Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min skolgång... Vad var det som gick fel egentligen? Så sjuk dåliga betyg så jag skäms...
Jag vet att mitt liv just då var upp och nervänt och känslorna och hormonerna var utanpå min kropp och kröp. Jag tror att jag inte orkade lägga ner ett skit på skolan just då.
Frånvarande timmar läsåret -96 och -97, 110 timmar. Ett hundra tio jävla timmar (!!!) inte klokt någonstans.... Skolkade jag så mycket, eller vad höll jag på med? Jag tror jag gjorde det och sket i skolan....
3 ämnen som jag hade IG i. Icke godkänd i 3 jäkla ämnen...
Att ingen reagerade? Idag hade nog ingen låtit de gå så långt. Idag känns det som om skolan har mer koll på allt... Koll på frånvaron? Eller så kanske det inte är?
Jag skäms verkligen över mina betyd, jag skäms... Var jag verkligen så här dålig? Var jag det? Dessa betyg och omdömen gjorde nog att jag sket i skolan ännu mer, liksom att jag blev lite tvärtom... Jag tror att det var här jag tappade mitt självförtroende på skolan. Att jag inte hade något läshuvud, att jag liksom var värdelös....
Men någonstans i slutet när jag gick sista året på gymnasiet så fick jag en slags sving och jag gick faktiskt ut gymnasiet med rätt så hyfsade slutbetyg! Jo då, plötsligt hände det!
Matte A var det enda som jag hade IG i, men alla andra ämne hade jag G, VG och 2 stycken MVG! (Matte är det i och för sig inte så konstigt att jag hatade... I årskurs 6 sa min lärare till mej: -Ja Karolin, svårt fall doktorn grät... Han menade att jag var ett hopplöst fall och fattade inget. Så det var liksom lika bra att lägga ner det här med att få in matte i min hjärna... Får man säga så till en elev???)
Jag kan dock ångra mej så in i baljan att jag inte la ner en liten mer gnutta tid på skolan... Hade jag gjort det så hade jag kanske kunnat sökt in på högskola och fått en utbildning? Ja jag vet att det inte är för sent ännu. Men jag vet bara inte vad jag vill bli;-) Fast å andra sidan älskar jag mitt jobb idag, så varför byta liksom;-)
Just nu är det ju på tapeten att gymnasiet skall bli en plikt. Tror inte alls på den idén... Själv höll jag på att spy på skolan i 9:an och tog som sagt mej igenom gymnasiet med nöd och näpe.... Jag beundrar alla som går direkt från gymnasiet till högskolan!
Och hur kunde jag ha streck i musik? Hur svårt kunde det vara att iallafall vara delaktig på lektionen? Plinka och klinka lite på några instrument? Och data grundkurs, ett streck även där? Vad hände???
Förstår i och för sig att jag hade streck i företagsekonomi... Hatar ekonomi ännu idag, debet och kredit hit och dit;-) Tur Jonas är ett stort vandrande räkenskap och som älskar siffror och räkenskap, då kan han hjälpa grabbarna med den saken i framtiden när den ena hemska matteläxan efter den andra kommer;-)
Du kan bli precis vad du vill. Jag var äckligt skoltrött i högstadiet och mitt betyg därifrån vill jag inte ens se. Undrar fortfarande dock hur tusan jag kunde få fyra i fysik?
SvaraRaderaI alla fall gymnasiet gick jag bara ett år på, innan jag hoppade av. Läst dock in allt på komvux i en väldans fart när jag var 24-25. Och för ett år sedan blev jag ju färdig förskollärare och är det något som var bra under utbildning var att jag hade så mycket mer livserfarenhet än många som precis slutat gymnasiet. Man har ett helt annat tänk!
Livserfarenhet är inte att förakta...
RaderaTror att det är många som sitter med ganska usla betyg från både grundskola och gymnasiet. Del för att man var grymt skoltrött, men också för att många lärare saknar en pedagogisk sida när de undervisar. De hjälper gärna de som redan kan och är intresserade, men vi (ja, jag hör också till dem med usla betyg) som ryckte det var svårt och inte fattade, vi var väl bara jobbiga hopplösa fall... Men alla kan och det är aldrig försent! Jag vet många som på äldre dar läst upp sina betyg och utbildat sig. Deras gamla lärare skulle nog baxna om de fick veta att deras gamla hopplösa elever nu arbetar både som sjuksköterska, polis och... faktiskt som lärare =)Och att börja läsa när man är lite äldre tror jag bara är en fördel. Man har som sagt livserfarenhet och man har något att relatera till. Man har upplevt en del och vet mer vad man vill.
Kram!
Jag är inte ens säker på om jag har ett komplett betyg från gymnasiet... Vet inte om jag vill gräva i det heller... ;-)
SvaraRaderaGick från 5 i fysik till IG, fast just där skyller jag faktiskt lite på läraren. :-)
Läste KY-logistik efter några år och det var fantastiskt bra att ha några år mellan skolorna. :-)
Kramiz Emma
När jag tänker tillbaka på Handelsprogrammet kan jag vara lite kritisk. Både till lärare, hur de gjort omdömmen o. hur de styrt undervisningen. Mina betyg räckte till min högskoleutbildning DÅ, men idag har intagningskraven höjts. Det är därför komvux finns! Alla har möjlighet att läsa upp betygen. Så vill du så kan du!
SvaraRaderaMusik hade vi inte som ämne. Jag kan inte komma ihåg det? Det är därför du har ett streck där.
Kram
Jag känner så igen det där. Jag hade min dipp i 8an. Jag gick i snitt på två lektioner i veckan under hela det året och gick ut med 9 IG. :/ Men med hjälp av världens bästa lärare så pluggade jag dubbla årskurser året efter och gick ut med VG i snitt och inget IG alls. :)
SvaraRaderaKram
haha... här har du en till som skäms !!
SvaraRaderaMina betyg från gymnasiet var en riktig katastrof och jag har aldrig visat dem för någon faktiskt, men det är heller aldrig någon som frågat efter dem - tack och lov !! ;)
Kram
Nu vet inte jag om jag verkligen törs skriva här. Det finns anledningar till att allt var som det var och att det blev som det blev. MEN. Jag minns en tjej som verkligen växte och lärde sig saker där. Och det här var under en period när den då alldeles nya gymnasieskolan skulle sätta sig. Och så klart. Hur ska man kunna få godkända betyg om man inte är på plats? Eller har srudiero/motivation.
SvaraRaderaOch nej, man får aldrig säga hopplöst fall. Att du inte blev godkänd i matematik då betyder inte att du inte kan lära dig matte nu. Om du skulle behöva för att läsa på högskolan till exempel.
´
Jag är också tämligen säker på att den där frånvaron inte var skolk. Du kan helt enkelt ha varit sjuk.
Det där är du inte ensam om vill jag lova. Jag hoppas innerligt att jag nånsin slipper dra fram mina betyg. Det är som tur är inte allt som hänger på det. Bara om man ska läsa vidare men det kan man ju alltid lösa. :)
SvaraRaderaDu var nog inte så värst skolmotiverad 96-97, men det blev ju folk av dig ändå ;-)
SvaraRaderaAng frånvaro så har båda mina döttrar sånt system med kontroll på skolan (kontroll varje lektion) att det skickas sms till båda föräldrarna direkt vid frånvaro. Och det är kanonbra! Det tror jag de flesta skolor har i dag?
Kram