6 år....

Idag är det 6 år har gått sedan min kära svärfar, älskade pappa och farfar till mina barn gick bort. Han togs ifrån denna värld alldeles för tidigt. Han var bara 61 år och skulle precis börja leva sitt liv efter att ha gått i pension.

Jag minns telefonsamtalet tidigt den 1 oktober, resen till Skillingaryd och synen när vi kom in hos svärmor och svärfar.

Han hade så mycket kvar att ge och de som han mest levde upp till var sina barnbarn. Jag är så otroligt ledsen att han aldrig fick träffa mina och Jonas barn. Men tyvärr orkade inte hans hjärtat att pumpa mera i hans kropp....

Idag var jag och barnen på kyrkogården och gav honom en fin blomma och pratade några ord. Jag och Douglas skrek upp till himlen att vi saknar honom!!! Douglas blev lite ledsen och frågade varför han aldrig fick träffa farfar. För tänk så roligt dom kunde ha haft tillsammans!

Igår slog radion igång igen. Inte samma tid som dagen innan. Så vi får väl se om det är Frank som är här och smyger runt i huset och idag kanske han visar ett annat tecken på att han är här!

Frank, vi saknar dej så otroligt mycket och mina tankar är hos dej var dag!