Douglas hade själv valt att vara en sockerbagare och hade ingen " vanlig" lucia kostym...
Han sjöng oxå solo och jag var så stolt så jag höll på att spricka! Trodde aldrig i livet att han skulle våga ställa sig inför alla och sjunga, men han gjorde det och med bravur! Hans sång och uppträdande fick en tår att leta sig mitt öga!!
Jag filmade förstås hans framträdande. Men eftersom att internet och 3G verkar vara lika trött och seg som mej idag, så får jag inte upp videon på bloggen! *morr och spott* Har inget tålamod till det, efter att ha försökt i över en timme nu...:-(
Men lovar att dela med mej av den till er imorgon när förhoppningsvis både jag och 3G är lite piggare!;-)
Småbröderna hade ungefär tusen miljoner små myror i brallan och kunde ju som vanligt inte sitta still utan fick ju förstås lov att ligga framför lucia tåget... Alfred han kröp in i sin egen onepice och låg som en kokong;-)
Dom var inte ensamma om att ha myror i brallan. Nej det var ett och annat syskon som oxå låg på golvet och kröp;-) *fniss*
Mitt under den underbara sjönsången kom en jobbig känsla över mej.... Jag kom och tänka på Malin.. Malin (har följt hennes blogg i några år till och från) som för bara några dagar sedan fick en cancerdiagnos och som redan har påbörjat cellgift och behandliningar. Hon får inte vara med på sin sons luciafirande...
Cancerhelvetes jävlar skit.... Jag måste lära mej att njuta av tiden, av dagarna och av barnen. Inte stressa på som en galning (och vara sur och grinig som jag allt för ofta är numera här hemma...) hela tiden. NJUT KAROLIN!!!! Läs hennes blogg (HÄR) och följ hennes resa och hennes underbara ord och tankar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tusen tack för din kommentar!