Att drömma...

Jag är speciallist på att drömma och ännu mer speciallist på att komma ihåg vad jag drömmer...
Ibland när man vaknar upp på morgonen undrar man ju om man är helt frisk i hjärnan eller inte? Vad är det som försigår där inne i mitt stora runda klo egentligen?
De sista dagarna har jag drömt om allt från otrohet, till att vara nykär, till att jag fött barn och om döden... En blandad kompott om man säger så av alla slags drömmar.. Jag har drömt om människor som jag inte träffat på evigheters evigheter och som jag nog egentligen knappt känner... Men ändå är dom med i min dröm och jag är värsta tjenisen med dem....
Jag blir så trött på alla mina drömmar... De suger väldigt mycket energi av mina förmiddagar. Ja för jag går omkring och försöker analysera dem.... Ja jag vet att jag nog inte borde göra det, jag menar varför göra det? Helt onödigt egentligen;-)
Men när drömmarna blir så där äckligt verkliga, ja då lever man på någotvis kvar i dem och de finns där i bakhuvudet heeeela dagen lååång...
Inatt var det faktiskt en vääääldigt trevlig dröm! Jag drömde att jag och Jonas precis hade träffats och ja sen behöver jag ju inte gå in på mer smarriga detaljer... *fnissar lite nervöst*
Så när jag vaknade imorse var jag så där extra pirrig, glad och nykär så att till och med Douglas märkte det och frågade varför jag var så glad och pigg? Ha ha stackars barn... Tydligen har jag nog annars ett morgonhumör som INTE är att leka med. Men vilken tur att de fick känna på en glad mamma då för en gångs skull;-)
Ge mej fler såna här romantiska drömmar, i lööööv dem!;-)

När vi vaknade imorse låg Alfred och Douglas på madrassen på vårt sovrumsgolv och sov så här sött! Syskonkärlek de lux och massor av trygghet!!♥