Hur har dom råd? Hur har föräldrarna råd??

När jag var liten, eller nä nu blev det fel. Jag menar ungdom (men shit va gammal jag låter!!) jobbade jag hela somrarna och redan då älskade jag kläder som jag även gör idag! Pengarna som jag tjänade gick jag rakt in i klädaffärerna och shoppade kläder och skor för!
Jag var glad och nöjd över alla fynd som man kunde göra på typ H&M och outlet affärer..
Jag har aldrig någonsin varit bortskämd med kläder hemifrån, utan liksom har fått ha på mej det som har funnits och när jag jobbat köpt kläder för dom pengarna som jag nu så nödvändigt bara MÅSTE ha dessa nya kläder som då kanske inte egentligen var så nödvändiga som min käre mor tyckte.... Men ja det är en annan femma och historia;-)
Nu när jag är ute en del på språng och säljer i städer, byar och småsamhällen springer jag allt som oftast på tjejer. Tjejer (och ja även killar) som är runt 12-17 år och som är klädda som om de skulle gå på värsta festen! Sminket sitter perfekt, håret är så där snyggt som jag alltid har drömt om i mitt 34 åriga liv och kläderna! Ja kläderna är av de allra nyaste på galgarna i affärerna och dessa kläder kommer inte bara från de enkla och "billiga" kedjorna H&M, Lindex och KappAhl, nä det är märkeskläder av den dyraste sorten...
Jag kommer på mej själv med att tappa hakan, stå helt handfallen och den enda tanken som pluppar upp inuti min skalle är: Hur i hela friden har alla dessa snygga tjejer råd med allt detta?????
En helt vanlig sketen tisdag och är snygga från topp till tå!
Hur mycket pejar egentligen deras föräldrar ut?
Då när jag var i deras ålder så var det så klart alltid någon i skolan som stack ut med sina märkeskläder. Men inte alla, som det är i dagens samhälle...
Jag älskar kläder som sagt och jag köper alldeles för mycket kläder det är jag väldigt medveten om. Men jag handlar billiga kläder allt som oftast, inga märkeskläder från topp till tå... Och det här med att gå till frissan så ofta som dessa tjejer verkar göra, det kostar ju HUUUR mycket som helst ju! Lite löshår på det som fästets fas på en salong, nya snygga fransar som sätts på var 5:e vecka och snygga långa naglar som de fixar hos en nagelteknolog... HUR HAR DOM RÅD? HUR HAR FÖRÄLDRARNA RÅD???
Ja detta är för mej helt obegripligt... Är ALLA föräldrar så stenrika numera? Jobbar ALLA tjejer/killar extrajobb och tjänar så oftantligt mycket pengar? Eller äter familjen den billigaste korven och den billigaste pastan för att deras barn ska kunna ha nya outfits och vara snygg från topp till tå 7 dagar i veckan?
Nä jag kan inte riktigt förstå detta, jag kan det inte...
Shit, detta sätter ju så klart mitt hjärta i halsgropen när tanken som flyger in i mitt lilla huvud: Hur sjutton ska det bli den dagen våra 3 grabbar är i den åldern (jo då, det är inte bara tjejer som detta gäller. Även grabbarna är mycket välklädda och snygga med de bästa märkena...) och ska "ha" alla dessa märkeskläder och nya kläder titt som tätt?
Kanske borde vi redan nu börja leva på vatten och bröd och spara flera tusen i månaden så att de också ska få vara så där poppiga i tonåren? Eller NÄ föresten... Mina barn ska minsann lära sig att de går precis lika bra att gå i H&M kläder som märkeskläder... (Oj oj oj, förmodligen kommer jag att få äta upp detta tills den dagen jag dör att jag sagt detta, ja att mina grabbar minsann kan gå i H&M kläder och inte märkeskläder....;-))

Som sagt, jag älskar också kläder det ska jag inte sticka under stolen med och shoppar också en hel del. Men jag tjänar å andra sidan mina egna pengar och har stenkoll på våran ekonomi. Så JA jag kan köpa kläder, men inte köpa dessa snordyra märkeskläderna som dessa ungdomar har på sig idag...

Ja alltså detta är den rena sanningen om hur jag behandlar mina kära kläder... Jonas bara suckar, ruskar, sliter sitt hår och säger att jag misshandlar mina kläder när jag bara mosar in dem i garderoberna...
Jag har såååå svårt att hålla ordning på mina kläder, sjukt svårt... Men sen, sen när våran nya garderob är på plats, ja då lovar jag att bli ordningsam! *håller fingrarna i kors bakom ryggen och inser att jag kanske inte ska lova FÖR mycket*

Hur resonerar ni? Ni som har ungomar i den åldern? Du som är i den åldern som kanske läser min blogg? Hur tänker ni andra kring detta? Eller ni kanske inte alls håller med om vad jag skriver? Detta kanske är en reflektion ur mina ögon och inte andras..? Och NEJ så klart gäller inte detta ALLA dagens ungdomar, men vääääldigt många, i alla fall enligt min syn...