Ja så började ett mail jag fick från en tjej för några veckor sedan...
Hon hade läst om mitt cancer inlägg och tog sedan kontakt med mej.
Hösten 2009 när Jessica var gravid i V.20 upptäckte hon sin bröstcancer. Hon fick förlösas med kejsarsnitt 7 veckor för tidigt..
Hon svarade bra på behandlingarna hon fick och efter det kom det en mycket god prognos och hon blev i princip friskförklarad.
Men i somras kom allt tillbaka...:(
Hon har under den senare tiden valt att hållt detta med sitt cancer besked inom familjen och de närmsta vännerna. Men nu har hon gjort ett stort steg. Jessica har nämligen börjat blogga om sin kamp mot cancern...
Följ hennes resa HÄR!
Hennes ord på sina mail till mej har fått mej att både gråta och tänka om både en och två gånger... Livet är verkligen sååå skört. Man kan verkligen inte ta något förgivet, inget...
torsdag 2 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så svårt att hitta ord att skriva... Men efter att läst hennes blogg så känner jag bara som dig Karro, livet är så otroligt skört. Blir arg på mig själv och även andra som klagar och gnäller över små "skit" saker. Den förbenade sjukdomen kan drabba vem som helst av oss men vi tänker hela tiden: Nej inte mig! Tänker på alla som denna sjukdom tagit och sänder mina tankar till dom.
SvaraRaderaDen här mamman verkar så otroligt säker på vad hon vill. Tack Karro för att du la ut den i ditt inlägg. Jag kommer givetvis följa Jessicas blogg. Kram Pia