Ensamstående...



Jonas pyste till huvudstaden igår och kommer hem imorgon kväll... Så nu är jag ensamstående igen... Nä då jag är inte bitter inte, men det är ändå jobbigt.. Förr, ja förr när Douglas var liten var Jonas ute och reste jämt med jobbet. Nu är det bara några dagar i månaden. Men tänk, jag tycker det bara blir värre och värre med åren att vara ifrån honom...

Tycker ändå att jag har grym koll och det här med planering är verkligen A och O med 3 kottar och ensamstående!

Klockan 5:20 traskade jag ut och mötte regnet och mörkret. Det blev en kort runda på 30 minuter, ja för att väcka 3 små trötta barn och dra iväg 30-40 minuter tidigare än vad dom brukar. Nja då är det bättre man har lite tid på sig så att planeringen rullar på!;-)
Så här snygga var vi klockan 6:30 och var på gång ut genom dörren... Att de sedan började bråka och skrika ute på gården just vid den tiden. Ja det behöver jag inte gå in på mer detaljer om, men grannarna vaknade med största sannolikhet när familjen tajkon drog iväg... Att vara medlare mellan osamsa barn innan klockan 7:00 på morgonen, hua mej!

Efter lämning och lite fix drog jag iväg i arla morgonstund och besökte den vackra staden Borås! Har aldrig varit där i hela mitt liv, men så fin stad!
Det här med att köra utan GPS i en främmande stad. Jo då, hjärtat slog värre än en skrämd kanin och jag råkade både komma åt tutan så ett helt övergångställe med 20 pers hajjade till och undrade vad det var jag ville... Och fel det körde jag både en och 5 gånger;-)
Jag har lärt mej att ta kort på vart jag parkerar. Om jag sedan hittar tillbaka dit igen, ja det är ju en annan sak;-)
Jag klappar mej ändå på axeln idag och har vuxit supermycket i min självkänsla som klarar av att köra bil så mycket i främmande städer! Detta skulle jag aldrig ha gjort för bara 5 år sedan, aldrig.. Men nu så klara jag det och fy fan va stolt jag känner mej!!;-)

Det här med att vara ute på vift och ska äta lunch ute nästan varje dag helt själv... Nä fy fasen, det är inte min grej. Oftast blir det en cesarsallad på Mc Donalds. Den tuggar jag i mej och drar vidare.
Idag byttes salladen ut mot detta skit.. Hör och häpnad, Mc Donald hade INTE sallad hemma.. Jävligt dålig må jag säga och blev skitbesviken och TJOCK.. Varför knaprade jag i mej pommes, kunde väl ha stannat vid den där burgaren...

När pappa är borta sover så klart smågrabbarna hos mej! Japp det är bara så, Douglas han sover helst själv...
När jag gick och la mej igår låg Fabian (han har slipspyjamas på sig) Längst ner i fotändan på vänster sida på bilden och Alfred längst upp, de sov alltså skavfötters! När jag gick ut imorse såg det ut så här. De hade alltså tvinnat runt i sängen och bytt plats helt. Hur sjutton är det möjligt att rotera runt så mycket. Det är ju inte konstigt man har ont i ryggen och det är ju kanske heller inte så konstigt att Douglas inte längre vill sova med oss;-)

I skrivande stund, precis nyss sa det PANG nerifrån och jag sprang ner och kollade vad det var? Denna synen mötte mej. Fabian har roterat runt så mycket att han ramlat ner från sängen och Alfred har förflyttat sig från en säng till en annan... Ja jösses;-)

Det här med planering  och ensamstående.... När jag är själv hemma (ja alltså när Jonas är borta...) planerar jag in i minsta lilla detalj och fan jag är bra på det!;-)
Klockan 19:00 hade jag både hunnit hämtat kidsen, handlat, städat, stekt pannkaka och sövt barnen! Nu är det egentid och favvoprogrammet Hela Sverige bakar!!

OCH... Tuuuusen tack för alla kommentarer om min kära mojäng i livmodern... Jag överväger faktiskt att ta ut skiten, ja om den nu är kvar?!? Jösses vilka historier ni delade med er av...
Puss på er!!