Sköra...

Man inser hur sköra vi människor är, när strömmen helt plötsligt bara säger *poff* och är borta i många minuter.. Minuter som nästan kändes som timmar medans magarna krurrade i våra kroppar..
Vi är sköra vi människor. Blir helt apatiska för att vi inte har någon el, inget vatten, herregud vad ska vi ta oss till? Hemskt är det, att vi är så sköra...
Men det är bra att vi får smaka på det då och då och ganska så mysigt trots att magarna kurrade och det enda jag tänkte på var mat just då!!
Mörkt ute och ljusen tändens och vi kröp ner i sängen och läste Bamse jag och smågrabbarna, innan Jonas och Douglas hann komma hem. Klockan 18:15 såg det ut så här... Dom somnade utan varken mat i magarna eller tandborstning!

När vi kröp ner i sängen och hade levande ljus som lampa och blixtar och dunder brakade lös utanför sovrumsfönstret sa Alfred: -Åh va detta är mysigt! Inte ett dugg rädd för ovädret utanför fönstret, bara alldeles avslappnad! 

Just där och då blev jag skör inuti min kropp... Vad är det vi/jag håller på med? Det här är skört att få höra sanningen, den enkla sköra sanningen att det är mysigt att krypa ner efter jobb/dagis/skola och handling, läsa och mysa! Hur ofta gör man det? Ja förutom att läsa när dom ska sova? 

Nä nu ska jag bli bättre på det, bara vara mera med dem. Slå av huvudströmmen i huset så varken TV, datorer eller andra elgrejer funkar och så ska vi bara fokusera på att vara, vara tillsammans, läsa, spela spel tillsammans och mysa fast att det är en helt vanlig eftermiddag mitt i veckan! Och alla dom där måstena, ja dom får banne mej vänta. Ja för livet är skört, man vet aldrig vad som väntar bakom hörnet...

Dagens härligaste kommentar kom från Fabian ikväll när vi åkte hem från affären och regnet bokstavligt talat ÖSTE ner från himlen: -Va bra mamma, nu slipper du tvätta bilen när molnen kissar på oss! Ja något positivt med ösregn och oväder;-) *fniss*