vid bordet hade han på senare år "tapetserat" med alla teckning och brev han fått från oss!
Tänk så mysiga frukostar vi haft vid det lilla runda bordet, druckit varm choklad och ätit mormors tekakor! Spelat kort med och tagit fram morfars burk med alla småpengar, helst spelade vi om 10 öringar!;-)
Suttit där under skåpet på en extra hög stegstol! Oj oj oj vilka härliga minnen!
 Att brumma längst vägen till huset och veta att man aldrig mer kommer att åka dit igen (kanske)... Den väg som jag alltid åkt i mitt 36-åriga liv!
Jag är så djupt tacksam att jag fått ha min morfar och mormor i livet så länge! Att mina barn har haft en gammelmorfar så länge!
När vi pratade i telefonen sa han alltid: Hur är det med min lillflecka! Japp, för hans lilla flecka det var jag även om jag var vuxen! Inte minst i barnbarn skaran, men den enda flickan och då fick jag alltså bli lillflecka! (Läs på värmländska!;-))
Han fick mej alltid att känna mej liten! Ja liten på ett mycket bra sätt! Även nu som vuxen! Precis så där som man ska känna när han är min morfar och jag hans barnbarn! Så där varmt och tryckt!
Jag tror att jag aldrig har sett honom arg en endaste gång, aldrig!
Ibland när minnet svek, vilket det gör för alla även för mej! Och det inte alltid är så lätt att hålla reda på namn på alla ungar hit och dit! Ja då drog han bara till med ett namn och kallade barnen något helt annat, som typ Patrik eller nått och så höll kidsen på att skratta ihjäl sig!
Jag fick min sista dans med honom i somras! Då på vår släktträff! Då var det han som bjöd upp! Han älskade att dansa och var en härlig kavaljer! En trygg och varm man  var han min lilla morfar!
Tack för den sista dansen! Nu får du dansa med mormor på molnen med pigga och raska ben!
I september fyllde han 85! Men nej, han ville absolut inte firas! Men lite firades han och fick då hans sin favorit, lord calvet och 7up! Eller sju up som han kallade det! *fniss*
Den sista bilden på morfar! Fina lilla pigga morfar!
Tack för alla underbara minnen du och mormor har gett oss under alla dessa år!
Sov gott!

söndag 22 januari 2017

Ett vackert farväl...

 I fredags tog vi farväl av min fina lilla äslakde morfar! Det var ett vackert farväl, men så otroligt sorgligt... Det gjorde så ont i allas våra hjärtan att ta farväl av världens finaste människa! Ja för de var han! Han var fin och han var värdens snällaste människa!
Som min mamma sa i sitt tal vid kistan... -Om alla hade varit som lilla morfar, ja då hade det inte funnit några krig i världen!
Det gör oss så ont att mista en sådan bra människa! Det fanns ingen snällare människa i hela världen som jag kände! Det märker jag nu när han är borta... Han var så bejakande, han var ALLTID närvaro med alla. Alltid glad och levande! Skrattade, var glad och så in o bomben positiv till livet, ALLTID! Han har nog aldrig klagat, aldrig... Han har bara funnit sig i saker och ting som gjort honom något ont, men sedan släppt det! Tänk om man kunde bli som honom! Han är banne mej min största förebild och jag är så otroligt ledsen att jag inte hann säga det. Jag vet med största sannolikhet att jag och så många med mej känner lika dant. Att han är allas vår STORA förebild!
Sången öppna landskap fick bli sången som blev morfars begavningslåt, en mer passande sång finns nog inte! Han älskade sin natur, att vandra, plocka svamp och bär!
Han har det bra nu, det vet vi! Han har fått träffat min lilla mormor igen....
 Han fick en sådan begravning jag är helt säker på att han hade velat ha! Lättsam, snabb, vacker och fin!
Ja för sådan var min lilla morfar! Allt skulle gå snabbt! Så att dra ut på hans begravning bara för att man ska, nä de hade han inte velat!
Prästen höll ett fint hyllningstal. Jag minns att det var så vackert, han sa så många bra saker.. Men just där och då är det så svårt att greppa dem och komma ihåg dem. Men prästens tal värmde våra hjärtan om hur fin lilla morfar var!
Morfar kommer precis som lilla mormor att ligga på minneslunden! Han ville inte ha någon grav som någon skulle sköta, han ville att det skulle vara fritt! Han var så klok min morfar! En grav är så fint att ha, men det är ju de efterlevande som skall sköta den..
Alla barnbarnsbarn var med på begravningen! Så viktigt tyckte vi och jag vet att han skulle ha velat det! Att de också fick ta ett sista farväl av gamelmorfar!
Mormor har räckt
Dig handen
Du har fattat den
och ni har mötts igen
Sov gott älskade morfar! Vi saknar dej så mycket! En dag kommer vi att mötas igen, men inte på många många år!

torsdag 19 januari 2017

Härrni, nu hjälps vi åt!!

Ni minns att jag skrev om lilla Ture i augusti?! HÄR! Ture som fått en tumör i sin njure, det opererades bort i maj och sen har han fått behandling hela hösten, sista dosen fick han 6/12. På den uppföljande CT:n såg man tyvärr sen två metastaser i  ena lungan, dessa opererades bort  nu den 4/1.
Jag följer mammas Fridas uppdateringar på facebook och instagram och det gör lika ont i magen varje gång hon skriver något dålig, tänk då hur ont i magen det då gör på dem....
Så ledsen för lilla Ture, så ledsen för hela familjen... En fruktansvärd mardröm som man inte ens kan tänka i sin vildaste fantasi, det går Ture och hans familj igenom just nu....
Det har, som jag fattat det gått åt rätt håll! Men haft en tuff höst med massor av behandlingar... Han är en liten kämpe lilla 5 åriga Ture! En riktig fighter, som ska ge den där cancern vad den tål!
Men häromdagen skrev mamma Frida att analysen av metastaserna är klar, Ture behöver fortsatt behandling... Totalt fyra nya sorter han inte fått tidigare, i totalt 34 veckor, alltså ca 8 månader till med tuffa behandlingar...
Jag citerar mamma Frida: Läkarens ord ringer i mina öron. "Det är nu det tuffa börjar. Räkna med att hans blodprover kommer bli dålig...a, räkna med infektioner som kommer kräva inneliggande vård och antibiotika. Det kommer bli tufft, men det ska gå."
Jag lovade att återkomma med ett nytt inlägg för att jag skulle tjata på er att skänka en slant! Nu tjatar jag igen! Tjatar och gnatar! Alla bäckar små! Fuck cancer!
Imorgon kommer barnbidraget, nästa vecka kommer lönen! Klart att ALLA ni som läser min blogg kan skänka en slant!! Snälla, jag ber er!!
Skippa den där pizzan som ni tänkte köpa, skippa lördagsgodiset och skänk en liten slant! Alla kan vi göra något! Alla kan vi hjälpas åt att besegra cancern!
Tänk vilka framsteg forskningen har gjort under de senaste åren! Och ännu mer kan de göra med mer pengar!!
Så gå in HÄR på fotograf Fridas insamling! Det tar er bara ett par minuter! Så får ni gärna dela detta inlägg så fler skänker en slant!
Hejja er, hejja oss! Nu kör vi!! KOM IGEN NU!!!!
(Självklart har jag kollat med mamma Frida om det är ok att skriva hennes ord på min blogg!)

onsdag 18 januari 2017

Sista dygnet i paradiset!

Jag vet, ni kanske verkligen har tröttnat på alla mina inlägg om vår semester i Thailand? Och har spytt på dem för länge sedan?Hoppas inte..;-)
Jag ligger ju som sagt lite efter här, men nu är det nog bara det här inlägget och ett till. Sen slutar vår resa. Ja trots att vi snart varit hemma i 2 veckor och snart är vinterbleka igen.. Hua va fort färgen på kroppen rinner av.. *suck och dubbelsuck*
Ni är jättemånga som har frågor ange boendet och resan! Åh va kul när man får så mycket respons! (Älskar by da way när ni kommenterar och gillar mina inlägg! Så gör gärna det meeeer, tack!!;-)) Jag lovar att berätta mer om boendet när min svägerska och svåger kommer hem från sina 7 veckor i Thailand.. Nej då, jag är inte alls avis på dem!;-) Ok lite då, men kanske någon gång i framtiden kan vi vara iväg så länge? Kanske? Kanske inte? Drömma bör man!
Jo, då ska jag i alla fall sätta mej med dem och gå igenom boendet och sedan göra ett inlägg här, så ni får mer info om det!
 Denna vy varje dag! Klart som korvspa att man bara kan chilla och slappna av så mycket man bara orkar! Det gjorde i alla fall jag! Minns knappt när jag kände mej så avslappnad sist? Faktiskt? Inte ens på en vanlig sommarsemester känner jag mej så här avslappnad som jag gjorde där! Landade i mej själv och fick så många bra och positiva tankar som jag verkligen försöker bevara och hålla fast vid!
 Till och med Jonas var avslappnad! Ja så pass avslappnad att han ville vara med på ett helt gäng med bilder ihop med mej och klagade inte en endaste gång att vi skulle sluta ta! De ni, det händer typ inte så ofta...;-)
Det är också lite skillnad på oss.. Jag tar ju kort på typ allt och lite till och brände säkert av 1000 kort på 2 veckor... Hur många tror ni han tog? 6! Japp, 6 ynka kort.. Var av några av dem var kort på mej när jag låg och solade som en galning i lite olika stilar! Aj säj no more... Nej för fan, så klart inte topless!;-)
 Ibland kom det en vattenskoter med en banan och en soffa bak på! Ungarna frågade inte efter det en endaste gång att de ville åka, förens sista dagen och shit va de skrattade!;-)
 Vattendjuret, fast på land! Mmm, nä han gillar poolen bättre säger han. Jag håller på att omvandla honom! Man MÅSTE älska havet mer! Så är det bara!;-)
 Att bara sitta där under ett par palmer, äta sin lunch, ta en drink, cilla och bara slöa! Amen nyp mej i armen! Idag, 2 veckor senare känns det så grymt långt bort...
Det var en sådan vacker strand som vi hängde på om dagarna! Rent och snyggt och underbart god mat!
Taco fisch! Mums! Typ enda gången i Thailand som jag åt strips! ;-)
 Att bara komma hem och chilla på altanen när eftermiddags solen ligger lågt och det de värmer härligt på kroppen och med saltvatten hår som är stenhårt! Den känslan är så fantastisk och där och då är en av alla stunder som man bara suger in långt in i hjärtat och tar fram en dag som denna, grå, regnig, plaskig och trist...
 Jag och Linda smet iväg lite för oss själva till ett hotell 2 minuter bort från huset! Bara ligga där i poolen, snacka om allt och bara njuta! Och ja; ha ångest också för att det var sista dagen.. Nej jag vet att jag inte skall klaga. Men jag gör det i alla fall!;-)
 Så kläde vi om och gjorde oss snygga för kvällen! Det vankades 20 års middag!!
 (Som sagt, skillnaden för 2 veckor sedan och nu är ljusår från varandra.. Här är jag nästan blå i ansiktet;-))
 Väääärldens bästa Carolina fyllde 20 år den sista dagen i paradiset! 20 år! Snygga, snälla smarta och goa Carro!
 Carro åkte ofta med oss! För snäva klänningar för att åka bakom Gustav;-) Alltså fingret där som visas... Jonas och Carro jävlas med varandra hela tiden! Shit va kul!
 Alltså Jonas jäkla rygg.. Ni som följer mej på snapchat har ju sett hans morgongympa och när Gustav i tid och otid har lyft honom så att det har lättat i ryggen.. Överallt har han blivit lyft... Och varje gång så skrattar vi och han suckar belåtet efteråt!;-)
 Vi gick till en restaurang som vi varit en annan kväll! Såååå god mat! Ja jag vet, jag säger att all mat var god! Men grejen var den att jag är ju lite känslig av mej när det kommer till mat.. Kan ju ibland tycka att det både kuckelikuar och muar på tallriken när jag äter.. Men maten var verkligen såå god och nä, kött åt jag inte alls så mycket. Mest bara fisk och skaldjur!
Dagens ungdom.. Tur det fanns internetuppkoppling på varje restaurang så att de klarade sig och inte fick allt för mycket abstinens;-)
 En himla lyckad kväll! Tänk om man hade fått fira sin 20 års dag så där! Nej då jobbade jag på min 20 års dag! Japp, det slapp jag inte undan bara för att jag fyllde 20;-)
 Att springa ner till havet bara ett stenkast från resturangen och lysa med ficklampor på alla småfisk! Lycka!
 Vilken härlig kväll vi fick! Vilka härliga veckor vi fick! Sol och värme! Det kom lite, pyttelite regn på nyårsafton och en annan kväll.. Men kanske sammanlagt 10 minuter! Så, ja vädret var en 10 poängare!
 Vi avlutade kvällen på stan med en pannkaka! Klart man ska ha lite lyx när man fyller år!;-)
 Som sagt.. ÖVERALLT tänjdes det och klämdes det...;-)
 Så fräste vi hemåt och tog ett par drinkar på altanen! Och JA, blev lite runda och goa under fötterna! Äsch, vi skulle ju bara packa när vi kom hem på natten.. Det var väl inte så noga;-) Ha ha, japp! Packningen blir faktiskt sååå mycket roligare om man får ett par järn innanför BHn;-) *fniss*
 Att pilla i håret och sånt där som han min käre make aldrig gör på mej.. Det kan han göra på andra;-) Jag unnade verkligen Elsa detta och oj som hon njöt när han borstade hennes hår!
 Det gjorde dock inte Carro... Ha ha ha, jädrar va vi skrattade och kolla in Jonas min.. Herregud, han ser ju värre ut än en stäng magister på 40-talet;-)
Vilket härligt sista dygn vi hade!
Jag är så kär i Thailand, så kär så jag redan nu sparar pengar igen! Jag till och med lägger band på mej själv när shoppingtarmen skriker inuti mej och när alla affärer visar sina reor! Nej, jag ska INTE handla, jag ska spara till en ny härlig resa som vi kan åka på igen!
När jag pratade med Jonas innan idag  och sa att jag skippade att shoppa kläder och sparade pengarna istället till en början till en ny resa sa han: -Ja men så bra, då kan du ju ta de pengarna och köpa en ny spis för.. Jäkla glädjedödare... Ja ja, en spis kanske kommer i första hand, men sen en ny resa!? Kanske säljer vi allt vi äger och flyttar bort till värmen ett år eller två och låter barnen gå i skola där och vi hittar något tillfälligt jobb? Ja, varför inte liksom? Vi lever bara en gång och det är nu!;-)