Men de sista veckorna har han börjat säga att han inte vill gå på förskolan. De börjar oftast på kvällen innan, han gnäller att han inte vill gå dit...
Imorse när jag skulle lämna honom sprang han först in. Men när jag var på väg ut genom dörren kom han ut igen och storgrät och bröt fullständigt ihop och sa att han inte ville vara där...
De gör ju såååå ont i mammahjärtat när han gör så. Men jag vet att Douglas var precis likadan och jag vet att de gjorde precis lika ont i mej då... Men att Alfred gör så här är för mej jättekonstigt, eftersom han och Douglas alltid har varit som natt och dag i sättet om att vara känslig...
Grejen är ju den mitt dåliga samvete liksom kommer ifatt mej... Jag och Fabian åker ju ändå bara hem, så egentligen skulle ju även Alfred kunna vara hemma....
Fast ändå så är ju förskolan sååå bra! Jag tror jag skulle göra mej och även Alfred en stor otjänst om han skulle få som han ville och fick följa med mej hem igen?
Uscha sånt där är svårt och jag sitter här med en gnutta ångest i mammahjärtat...:/ Men å andra sidan så vet jag att han har det sååå superbra på förskolan med de bästa pedagogerna i världen!
Att man sedan hann bråka en sväng med barnen innan vi kom iväg imorse, gör ju inte mitt samvete bättre liksom...:/
Förstår din känsla :( Inget som hänt på förskolan då..? Kanske han kan få någon dag som han får vara hemma med er..? Jag hade en hel del lyxdagar m min son när det inte var skolplikt. Fast då var det bara vi två..
SvaraRaderaHoppas det ger med sig.
Ha en fin dag! Bråk å gråt hör väl till ;)
Men oh liten. Jag förstår att det gör ont i mammahjärtat.
SvaraRaderaEn stor kram till dig!
Fy, förstår din ångest. Men i 99 fall av 100 har de ju trots allt jättekul när man väl gått därifrån och glömmer av det hela fortare än vad vi (föräldrar) gör!
SvaraRaderaHar det hänt något särskilt på förskolan eller hemma sista tiden, som gör att han reagerar så?
Vet precis hur du känner. Vi hade en sån period i höstas när det va riktigt jobbigt att lämna Victor på dagis, han va jätte ledsen och ville verkligen inte, men efter några veckor vände det och nu hinner han inte ens säga hejdå till mig innan han har fullt upp med att leka. Jag hoppas det snart vänder för er Alfred också för det är tufft för både barn och mamma när det blir så där.
SvaraRaderaKram
Vet precis hur du känner. Vi hade en sån period i höstas när det va riktigt jobbigt att lämna Victor på dagis, han va jätte ledsen och ville verkligen inte, men efter några veckor vände det och nu hinner han inte ens säga hejdå till mig innan han har fullt upp med att leka. Jag hoppas det snart vänder för er Alfred också för det är tufft för både barn och mamma när det blir så där.
SvaraRaderaKram
v a r f ö r måste han vara på förskolan? vår fyraåring vill inte alls vara på fsk just nu. och jag tvingar inte dit honom! vi har det jättemysigt hemma! jag är av det tyckandet att barnen bara är små en gång. tiden går så fort och de hinner vara i fsk och skola iaf tids nog... om dom verkligen inte behöver vara där tycker jag att man som förälder ska njuta av tiden med sitt barn. det är tid du aldrig får tillbaka!
SvaraRaderaKänner igen mig, är så glad att Judit velat gå dit i två veckor nu och glädjer mig för varje dag det är så. Hemma varje dag skulle göra oss båda tokiga tror jag.
SvaraRaderakram j.
Jag är av den åsikten som tror att några timmar på förskolan inte alls gör något. Ni spenderar ju så såååå mycket tid tillsammans ändå!! Får han nu följa med hem så kommer han troligtvis göra det sen när han kanske inte kan följa med. Förstår att det känns i mamma hjärtat men försök hålla på dig. Kom hellre överens om dagar då han är hemma istället och se fram emot dessa tillsammans. Prata igenom hela tiden och låt honom vara med och kika i kalendern vilka dagar han ska vara där och vilka han är hemma. Kanske det hjälper honom att förstå. Kram kram och kom ihåg att du känner ditt barn bäst, vi ger bara råd. ❤
SvaraRadera