Idag var jag ute på en löparrunda. Jag hade redan tänkt ut min runda i huvudet hur jag skulle springa. 2,5 km på vårt fina elljusspår och sen direkt ta 1,8 km och sen ta den där extra genvägen hem... Det skulle då bli ca 4,8 km!
Jag började springa och hittade en väääldigt bra takt där jag kunde lägga mej och "mala" och som liksom kändes bekväm!
När jag hade sprungit mina rundor så var jag i valet och kvalet om jag skulle ta 1,8 kilometran igen eller inte... Men icke sa nicke, det gick inte in i min tröga hjärna. Löparpsyket sa NEJ... Jag hade flåset uppe och hade lätt kunna springa den oxå. Men nej. Jag hade liksom bestämt innan hur långt jag skulle springa och ja då är det liksom kört för mej att springa längre... Jag är så jäkla dum, jag vet. Varför sprang jag inte längre när allt flöt på så bra?
Jag tyckte att det var kul och kroppen hängde liksom med så fint och den var inte ens trött.... Men jag har liksom inte de där psyket i huvudet för att springa längre... Jag måste hitta det, men jag vet bara inte hur? Hjälp mej!!!
Ja jag vet att jag borde tänka mej en längre runda då... Men nej då helt plötsligt tror jag inte på mej själv och vågar mej inte på en längre runda... Dumt av mej jag vet...
Nu vill jag ha massssor av tips på hur man får upp sitt löparpsyke och för att man ska tycka att det är roligt att ligga och mala på... För viljan är det inget fel på och inte heller min kondis... Allt sitter i mitt dumma huvud... Ge mej ett löparpsyke nuuuu!
Jag är iallafall jäkligt nöjd med mina 4,8 km som jag presterade idag! Den tog mej 27 minuter att springa. Så ja jag är ingen som springer fort, men de är jag inte heller ute efter;-)
Jag kan inte minnas när jag sprang så "långt" sist? Evigheter sedan var det iallafall;-) Men varför sprang jag inte 200 meter till när jag ändå sprang?? Då hade jag ju för hundan kommit upp i 5 km som var mitt mål att nå i februari månad... *suckar och blir trött på mej själv*
Men innan mars månad ska jag minsann ha uppnått mina 5 km, eller ska vi våga oss på en 6 km utmaning?;-) 20 dagar kvar på denna månaden. Japp klart jag ska klara dom kilometrarna!
Nu jäklar ska här byggas löparpsyke;-)
Jag är en sån där människosort som gillar att veta precis hur och vart jag ska spring. Så jag brukar planera mina rundor här på iforms sida och det är kanonbra för mej!;-)
Många kör ju med runkeeper på sina telefoner... Och ja det kanske vore något för mej, men risken är nog att jag bara skulle springa och kolla hur lång jag sprungit;-) *fniss*
Skitbra gjort!
SvaraRaderaNu vet jag inte exakt hur mycket du har hunnit springa sen du började, men tänk på att inte öka mer än MAX 10 % i veckan. (dvs från t.ex. 5 km till 5,5 km veckan därpå).
Konditionen och muskulaturen utvecklas oftare fortfast, men det är viktigt att alla senor och ligament hinner att stärkas upp också, vilket tar längre tid.
För det andra; när du väl börjar springa längre. Spring en runda där du inte har några val. Den ovan är ganska lätt att "avbryta" någonstans, men om du springer 3,5 km rakt ut åt ett håll, så M.Å.S.T.E. du ta dig lika långt tillbaka! :-)
Du ska nog bara tänka att: -Lätt att jag klarar det!! (och om du nu inte skulle göra det är det så svårt att GÅ hem då då?) När jag för första gången i vuxen ålder(för 2 år sedan;-)) gick ut på vårt elljusspår tänkte jag att: -Äh, 7,2 km låter bra det tar jag! Det va ju inte lätt som en plätt då men jag lovar att det tar sig!!! =) =)
SvaraRaderaMen 5 km är ju inte fy skam, var stolt för det!!
Kram kram
Tänk inte mer på att du inte sprang det där sista, tänk på det du faktiskt gjorde - man måste inte ta allt på en gång. Ett tips är att planera att springa längre än du tror att du orkar så får du väl gå lite i värsta fall :)
SvaraRaderaSjälv framkallar jag min killes röst i huvudet när jag tränar: "10-till!" "det SKA göra ont!" haha, han är annars världens snällaste men på gymmet är han bra på att peppa :)
Vilket fint mönster du springer :o)
SvaraRaderaJag brukar springa "Pluto" ibland, tycker det är roligt att kolla in hur jag sprungit via eniro eller min pulsklocka.
Hejja på, hoppas att du får till "psyket"
Jag tycker du gjorde rätt att inte springa mer för om det blir för jobbigt är det svårt att prestera bättre nästa gång. Om du pressat dig själv för mycket så hade du haft väldigt mycket att slå nästa gång och hade du inte klarat det då så hade det känts som ett nederlag. Och på runkeeper kan du ställa in en röst som säger till antingen var femte minut eller tionde eller vad du vill, och då säger den även hur långt du sprungit och vad du har för hastighet. Sjukt bra.
SvaraRaderaSkitduktigt Karro!
SvaraRaderaJag hade dött efter 1 meter..
Hoppas att måndagen blir strålande!
Massa kramar
Först och främst ska du vara nöjd över din prestation Karro. Låt inte ett par hundra meter ta ifrån dig att du faktiskt sprang 4,8 km. Heja dig för tusan. Vad gäller löpningen tror jag på att öka lite i taget. För om man sätter upp för stora (distans)mål blir det bara jobbigt. Och tråkigt. Blä blä. Ta lite i taget, men se till att vara fast besluten på att genomföra de mål du sätter upp. Första gången kan skillnaden mellan 5 och 6 km kännas enorm, trots att du egentligen orkar 6 km precis lika bra som 5. Det jobbiga sitter i hjärnan och att vi gärna känner efter i kroppen hur vi mår så fort vi nått ett mål.
SvaraRadera"Oj, nu sprang jag 5 km, vilket var målet, nu orkar jag nog inte mer".
Vissa dagar orkar man faktiskt inte mer, och då är 5 km gott nog. Andra dagar orkar man och då ska man lyssna på kroppen och strunta i vad hjärnan säger. Jag har en lat apa och en hurtig apa på mina axlar och den lata apan försöker övertala mig att sluta springa varje gång. Det gäller att lyssna på den andra apan och säga nej, nej till den and lata apan.
Du kommer dit. Det handlar om att vara fokuserad och att sätta upp mål. Ett mål i taget. Precis som med din viktminskning. Man går inte ner nästan 20 kilo på kort tid. Och inte genom att vara ofokuserad och inte ha en långsiktig målsättning. Förstår du vad jag menar? Du har det inom dig, det är bara att plocka fram järnpsyket och bestämma sig. Om du vill kan du få gå i jävlaranamma-skola hos mig ;) Som gammal latmask/soffpotatis vet jag precis vad "att bestämma sig" innebär.
Kram på dej!
4,8 km på 27 minuter är ju superbra, typ 6 min per kilometer. Önskar jag sprang så fort! Eller att jag sprang överhuvudtaget.... blir nog en träningsfri vecka igen - näsan o halsen (ja magen o benen med) är tjocka igen! Snor o åter snor.
SvaraRaderaSuperläckra byxor, både de rosa o gula. Snart ska jag oxå iväg o shoppa.... har bara inte orkat men man blir absolut sugen nu när solen tittar fram .)
kram j.