Jag sliter snart mitt hår....

Jag har gått igenom massor av trotsåldrar med mina grabbar. Men jag har aldrig någonsin varit med om en sådan här trots som Fabian just nu går igenom...
Han är hemsk, ja det är nog bara förnamnet och han får mej snart att slita mitt hår... Han är minst, men han tror att han är störs och bestämmer allt...
Han skriker, bråkas, bits och är grymt envis. Inget är bra och sover kasst och äter som en liten myra...
Förstår att det måste vara jättejobbigt för honom med att liksom inte veta hur man ska bära sig åt när känslorna liksom kryper utanför hans kropp.... Men jag lovar att det är 700 resor värre för mej och hela familjen när han sätter igång med sitt trots...
Att åka och handla med honom är numera en STOR mardröm... Igår när vi var och handlade fick Jonas gå ut med honom för då skrek han så mycket bara för att han inte fick köpa en bulle... Han skrek ända ut till bilen och skrek tills vi var hemma... *dubbelsuck*
Idag när vi var och storhandlade var det lite bättre, men alla 3 kidsen fick mina nerver att klättra utanpå mina kläder.... *andas i en papperspåse och sliter mitt hår*
Och ja jag vet att det finns expertiser på hur man ska agera och göra mot en 2 års trots. Varsegoda, ni är sååå välkomna till Bokgatan och försöka... Lite som: Hopplöst fall doktorn grät... Tyvärr...
Jag vet att detta (hoppas jag) bara är en period i livet just nu och att det snart går över (önskar jag iallafall) Men just nu är det jäkligt jobbigt med hans trots... Det blir sååå in i baljan jobbigt för alla i familjen...

Okej, han kan faktiskt vara fantastiskt söt, god och härlig oxå...;-) Min lilla envisa bebis. Jo för min lilla bebis de kommer han nog vara för mej hela livet!;-)