lördag 17 augusti 2013

Dessa bröllopsnerver...

Det närmar sig med stormsteg...
Om 2 veckor sitter jag inte så här lugnt i min säng med laptopen i knäet och säger till barnen att sluta slåss med varandra. Nej det gör jag inte, för då sitter jag i en frisörstol och får mitt hår uppstatt!
Om 2 veckor är the BIG day! 2 fnuttiga små veckor! TVÅ VECKOR!!!!!
Jag har varit väldigt lugn  hittills med små söta fjärilar sprättandes i min mage. Men nu, nu börjar jag bli riktigt nervös och det bor stora feta laxar i min mage som simmar runt och slänger sina stora fenor runt runt i magen! Jag känner att jag inte alls har koll på saker och ting som jag absolut borde ha! Tiden har gått så fruktansvärt fort och som den människa jag är, drar jag ju på allt in i det sista...
Killarnas outfit är inte riktigt klirrat, lite småsaker kvar.. Mina underkläder är inte köpta, sminket, accessoarer och tårtan! TÅRTAN är ännu inte bestämd och på det stället vi ska vara, strandhotellet. Ordnar dom det, men det är vi som bestämmer vilken vi ska ha.
Jag börjar känna mej riktigt stressad, så där lite smått otrevlig börjar jag bli. Ja iallafall här hemma... Fast å andra sidan så är jag inte ensam om det. Tror fan att Jonas har hamnat i en mer bridezilla stile än vad jag har hamnat i... Nä, aj säj no more.. *harklar mej lite smått*
Sömnen den här veckan har inte varit den bästa... Så fort jag nästan har somnat så har jag kommit på en ny grej som ska fixas med... Så måste jag ta fram telefonen och göra en anteckning och så blir jag så himla nervös och inte kan somna! Förmodligen ganska så normalt så här nära bröllopsdagen?!
Som sagt, jag är inte den där planeringsmänniskan för fem öre.. De hade kanske varit bra om jag hade varit det lite, då kanske jag hade sluppit dom där stooora laxarna som nästan ger mej lite ångestkänsla i min mage..;-)
Ja ja allt löser sig det vet jag och just nu måste jag försöka att bara njuta nu dom här två sista veckorna! Åka med i den där vågen av härlig lycka och kärlek! Mmm, fast jag vet inte ja.. Kärlek och lycka, när jag och min blivande man just nu kommunicerar via SMS/mail och när vi ses så fräser vi mot varandra... Som sagt, nervositeten kan göra en på många olika sett.. Just nu gör den oss lite sura och griniga..;-)
Tur att vi varit tillsammans i över 12 år och känner varandra utan och innantill!
Detta är min vackra mormor för över 50 år sedan! Sååå vacker! Så synd att hon inte kommer att kunna vara med och dela vår stora dag. Men jag vet att hon kommer att sitta på ett moln där uppe och titta ner på oss, hon och min fina svärfar!
Ja och min kära svärfar som heller inte kommer att vara med och uppleva vår stora dag, se sin yngsta son gifta sig. Det gör ont, skitont...
Och ja, där började jag gråta en skvätt...
Som sagt, dessa bröllopsnerver...

7 kommentarer:

  1. Ja Gud, jag blir gråtig bara jag hör ordet bröllop, snyft!!! Vad jag längtar efter att få se en bild av dig!

    SvaraRadera
  2. Man blir otroligt otrevlig o fräse i massor när man är så nervös. Jag o P gifte oss efter 2,5 år och jag vet att jag under förberedelserna tänka; Vad faen är det jag ger mig in på???
    Nu firade vi 16 år som gifta i somras så det funkade uppenbarligen...

    Kraaam U

    SvaraRadera
  3. men vad är det som är nervöst egentligen? Med tre barn o 12 år så är det ju bara en formalitet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker inte som du. Ett bröllop ska vara en fantastisk upplevelse som man kommer resten av sitt liv. /Brudens mamma

      Radera
    2. som man kommer ihåg ska det givetvis vara;-))

      Radera
    3. klart den ska va fantastisk och alldeles underbar, menade inte så...undrade bara vad det är som är så nervöst egentligen?

      Radera
    4. Nervöst är det väl för att det är en så stor dag i ens liv. Man står i centrum och vill ju vara så fin man bara kan och man vill att allt ska klaffa. Att det ska vara en vacker ceremoni och en trevlig fest, att maten ska vara sådär supergod och tårtan bedårande och att man bara ska få glänsa och njuta för en dag. Det är väl förväntningarna som gör en nervös tror jag. Och att det (för de flesta) är något man aldrig gjort förut. Att gifta sig är ju inget man gör var vecka precis... Och som brudens mamma skrev, det ska ju vara en upplevelse man bär med sig med värma och glädje resten av livet... Tror att Karro och Jonas kommer få en alldelles fantastisk bröllopsdag. Kram!

      Radera

Tusen tack för din kommentar!