söndag 23 maj 2010

Jag och min vikt...

Jag har sjukt dålig karaktär. Jag älskar mat, dryck och sötsaker. Jag försöker avstå från sötsaker på veckorna. Men när helgen kommer så är det de enda jag tänker på när fredagskvällen smyger sig på. Då rycker min godispåse fram och jag njuter i fulla dra. Varför ska denna äckliga godis (för det är verkligen vidriga ingredienser i godis) Vara så jäkla gott?

Jag står stilla och trampar just nu och går bara ner några hekto i veckan. Kroppen känns degig och svullen. Har i och för sig minskat 5 cm i midjan vilket jag är superglad för och jag börjar åter få på mej mina gamla kläder igen!! Men jag har inget tålamod. Jag skulle vilja trolla, simsallabim och jag har fått en smal och fast kropp. Jag vill att det ska gå fort.... De säger ju 9 månader upp och 9 månader ner. Det ligger nog något i det, så är nog fallet för mej. Eller kanske 9 månader upp, 2 år ner, det stämmer nog mera på mej;-)...

Jag har 2 kilo kvar tills jag är på min inskrivningsvikt som jag var i vecka 10. Men då hade jag gått upp minst 5 kilo innan det...

På senaste BVC träffen sa bvc sköterskan att ammar man länge så går man lättare ner i vikt... Öööö, hallå det tror jag inte ett skvatt på, det har iallafall inte hjälpt på mej. För hade det gjort det så hade jag ammat Douglas fortfarande;-)

Jag har fortfarande inte hittat den riktiga motivationen för att gå ner i vikt. Jag har en bild i huvudet hur jag tror att jag ser ut. Tyvärr är den bilden väldigt gammal från när jag var 20 år och vägde 25 kilo mindre än idag. Sedan ser jag mej själv i spegeln och hajar till hur jag egentligen ser ut, eller närman ser sig själv på kort. Är det verkligen så jag ser ut?? Känner ni igen er? Eller är det bara jag som har såna konstiga idéer i huvudet?;-)

7 kommentarer:

  1. Nej, du är inte själv. Att se sej själv på kort är en plåga. Ser inte ens lika ut som när man ser sej i spegeln...urdrygt...

    SvaraRadera
  2. Jag förstår verkligen hur du känner, men jag tror kanske att man ska få njuta lite med god mat och slippa tänka på att bränna fett ett bra tag efter man fött barn.
    Att ta det med ro och ta motivationen när den kommer för den kommer att komma, inte tvinga fram den.
    När den kommer tar man tillvara på motivationen och vårdar den, har små knep för att få den att stanna, att då hitta en bra vikt att må bra i!
    Jag vet verkligen känslan!
    Stor Kram Maria

    SvaraRadera
  3. Det är precis samma för mig..får för mig att jag fortfarande är 20 år och 20 kilo lättare..
    Om det är någon tröst så är nog jag sämst i världen på att gå ner i vikt..men nästa år så ;)

    SvaraRadera
  4. Söta Karro! Känner igen mej så!!! Har varit så i alla år!!! Inte förrän nu (vilken tröst för dej då...jag är 45...) känner jag att jag (tror) att jag ska klara att hålla denna gången....det är verkligen supersvårt!!!
    Men kämpa på - ge inte upp!!! Du KAN!!! Fick en kommentar en gång "hjärnan är en arbetsplats och DU är chefen" Det är ett bra "tänk" tycker jag!!! Sen MÅSTE man få fuska ibland...

    Stor KraM

    SvaraRadera
  5. Det var ett sånt "moment", förra sommaren, när jag såg ett kort på mig själv, som fick mig att bestämma mig. Jag såg så himla ledsen ut, var jätte hemskt! Såg jag verkligen ut så!!! I oktober startade jag, i januari hade jag gått ner 11 kg. Nu ligger jag nog på -12 kg och -20 cm i midjan :-D Går inte ner så mycket i kg nu, men cm försvinner fortfarande ;-). Kämpa på bara, vill man så kan man! Kan jag så kan vem som helst.... Kram

    SvaraRadera
  6. Går ner i vikt av amning.. humm tror inte det alls. Jag ammar och är ju hungrig hela tiden! Om man ätit som vanligt så kanske ;)
    Jag kör viktväktarna och tycker att det passar mig utmärkt.
    Fortsätt kämpa!

    SvaraRadera
  7. Jag har kämpat med vikten i hela mitt liv men inser nu att jag kommer alltid vara kurvig, mullig, kommer aldrig bli smal. Livet är för kort för att jag ska banta bort det, jag älskar god mat och röda viner, jag tycker det är gott med bakverk, dessert och godis ibland, jag tycker om att njuta och så har jag ju dessutom en man som tycker att jag är universums sexigaste och det har hjälpt mig enormt mycket :-)
    Visst skulle jag vilja vara smal men det är inte min lott för jag vill inte bli det till vilket pris som helst, dessutom så har jag pinsmat dålig karaktär, tur att det numera finns snygga kläder i alla storlekar!
    Fram för livet- det är till för att njutas!
    Krama Malin

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!