Ibland kan jag tycka att de där programmet kan vara bra, några smarta och bra tips lite här och var som är bra att ta med sig i uppfostran...
Nyss handlade det om att det bara MÅSTE sova i sina egna sängar. Somna där och vaknade dom så var det hänvisning in i deras sängar igen, bums...
Där kommer mitt stora varför fråga, varför är det så himla viktigt att dom ska sova hela natten i sina egna sängar?
Barnen grät verkligen hysteriskt och mamman var uppe 26 gånger på en natt och gick in med dem i sina sängar igen. De fick min mage att göra ont, verkligen ONT...
Jag kan känna så här, rätt eller fel det vet inte jag? Men kommer våra barn på nätterna så är det väl självklart att dom ska få sova brevid oss, ge dem den tryggheten....
De drömmer, växer och ha växtvärk och sover oroligt ibland. Ja men herregud, vi är ju deras föräldrar och den största tryggheten i deras liv, så klart att dom ska få känna det även på nätterna och krypa ner mellan oss med sina små kalla fossingar.
Tids nog kommer ju den där dagen dom inte längre kommer på natten och vill ligga jämte en och mysa och kramas. Varför är det så himla viktigt att de bums måste sova i sina egna sängar och även somna där?
Hur gör ni? Måste era barn sova i sina egna sängar? Somna där? Får dom komma på nätterna utan att bli utkörda ur ert sovrum? Hur resonerar/resonerat ni? Intressant det här...;-)
Toagolvet är bra till mycket och han ser ut att ha det mysigt där på de skitiga golvet;-) *fniss*
Jag är nog den som sover sämst när Viggo kommer och lägger sig i vår säng på natten.
SvaraRaderaDock händer det inte speciellt ofta och när det gör det får han ligga kvar mellan oss !
Vi har däremot en regel:
När C jobbar borta är V herre i huset och sover med mig i dubbelsängen på C´s sida ihop med alla sina mjukisdjur.
Det är en "tradition" som han gillar och det gör det lite lättare för honom när pappa inte är hemma :)
Kram
Våra får självklart komma in till oss på natten om de känner att de behöver det. Nu fick vi inbrott i huset i fredags, de bröt sig in genom yngsta dotterns fönster och sedan dess har de varit väldigt oroliga, framförallt dottern som inte alls vill sova i sitt rum och de har därför även fått somna i vår säng. Tryggheten är ju det absolut viktigaste och dagen när de inte vill sova hos oss längre kommer tidigare än man anar. Mina tre stora slutade komma in till oss alls när de var i 8-10 årsåldern.
SvaraRaderaKram
Våra barn har aldrig fått sova hos oss, och har hittills aldrig bett om det heller. När de varit sjuka och vi velat ha dom hos oss för att ha koll så vill inte dom. Vi vill inte gärna ha dom i vår säng, men självklart får de komma om de är rädda. Jag såg inte programmet du pratade om men såg massa reaktioner på fejjan om det...=)
SvaraRaderaFölj ditt hjärta...det lönar sig i längden ;)
SvaraRaderaMina barn är stora nu, men jag tittar gärna på Nanny då och då. Och precis som du säger är det många bra tips, tips som man önskar man hade fått när ens egna var små.
SvaraRaderaVåra två somnade alltid i sina sängar men båda två kom smygande på natten.
Den äldsta var elva år innan han sov hela natten i sin säng.
Det var en jobbig tid, men aldrig att vi skulle kört bort någon av dom.
Hos oss somnar båda våra pojkar i sina respektive sängar. Om (sker väldigt sällan) någon av dom vaknar och är ledsen på natten tröstar vi 6 åringen och någon av oss lägger oss med honom i hans säng. Vaknar 1 1/2 åringen får han ligga mellan oss. Lite svårare att krypa ner i spjälsängen för att trösta. :)
SvaraRaderaNemo och Leon somnar i sina sängar men kommer ofta till oss på natten och det är supermysigt! Om de behöver värme och trygghet så ska de få det!
SvaraRaderaVåra små somnar alltid i sina egna sängar. Oftast när (framför allt) stora tjejen vaknar på natten går vi på toa och jag går med henne in till sin säng. Tidig morgon får hon komma upp. Vi dover alla bättre så. Hur mysigt det än må vara. Men morgonmys i sängen är obligatoriskt.
SvaraRaderaDet blir piggast så :)
Kram
Våra barn som fyller 9 och 13 i år ogillar verkligen att sova själva. Spec den äldsta. Sover ibland fortf mellan oss el så sover jag el maken hos henne. Våra barn har fått varsin 1.20- säng så vi får plats. 😉
SvaraRaderaSjälvklart ska de sova i sina egna sängar... men de är 15 och 17 år ;-)
SvaraRaderaNär de var små så var de välkomna till oss, och de kom nån gång ibland. Men de sov oftast i sina egna sängar vilket var tur för oss alla, varken mannen eller jag kan sova med barnen i våra sängar när det blir trångt. Men de kom alltid in på morgonen och mös, pratade, såg på tv och bara tog det lugnt. Det tyckte vi också var mysigt <3
Kram
Såg också det programmet och det gjorde ont i hjärtat när de små killarna stod och bankade på mammas stängda dörr... Här somnar de i sina egna sängar men kommer oftast in till oss på natten, visst kan det vara kämpigt ibland men jag vill absolut inte ändra på det :-). Men visst gör varje familj det de alla mår bäst av:-). // MR
SvaraRadera