När sockerhoran skriker som värst...

Jag har byggt upp ett slags sockersug på sista tiden som är fruktansvärt... Piss och skit kan man säga... Eller surt sa räven.. Jag har dock bara mej själv att skylla.. Det är ju ingen annan som stoppat ner godsaker i min hals och bett mej svälja liksom.... 

Jag har minsann fört handen till munnen, gapat, tuggat och svalt helt själv... *mutter*

Så när sockerhoran skriker som värst, vilket hon ofta gör på kvällarna. Försöker jag ignorera henne, slå henne på käften och dricker litervis med vatten. Men ikväll vann hon över mej. Jag vet, ibland är jag svag. 

Men jag är så glad och tacksam att Lindahls har kommit ut med dessa godingar!

Hallonsmaken är gudomlig god och efter bara några skedar försvinner sockerhoran ur min kropp och jag känner mej så där lugn och fin igen!

Den är galet god som den är, men ikväll slängde jag in burken i frysen si så där 30 minuter och kesellan blev lite sorbeliknande i konsistensen och smakade sååå gott!

Den är sötad med aspartam. Jag vet inte? Riktigt socker eller tillsatser. Kanske som att välja mellan pest eller kolera, vad vet jag! 

Jag vet bara att det är galet gott och att de går åt några såna här burkar i veckan på Bokgatan!!

Ikväll fick jag inte äta min goda hallonkesselan själv.. Nä jag hade ett barn på varje sida som satt som små dreglande tiggande hundar som bara ville ha mer och mer!!!;) Perfekt att dela på en burk, alla nöjda och glada! *viskar* och jag är (enligt Alfred och Douglas), vääääärldens bästa mamma som gav gossarna "glass" så här en helt vanlig måndag i september!!!;)

Jag vet, de allra bästa är ju att blanda kesella och bär själv, ja de allra nyttigaste alternativet! Men ibland vinner även latheten, vilket den även gjorde ikväll...

Löp och köp vettja!!!!