Otursdag....

Dagen började ju med otur för Douglas när han fick dra ut 3 (!!!) st tänder hos tandläkaren... När vi sedan skulle åka och köpa film råkade Alfred stänga bildörren på Douglas hand... De resulterade i en VÄLDIGT svullen hand och knölarna på handen syns inte och nu ikväll var den mer blå ut på fingrarna... Han har ont, men inget verkar skadat som tur är! (För han rör på fingrarna och jag har fått klämma lite och det har gått bra. Så då behöver väl inte det kollas upp?)
Sen kom vi in i affären och barnen var mer högt än lågt.... *suck*
Ja ja iallafall så stod vi där bland hyllorna och dividerade om något, när jag plötsligt liksom tar ett steg bakåt och där står Alfred helt plötsligt.... Jag gör en sån där slowmotion rörelse upp i luften och hamnar i en av godishyllorna. Just där höll jag på att trampa sönder Alfreds fot och min armen fick stora revor...(Jag skämdes nästan ihjäl och hade det funnits ett stort hål i golvet hade jag hoppat ner och gömt mej där direkt!)
När vi kommer hem tar Fabian sin älskade cykel och kör som en galning på gatan. Han ramlar och slår upp armbågen. Han tar sig upp igen och cyklar igen och kör rakt ner i ett stort hål på gräsmattan och får en gnutta ont i sin handled... Gaaa vad är detta för en otursdag...??
Tack gode gud att vi har sluppit benbrott, en liten ljusning på oturen;-)

Jag pustar nu ut i soffan och är oerhört glad att denna dagen är över... Alltså mina älskade kids tar bokstavligt talat död på mej... De är banne mej mer vilda än tama...
Det är inte roligt att börja dagarna med bråk och sluta dem med bråk... Ledsna ögon och hjärnan full av frågor och att man ständigt är en urusel mamma...
Så snälla gud, gör så att morgondagen blir så där bra som det faktisk kan bli, med skratt, mys, glada barn och en snäll mamma!