Som en förrymd brottsling...

Ja kära nån... Vad ska man säga om mitt pass? Herre min gud, jag ser ju för tusan ut som en förrymd brottsling ju, inte alls jag. Och den där vinkeln underifrån, NEEEEJ, inte min fagraste sida liksom!! Men man kan ju inte vara snygg jämt liksom... *hehe*
Men nu får jag leva med detta i 10 år och jag har ju faktiskt ett pass nu;-) Ja eftersom att det är jag, så kunde jag lika bra ha missat att skaffat ett och kommit på det kvällen innan och allt hade blivit pannkaka.. *harkel*
Och att skriva under med sin autograf. Ja jävlar ja, till och med tjejen i kassan småfnissade hur det såg ut...
Vet ni hur snabbt det gick att få sitt pass? Snabbare än snabbast! Torsdag eftermiddag förra veckan fixade vi passen och i måndags hade det redan kommit! Snabba ryck, de gillar jag!;-)
Grabbarna blev så fina så och är stolta som små tuppar över sina pass, ja även om deras miner inte heller blev som dom brukar vara! *fnissar högt*

Och Douglas bröt ihop en liten gnutta för hur hans autograf såg ut, ända tills han såg min och undrade om jag var 2 år och nyss lärt mej skriva... Jo jo, så kan det bli ibland och det bjuder jag på;-)