tisdag 11 februari 2014

Och så kom de där beklagandet igen...

Häromdagen träffade jag en människa som jag inte känner allt för väl, men som jag ändå träffar ganska så ofta...
Jag hade med mej Alfred och Fabian och hen undrade om inte jag hade 3 barn? Jo det stämmer bra det! Men han är inte med här just nu, svarade jag.
Men jaha, har du 3(!!) stycken pojkar och så kom de där beklagandet igen... Stackars dej...
Vadå stackars mej? Jag har 3 friska underbara pojkar, skulle det vara synd om mej bara för att jag inte har någon dotter eller att mina grabbar inte var 3 flickor??
Jag fann mej inte när de där beklagandet kom, utan bara blev så häpen och ställde mej med munnen öppen som en fågelunge, fick en klump i mitt bröst och vände på klacken och gick...
Att jag har en längtan efter en dotter som ni vet, gör ju mej inte till en liten stackare, eller hur? En längtan och att ha fått blivit berikad med mina 3 underbara grabbar är väl en jäkla skillnad....
Jag skulle inte byta bort mina grabbar mot allt smör i Småland, så klart det fattar väl vem som helst... Och kanske kanske så kommer den där längtan och nyfikenheten på hur det skulle vara att ha fått en dotter sitta i mitt huvud hela livet, kanske inte?
MEN för det är jag väl ingen liten stackare...
Jag och Jonas har gjort dessa tre underbara liv, dessa underbara grabbar är vårat eget kött och blod.... Tänk så många som inte får/kan bli föräldrar och så beklagar hen mej för att jag har 3 pojkar... *morrar högt*
Jag och mina 3 största kärlekar i livet!!! Vad vore jag, utan deras andetag.... Mina fina POJKAR!

5 kommentarer:

  1. En del människor borde verkligen tänka innan dom öppnar munnen. Jag (tror) att jag förstår hur du menar och självfallet är du fantastiskt glad över dina tre killar. Konstigt vore annars!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Såklart! Ljuvliga grabbar! Ljuvlig mamma:)

    SvaraRadera
  3. wow är det enda jag tänker, för precis som du själv skriver så är det väl inte synd om dig som har livet berikat med 3 härliga grabbar :-)
    snarare ska man väl beklaga att det finns människor som Hen som inte har större insikt än så ;-)
    Hoppas du och dina pojkar får en härlig dag!
    kram

    SvaraRadera
  4. Det är beklagligt att människor ens tänker att det skulle vara synd om dig!
    Självklart önskade jag mig en flicka och en pojke, men fick två flickor och är jätteglad för dom. Vill absolut inte byta bort någon av dom mot en pojk...
    När vår lilla föddes var det en kompis till min man som sa till honom "Stackars sate, om några år har du två tjejer i tonåren och en kärring i klimakteriet" *asgarv* Tur att jag inte hinner in i klimakteriet innan ungarna lämnat tonåren då ;-)
    Kram, och var stolt!

    SvaraRadera
  5. Känner så väl igen mig i det du skriver. Är också mamma till tre pojkar, de finaste i världen så klart ;) Har alltid drömt om att få bli mamma till en liten tjej men så blir det inte så den där längtan och sorgen efter det jag aldrig kommer få kommer kanske finnas där för alltid. Men jag är så trött på folks kommentarer att det skulle vara jobbigt, synd om mig m.m. för att jag har tre pojkar, de är ju mina underbara barn. Svårt att vara stark när man ska vara tvungen att försvara sig :( samtidigt som man har den där "förbjudna" längtan. Du verkar ha världens finaste killar, näst efter mina förstås ;)

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!