torsdag 17 februari 2011

Flickor och pojkar....

Det här låter kanske skit dumt och det kommer inte bli så lätt att förklara heller så att de inte ska låta dumt.... Jag har vänt och vridit på orden så att de inte ska bli allt för dumt, men risken finns att de ändå kommer att missuppfattas... Vet egentligen inte varför jag skriver detta inlägg?? Kanske för att se om de är fler som går runt och tänker som jag??

Alla våra kompisar, alla utom 2 par har en av varje. Alltså en pojke och en flicka! Som ni vet så avskyr jag när klumpiga människor kommer fram och bara häver ur sig att de väl borde vara dax för en nummer 4 bara så att vi får vår efterlängtade tjej... Men en tjej är inget vi har eftersträvat när vi skaffat våra barn. Jag älskar mina pojkar så det gör ont i mej och skulle inte byta dom mot allt smör i småland. MEN nu har helt plötsligt en tanke dykt upp i min hjärna. Kommer jag aldrig få en flicka? Kommer jag att vara ensam med mina grabbar och deras snack om hockey, fotboll och snus? Inga fina klänningar att klä, inga flätor att flätas och inget tjejsnack?

Jag kan känna en viss avundsjuka på mina vänner som har fått en av varje, ja nu ser ni de lät genast så dumt... Förstår ni? Nej kanske inte?

Jag har pratat med mina vänner om detta och vridit lite. Pratade även med Jonas om detta igår, men han förstod absolut inte mej. Jag la fram det att om vi haft 3 flickor istället, hade du då inte kännt ett visst sug efter en pojke då? NEJ absolut inte svarade han.... OK??!

Då är det mej de är fel på då? Alltså att känna detta sug...
Jag vet att även om vi skaffar en 4:a så är jag inte garanterad att få en flicka eller om vi skaffa en 5:a, 6a eller 7:a... Nej jag hör ju själv hur dumt de låter, helt knäppt...

Den dagen det är dax för barnbarn och jag kommer alltid att få vara farmor. Kommer jag då att få den där kontakten som man annars kan ha som mormor? Oj oj vad jag krånglar till det. Men visst har man en annan relation dotter och mor än son och mor? Fast egentligen har jag ju inte det med mina söner, eller är det kanske hurdan man är??...Åhhh vad detta är svårt att beskriva och förmodligen har ni redan här slutat att läsa mitt förvirrade inlägg....;-)

Hur känner ni med era barn och kön? Alltså som sagt, jag har absolut inte skaffat mina barn för deras kön, utan för att jag villa ha barn!!

Är det skillnad på att ha flickor och pojkar? Hur tycker ni? Snälla dela med er av era tankar så att det inte är bara jag som är så här knäpp...

(Som sagt döm mej inte för detta inlägg, känner att det finns en risk att jag gjort bort mej som öppnat mej så här... Men jag tar den chansen;-))

23 kommentarer:

  1. Jag förstår dej! Jag vet, jag har en av varje, men jag förstår dej till hundra procent ändå! Alla säger att könet inte spelar någon roll - det GÖR inte det heller. Egentligen. Men de där små tankarna började gro i mej också och det gjorde de redan när jag väntade Nova. Å jag ska ärligt säga att jag blev lite extra glad över att Nova just var en tjej. Jag kände mej fulländad(?) som mamma. Å som du förstår så skulle jag inte alls, på något vis, under några som helsta omständigheter ha blivit mindre lycklig om det visat sej vara en kille som kom ut. Men ändå... Jag kände ändå nåt extra över att ha fått en av varje.
    Tilläggas bör att jag skämdes och hade dåligt samvete för mej själv för att jag kände som jag kände över att ha fått en tjej också.
    Blir du dumförklarad av någon så får de dumförklara mej också. Jag förstår dej precis!
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Jag förstår dig oxå... vi har två tjejer och väntar förmodligen en tredje, det verkade som det på UL iaf... =) Å vi hade väl nånstans hoppats på att det skulle bli en kille denna gång, å det kan jag känna lite dåligt samvete över. Nu känner jag mer å mer att det ska bli jätteskoj med en till tjej, och jag är på nåt vis glad att vi bestämde oss för att kolla könet på UL, för då slipper man ju iaf spekulera. Känner att huvusaken är att de är friska så kvittar det väl egentligen sen...??! men jag förstår absolut hur du känner, å de e nog ingen ovanlig känsla skulle jag tro. Å ang. min sambo, så oroar han sig lite över vem som ska ta över gården å alla grejer... för de måste de ju tydligen vara en son som gör?;) Men sen har han även intalat sig själv massa fördelar med att ha tre tjejer =) Det som känns lite jobbigt är att de flesta i vår omgivning tjatar på om hur kul det vore om vi fick en pojke nu, för de borde väl ändå va de vi vill helst?? Ingen vet att vi väntar en liten tös, men vad säger de då när hon e född? Åh vi beklagar? Nej, de här blir nog bra! =) Nu fick du ett super virrigt svar iaf! =)
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Jag förstår precis! Vi har två pojkar och plötsligt fick jag ett riktigt bebissug. Men det blev även en längtan efter en flicka! Vi trodde inte att det skulle bli det, inte ens efter ett ultraljud där barnmorskan sa att det var en liten tjej. Jag vågade inte tro... och framförallt vågade jag inte berätta att jag längtade efter en flicka!

    Bara barnet är friskt sa man ju, samtidigt som alla tjatade att nu var det väl ändå dags för en flicka!

    Det blev en flicka!! Och jag är jättelycklig! Nu erkänner jag det! Gud, vad jag längtade efter en flicka! Hon är 1½ år nu och det finns stunder då jag stannar upp och bara ler... Så längta du, om du känner så, det är det många som gör. Du är helt normal!!!
    Kram Elisabeth

    SvaraRadera
  4. Åh vad jag förstår dig med Karolin.
    Jag har alltid varit väldigt öppen med just den längtan. För så jätteärlig kan jag va.. jag vill verkligen ha en dottern. Den längtan är så stor. Jag är själv väldigt tjejig och för mig skulle en tjej betyda; hårtofsar, rosa klänningar, dockor och allt tjejigt. Inga bilar, inget blått!
    Jag tänker väldigt mycket oxå att jag vill ju dela med mig mina kunskaper vidare. Vad vill mina söner veta om bästa mascaran? (exempel)
    Sen samtigt så kan jag hålla med dig.. jag skulle aldrig ALDRIG vilja byta ut mina söner mot någon. Gud så mycket som jag älskar dom.
    Men vad jag skulle vilja ha en tjej...
    Kram

    SvaraRadera
  5. Hej på dig!! Kämpe..

    Jag har 4 grabbar...och har alltid velat ha många barn och tänk vilken lycka jag fick 4 friska söta underbara jaduvet!! Jag tänkte din tanke inför barn tre..kändes som att är det bara jag som ska sprida lite rosa occh blommigt i tvättkorgen...jag har nog alltid varit väldigt tjejig och är idag en väldigt omfamnad mamma kan man säga så med 4 grabbar i åldern 9 14 18 21 dem tar hand om mig på ett sätt som jag inte tror finns i samma utsträckning när det bara är tjejer innan vuxen ålder..(av egen erfarenhet har 2 systrar) Visst har det sin lilla tid med lekar högt och lågt och jag minns vi tjejer satt och pysslade och kivades på ett mera elakt sätt..grabbarna gär upp och sen är det ur världen. Men jag tror att den känslan som man kanske får me en tjej att man vet och känner att det är mer nära...kan kanske sakna den lite fortfarande...får njuta av barn barn senare...kanske en liten flicka..NJUt av din underbara familj...jag vet att du gör det!! Det kanske blir en liten till i framtiden..Jag verkligen avgudar min rikedom 4 stora killar som är helt underbara.. kram kram

    SvaraRadera
  6. Jag förstår dig precis och det är som du säger lite tabu att prata om det här med tjejer o killar. Vi var helt säkra på att Judit var en grabb innan hon tittade ut och det var precis vad Ralle ville ha - men nu är han nöjd ändå och han säger att det inte spelar nån roll vad nästa heller blir. Får nog samtidigt erkänna att jag blev väldigt glad när det blev en tjej, fast vet egentligen inte varför för jag hade inte funderat på det tidigare...

    Men visst är det kul att köpa klänningar, det ska inte förnekas!! Fördelen med att ha av samma sort är nog ändå att de kan ha mer glädje av varandra och leka med varandra men det är ju som sagt ändå inget man kan bestämma i förväg.

    Kan glädja dig med att jag har fått världens bästa svärmor och vi har superbra kontakt och likadant är det mellan henne och Judit så det är nog lite vad man gör det till själv oxå.

    Kram på dej,

    SvaraRadera
  7. Hejsan...
    ...och jag förstår dej åxå! Jag vet exakt vad du pratar om, det är som taget ur mitt eget hjärta!! Har lyckan i att vara mamma till två underbara killar........"MEN" som sagt,det finns en längtan.....

    Ha en bra dag!
    //Jeanette

    SvaraRadera
  8. Hej gumman!

    Jag förstår dig precis..
    Själv har jag ju en av varje, men jag önskade lite att Elvira skulle vart en pojke, eftersom jag vill ha mer än bara två barn..
    Visste ju att Anders skulle sätta stopp när vi fått en av varje, då hade jag inget argument liksom!

    Såklart vill man ju ha en av varje, FAST du absolut vill ha dina pojkar (som du säger, det är ju inte ett kön man älskar).. Men jag tror att killar är enklare än tjejer! Tänk i tonåren, vilda tjejer =/ Om man tänker tillbaka på sig själv.. Man märker redan på Elvira är hon är mkt gnälligare, envisare och bestämmande.. men det kanske är bara för att det är andra barnet? Jag vet inte..

    Hade jag vart du och verkligen hade velat ha en tjej oxå, så hade jag nog fortsatt om jag känt att jag orkade med fler barn! Eller så väntar ni några år och skaffar en sladdis =)

    KRAM o lycka till <3

    SvaraRadera
  9. Mormor/farmor för mig finns det ingen skillnad, jag älskar alla 5 pojkarna lika mycket. Känner mig lika mycket värd för Nicke och Johanna som för dig och Jonas.
    Puss och Kram/mamsen

    SvaraRadera
  10. Klart man får längta!!! Man får känna precis vad man vill och vi som känner dig vet hur mycket dina grabbar betyder för dig. Det du beskriver har ju inte med dem att göra utan en annan lägtan! Jag tror det är nått med oss tjejer att någonstans i hjärtat vilja ha en tjej. Vi är ju gärna lite allierade o det är ju inte för inte vi går två o två på toaletten. Själv är jag ju insnöad på det där med systrar. Tycker det är något speciellt och jag kan känna att jag gärna skulle vilja " ge"en syster till S alltså en trea..... Och det betyder ju inte att jag vill byta ut vår lille kille, absolut inte!!

    SvaraRadera
  11. Har funderat på att skriva ett liknande inlägg efter 3:e sonen kom till världen. Men har inte "vågat" pga att jag också trott att människor skulle missförstå mig.
    Precis som jag erkänt innan, hoppades jag på en tjej när jag var gravid. Men ändå blev det kärlek vid första ögonkastet när jag såg den lille pojken på magen!

    Nu efteråt kan jag ändå känna att det hade varit trevlig med en tjej, men som du säger. Det finns ju inga garantier. Jag hade ju kunnat skaffa fler barn i all evighet och bara få söner... :-P ;-)

    SvaraRadera
  12. Hej söta..
    Jag förstår precis.
    Har en pojke, och skulle älska att få en tjej.
    Men det är inte aktuellt då jag ju är singel och nyss fyllda 38.. Suck.. :(
    Jag vet att Katerina Janush (eller hur hon nu stavar sitt namn..) har skrivit en bok om detta! Den var heeelt underbar! Se om du kan hitta den, du kommer älska den.
    Kram Madeleine

    SvaraRadera
  13. Å, det är just precis därför jag älskar att läsa din blogg. För att du vågar skriva om sådana saker som jag tror att många kan känna igen sig i men som man inte riktigt vågar prata om.
    Jag tror inte att du kommer att känna någon saknad efter en dotter när dina söner blir vuxna. Jag tror att det är en saknad som man känner mest så länge möjligheten att skaffa fler barn finns. Jag förstår din känsla och jag hade nog känt likadant om jag inte hade haft en av varje.
    Kram Johanna

    SvaraRadera
  14. Livet är nog sådant att man helt enkelt saknar det man inte har ibland...säkert hade du längtat efter en kille om du hade 2 tjejer tex...Jag kan känna mej lyckligt lottad som får ta del av båda världarna med en flicka & en pjk MEN jag tror oxå många gånger att rent syskonmässigt så får man en ännu tajtare relation om man är av samma kön...sen kan jag trösta dej med att det är inte lång tid man får ha något att säga om flickornas hår & kläder så toffsar & klänningar är här hemma ett minne blott :)) sen vet man ju inte heller om man får en tjej så kan ju hon bli väldigt "killig" bara bära byxor,ha kort hår å spela hockey ;)va långt det blev...kram,Kate.

    SvaraRadera
  15. Jag förstår dig så väl och jag tror också att det är helt normalt att känna så där även om det enligt vissa kan vara lite "förbjudet" så att säga.

    Jag tycker att du har fått kloka kommentarer här och jag tror att det är viktigt att faktiskt våga prata om sina känslor. När man luftar sina tankar och får höra att man inte är så ensam, så kan det kännas lite lättare efteråt. Kram!!

    SvaraRadera
  16. Det kunde varit jag som skrivit!! Är oxå oerhört tacksam för mina pojkar - men inser oxå det jag är ensam tjej i familjen. Det känns faktiskt. Inte en sorg, men en saknad. Så jag förstår dig preciiiis. Kram

    SvaraRadera
  17. förstår precis vad du menar.
    vi har en av varje, tjej på snart 6år och grabb på snart 4år.
    om vi mot förmodan skulle skaffa ett till barn så skulle jag hoppas på tjej, det är ngt speciellt med en tjej måste jag säga.
    Alltså jag älskar mina bägge lika mkt, men känslan när man får handla kläder till en tjej och "piffa" upp dem är oslagbart på ngt vis ;)
    Och nog är det skillnad på tjej och kille allt i humör och sättet att vara på alltså.

    SvaraRadera
  18. Alltså, helt ärligt. ÄLSKAR när du trycker på de där knapparna där å säger det så många funderar på men inte vågar prata om...!

    Jag blev överlycklig när de sa på UL att det var en liten tjej därinne, det går inte att beskriva min lycka...! Klart att alla såg eller hörde att jag tyckte att det var kul med en tjej eftersom vi hade Axel sen förut. Men den enda som verkligen visste HUR lycklig jag var, var Magnus. Ville liksom inte erkänna det lika mycket för alla andra och sedan var det ju inte 100% säkert heller för det kan de ju inte säga på ett "vanligt" UL...så tanken slog mig massor av gånger tänk om det är en kille...men klart jag hade älskat honom lika mycket i så fall!
    Men lyckliga jag fick ju underbara Ellen!! För det är så jag känner, jag törs knappt säga det högt men jag är så lycklig över att jag fick en tjej att jag skäms lite för det... Det går inte att förklara liksom..♥
    Nu skäms jag för det jag skrivit men jag är ärlig i alla fall å alla andra får tycka att jag är knäpp!! Tilläggas ska också att jag älskar mina barn PRECIS lika mycket för dem de är, oavsett kön.

    KRAM PÅ DIG!

    SvaraRadera
  19. äsch då..jag har ingen längtan efter barn alls, men nu har jag ju en dotter och genom sinnrik indoktrinering är hon nu i stort sett lika idrottstokig som mig, så för mig går det bra iaf.. :)

    SvaraRadera
  20. kalle frågade mig efter UL om jag kände att det var lite trist att det inte blir några flickor i familjen. spontant känner jag nej, men visst, jag hade ju föredragit att hänga med till stallet än till fotbollsplanen. nu vet man ju inte alls, nemo kanske blir en hästkille, men det hade varit kul att dela barnens intresse lite djupare. och det du säger om mormor vs farmor. min farmor säger att det är mycket lättare att bli mormor på nåt vis och jag förstår henne. men man får bli en underbar svärmor helt enkelt. ;)

    SvaraRadera
  21. Du märker ju att du inte är ensam Karro!! Du får tänka och känna så. Det är ju inte det att du önskar att någon av dinna killar skulle vara tjej utan du vill ha en till..som kanske blir en tjej :-)
    Jag var öppen med min längtan att vilja ha en tjej och förlossningen av Samuel blev en besvikelse även om jag ställt in mig på kille. Men när så Elma blev till var jag så inställd på att slippa "besvikelsen" av att få en kille till på förlossningen och kollade därför innan för att bearbeta innan...ja det låter ju knäppt som du skriver. Men jag ville verkligen ha en tjej och jag har ingen farmor och en bra relation till min mormor så det var viktigt för mig. Jag kände mig som någon annan skrev...fulländad som mamma när jag fick Elma. Och nu ännu bättre med två tjejer :-)
    Jag hoppas att Jonas ger med sig att skaffa ett barn till om det är det du vill och då blir det en bonus om det blir en tjej men det är inte helt fel med fyra grabbar :-)
    Kram /Angelica

    SvaraRadera
  22. Jag förstår precis hur du känner. Jag har två underbara små pojkar och känner inte att jag vill ha fler barn, men samtdigt finns den där längtan där efter en tjej. Visst hade det varit mysigt med en av varje. Nu är det inte så och jag är så otroligt tacksam över våra små pojkar så du anar inte, vilket jag vet att du oxå är. Skulle jag veta till 100% att jag skulle få en tjej om jag skaffade ett barn till, då skulle jag inte tveka, men det kan man ju inte veta.

    Det här med känslor och så är inte alltid lätt, men jag skulle inte vilja byta ut mina killar mot ngn tjej i världen. Jag tror att det här med bra kontakt mamma-son beror mkt på hur man är som person och hur barnet är. Jag tror nog att du kan få lika bra kontakt med din son som med din dotter om bara du vill....eller jag hoppas det =)
    Kramar

    SvaraRadera
  23. Jag förstår hur du känner det, hade ju 3 döttrar när jag väntade den fjärde och visst ville jag ha en kille. Och jag kan ju säga att jag har speciella känslor för denna lilla son som jag inte har för döttrarna fast jag älskar dom lika mycket. Simon kan man inte säga nej till. Är det för att han är minst eller är det för att han är en son. du kan få samma band till dina söner som till en dotter om inte starkare.

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!