Mitt lik har åter vaknat upp i sin garderob. Det gör mej så ont och kramar om mitt hjärta så hårt, så hårt och det gör så jävla ont. En smärta som är så svår att förklara och som ingen förstår. Varför ska detta lik göra just mej så ont? Det har känts så bra så länge, men varför vaknar den upp och vill komma ut ur sin garderob just nu? Jag är inte mogen för det och jag vet inte om jag någonsin kommer att vara det. Kommer jag någonsin förstå detta lik? Jag VET bara att det gör mej så ledsen, tror desstom att jag nu äntligen börjar göra liket lika ledsen. Under alla dessa år ska liket kanske äntligen börja förstå hur jag har det och känner. Att jag är en vuxen mamma till 3 små barn. Eller är det bara vad jag VILL tro?
Jag vet inte om jag är beredd att släppa ut detta lik ur sin garderob ännu? Det kommer bara att göra mitt liv svårare att leva och att njut av livet. Jag kommer åter att krypa in och inte visa vem jag egentligen är.... NEJ, jag måste bestämma mej och säga till liket att stanna där det är. Jag måste ta mej i kragen och berätta i varje liten detalj hur jag känner hur mitt andra kött och blod känner för liket....
Jag orkar inte ha det så här längre, jag vill inte leva så här, jag vill inte bära på hemligheter som gnager varje dag i mitt huvud. Varför? Varför? Varför????
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch...nu vet jag inte redigt vad dit lik är eller innebär men kanske du skulle gå å prata med någon så du kan sätta spiken i kistan å slänga den över bord./kram,Kate.
SvaraRaderaKan tänka mig att lik i garderoben är en tung börda att bära, har du ingen som du kan prata med? Hemligheter medför sällan något positivt utan sänker en bara som människa. Dåliga saker har vi alla gjort, fattat fel beslut och sårat andra, men det som är gjort är gjort och det finns ingenting man kan göra för att ändra på det. Det enda man kan göra gå vidare, lämna det bakom sig och jag tror även man tjänar på att släppa ut liket, göra så det inte kan skrämmas längre.
SvaraRaderaVill du prata av dig med en främlings- "syster" i bloggosfären så finns jag här, du får gärna maila om du vill.
Styrkekramar Malin