torsdag 13 mars 2014

När man räknar till en miljon, men det hjälper ändå inte......

Efter jobbet, förskolan och fritids drog jag och grabbarna in till Värnamo och fixade pass! Jo då, plötsligt händer det som man säger och att ligga så där på gränsen att kanske inte få dem. Ja de är lite sport i det med;-)
Skämt och sido, passen kommer vi lyckligtvis få hem nästa vecka! Så vi kommer iväg på vår resa om 3 veckor!;-) *jiiipppiii*
Herre min gud hur jag kommer att se ut på mitt pass, som en kriminell ute liggare... Seriöst, man får inte visa tänderna på passet längre och när jag ska se "normal" ut och kanske flina lite så blir det bara pannkaka av allt om jag inte får visa mina tänder.. Ja ja, 4 pass har iallafall ordnats idag och Douglas är nu så stor att han får skriva sin namnteckning på passet själv! Gissa om han var lycklig!?!
Fabians trots alltså.. Jag spyr, skriker, drar mej i håret, gallskriker, dunkar huvudet i väggen och undrar vad för fel vi gör med vår uppfostran på just honom? Trotset som nu har hållt på i nästan 2 år...
Idag var han billig, jädrar va billig han var. Hade någon erbjudit sig 1 kr så hade de fått honom för det! (OBS, ironisk, så klart jag inte vill sälja mina barn;-))
Han började redan när vi kom hem och skulle byta om för att snabba på lite så att vi inte skulle missa deras öppettider... Han bröt ihop och låg på gatan för att Alfred tog in posten innan honom..
Sedan fortsatte tårar, skrik och gap nästan hela vägen till Värnamo. Då somnade han av utmattning och vaknade arg... In på polisstationen där han fortsatte skrika.. Ja jag vet, kanske borde man ha vänt i dörren och gått därifrån, men passen fick ju lov att fixas...
Äta bör man och kvällsmaten intogs på en pizzeria där herr monster var just ett litet monster som städade restaurangens golv med både kläderna och tårar av ilska...
Vi ignorerar, vi bryr oss, vi är tydliga, vi ger honom kärlek och värme. Vi sätter ner foten, vi räknar till en miljon, men ändå hjälper det inte. Vi försöker göra allt rätt, men allt blir bara så fel...
Så snälla trots ge dej av nu. Annars kommer det bli en ruskigt jobbig helg. En helg i Danmark som ska bli så rolig med massor av bad, mys och skratt...
När hans humör kommer fram så där så förstör det så mycket för allt och alla, framför allt för sina bröder...

2 kommentarer:

  1. Räkna en gång till tror jag ;) jag har en underbar golvmopp jag också och det värsta som jag upplever det är blickarna. Dom där kärringarna i övre medelåldern som fyrar av en sån blick så man egentligen bara har två alternativ. Ett spisa av kärringen så hon inte glor mer eller två helt enkelt lämpa över ungen och be henne göra det bättre själv. Man gör ju såklart varken ett eller två men va gött det hade vart :) skämt å sido så tror jag att det går över någon gång och dom är ju söta när dom sover :) skönt att läsa att någon annan har det likadant och alltid lika kul att läsa din blogg för du känns som en annan. En vanlig morsa med alla möjliga vanliga problem som alla andra! Ingen fasad och det är underbart! Keep up the good work!!

    SvaraRadera
  2. Få skriva sitt eget namn, stort ögonblick!

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!