En slags hatkärlek...

Tröttheten hade tagit ett järngrepp om min stackars kropp imorse... Kände mej nästintill medvetslös när klockan ringde... Orkeslös och slö gick jag hem efter lämningen på förskolan och la mej på sängen i 5 minuter... Nej här skulle inte latmasken komma och ta mej inte. Så jag hoppade i mina träningskläder och for ner på gymmet! När jag kliver in där är jag helt själv, såååå ljuvligt skönt då kan man skrika, pusta och flåsa bäst man vill;-)
Det sura var att musiken inte var på... Hade ägaren varit där hade jag dragit dom i örat, fy fy så får det inte vara på ett gym... Men dessvärre är det så ofta där och jag vill gärna träna med musik för att slippa höra mitt eget flås! (Och ja självklart hade jag kunnat tagit lurar och lyssnat på min ajfån, men jag gillar inte de där hårda stora pluttarna som man stoppar i öronen...)
Jag fick till ett bra benpass! Jag har en slags hatkärlek till just benpass. Det är sååå jäkla jobbigt så man nästan dör, men ändå är det sååå in i baljan skönt, svårt att beskriva... Känner att de tog bra, ja för jag är redan stel som en 100- åring...;-) Rumpan fick sig oxå en STOR omgång. Nu jäklar ska lastbilschaffis -kroppen bort! (Lastbilschaffis- kropp = Stor mage, smala ben och ingen rumpa;-))
Så är man orkeslös och slö, så blir man ännu mer trött och grinig om man inget gör. Nu är jag pigg och glad och har fått massor av ny härlig energi! Träning är verkligen A och O för att jag ska må bra! Pass 2 för denna veckan gjord! Sitter redan och spånar på vad för träningsform jag ska utöva imorgon!;-)
Nu ska jag duscha och svira om, sen ska jag möta upp fina vänner och gå ut och käka lunch med dom!!