Bortblåst...

Energin har varit som bortblåst denna veckan... Bokstavligt talat, BORTBLÅST...
Det har varit så mycket annat och jag har lagt mycket energi på jobbet där jag jobbat över en del... Sovit dåligt och gjort en annan massa skit...;-)
Träningen har gått bajsdåligt och jag har lyckats få till ett (!!) futtigt tränings pass denna veckan. Jag har liksom inte orkat att ställt mej på crosstrainenern, för kallt att springa och jag har inte tagit mej ut på några lång promenader...
Maten har gått väldigt bra och i fredags kände jag att kroppen mådde grymt bra! Men så kom helgen och då helt plötsligt var den där duktiga fröken Johansson som bortblåst och jag har vräkt i mej av det som har kommit i min väg. Jag har liksom "unnat" mej godsaker och inte tänkt en endaste sekund på vad jag stoppat i min mun... *djup suck*
Samvetet är väl så där så här på söndagskvällen och energin är fortfarande som bortblåst...
Jag hade tänkt köra ett svettpass på CTn, men nej jag lyssnade faktiskt för en gång skull på min kropp och kröp in i min morgonrock och satte ner stjärten i soffan efter några timmar på jobbet, små sjuklingar om kring mej och med en jobbig natt bakom mej..
Varför ska jag jämt vara så jäkla duktig? Tro att jag kan vara en stålkvinna som knappt behöver någon sömn, äta bra och vara käck och glad. När jag egentligen är en små fet kvinna, trött och tydligen ser sliten ut enligt några...;-)
Nej jag ska inte vara så jäkla duktig jämt som jag tror mej vilja att jag skulle vara... Den här veckan har jag inte varit så duktig med träningen och jag vägrar ha dåligt samveten för det (fast jag egentligen har det och den där fröken duktig sitter på min högra axel och säger att jag ska vara så duktig, medans fröken djävul sitter på min vänsta och viskar i mitt öra att jag ska gå ner och poppa popcorn, hälla upp ett stort glas pepsi max, sätta på en film och bara vara!)
Jo då annars är livet härligt förutom min badring runt midjan...
Alfred och Fabian har fortfarande hög feber och som grädden på det berömda moset så spydde Alfred 5 (!!) gånger innan idag... Ni förstår nu att jag som oftast alltid målar fan på väggen. Ja för han lyckas alltid att sitta där på väggen, den fan...
Jag känner att det liksom pirrar lite i min kropp, så där som innan man blir sjuk... Jag ignorerar det och lyssnar på fröken djävel och går och poppa mitt popcorn, tar ett stort glas pepsi max och försöker mota bort att jag tror att jag börjar känna mej dålig...
Blev detta inlägg vimsigt? Vad vad det jag ville egentligen? Var det att jag var så duktig eller var det att jag inte var det? Ja de vette fan;-)