Min lilla Fabian!

När jag kom in i Fabians rum står han upp i sin säng. Men hallå, vart tog min lilla bebis vägen? Han är ingen bebis längre, de måste jag ju inse...
Han tar sig dit han vill, han krigar med storebröderna för sin rätt, han käkar på allt....
Sömnen därimot är helt upp och ner. Han vaknar och skriker helt hysteriskt, han söker närhet och trygghet. Något som han annars aldrig har velat haft. Han har varit ett barn som velat ligga själv. Nu föredrar han gärna att ligga och sitta på mej;-) Tror att drömmar börjar ta sig in i hans huvud? Kan han redan börjar drömma och kanske inte veta skillnaden på verklighet och dröm? Herrejösses jag kommer ju inte ihåg, fast jag haft 2 barn innan;-)
Men nu vill jag bara stoppa hans utveckling lite, en smula iallafall. Bara njuta av att han är så liten och suga på karamellen att han verkligen tycker att jag är den bästa i hela världen. Att han BARA har ögon för mej och ingen annan;-)!!