Men guuuud, jag luktar ju kärringsvett!!!

Av den arma åldern på snart 33 (!!) (Va fan är jag redan 33 år? Äsch det är ju bara en siffra på papperet, man gör sig ju inte äldre än vad man är... Eller *harkel* attans oxå det där högg lite i hjärtat att det är närmare att vara 35 än 30... Nej nej jag har inte sagt något om att det är fel att vara "gammal" börjar ju som sagt bli det själv;-)) har jag bara någongång under mitt liv känt en svag doft av svett under mina håriga armhålor... Jag har knappt behövt använda deo, men gjort det för fräschetens skull... Jag svettas oftast som en galning och det rinner svett lite var stans, men det har aldrig luktat...
Men så igår morse när jag drog på mej morgonrocken så kände jag hur en äcklig svettig hemsk odör nådde min näsa... Eftersom att det var Jonas morgonrock så skyllde jag förstås på honom, att det var hans äckliga svett som luktade och förpestade min näsa... (Grejen är den att han fick den i julklapp och har bara använt den en gång, så han lär knappt ha hunnit svettats ner den så mycket....)
Jag gick och tvättade mej, men trots det så tyckte jag att den där hemska svettdoften satt i min näsa. När jag sen hade tränat klart, så bokstavligt talat STANK jag äcklig gubbsvett under mina armar. Så äckligt att jag själv höll på att spy åt mej själv...
Nu är fråga? Varför har jag helt plötsligt börjat lukta svett? Bara så där en dag?? Börjar jag på riktigt bli kärring? Jo för så sa Jonas när jag bad honom lukta under mina armhålor: -Japp, du har ju blivit kärring och luktar numera kärringsvett. Jamen tack för det min allraste käraste man...
Är det bara för mej att acceptera att jag från och med igår kommer att lukta så här äckligt under mina armar för resen av mitt liv? Jamen så klart tvättar jag mej. Men jag kan ju gärna inte göra det en gång i timmen... Hjälp!!!