En millimeter från en liten krock...

I eftermiddags var jag och kidzen och handlade mat. In med maten  och skrika barn i bilen. Lägger i backen och börjar backa, kollar lite snabbt i båda backspeglarna när jag plötslig ser något stort och svart en millimeter från min bakdel på bilen. Jag tvärstannade och kände hur svetten började lacka... Jag tittar lite i bakspegeln innan jag kliver ur bilen. Hela den svarta bilen glänser som om de vore en diamant och jag inser att de är Skillingaryds mest pedantiska kille som jag precis höll på att köra rakt in i...
(Han bor några gator ner och var och varannan dag står han och putsar på sin bil...)
Jag skämdes, öppnade hans dörr och frågar om det gick bra?-För visst tatchade jag inte ens dej? Han blängde isket och ryckte på axlarna. -Nej men det var en millimeter ifrån att du körde in i mej, fräste han argt... Upps... La benen på ryggen och bad lite fint om ursäkt och sprang in i min bil igen.
Va fasen han behövde väl inte vara så arg. De hela kalaset hade ju ändå hamnat på mej och tur var väl det att inget hände. Både för plånboken, min kära bil och hans lilla svarta diamant. Jag skyllde på den döda vinkeln, inte fasen vet jag om de var dens fel eller om det bara var mitt stressade jag som inte såg mej för.
Härdan efter ska jag titta i alla vinklar innan jag backar och svänger, även den döda vinkeln...;-)