.JPG)
Självklart lades killarna i sina sängar. Men inatt vaknade jag av att det låg en massa ben och armar över mej och att Jonas var arg som ett bi och började bära ut flera barn ur sovrummet *hoppsan*
Men när jag klev upp vid 05 var det ""bara" en liten kille som låg som ett plåster på mej längst ut och höll i sig allt vad han kunde för att inte ramla ner;-)
Jag har inget ont av att de ligger i våran säng, de får gärna ligga där allihopa. Trångt? Jo det är de ofta i våran säng och som sagt. Det kanske inte är så konstigt att man går med konstant ryggvärk;-)
Och jo förresten. Är det något som är trygghet så är väl just detta TRYGGHET! Alla ligger på varandra när de sover, ljuvligt!
Å jag är tvärtom, jag hatar när det är trångt i sängen. T o m maken måste hålla sig på sin kant ;-)..Låångt bort!
SvaraRaderaKram
Vilken mysig liten hög av killar. :) Men jag förstår ditt ryggont! ;) Personligen behöver jag space. Jag får panik om någon ligger för nära när jag ska sova.
SvaraRaderaKram
Ahh, det där känner man igen :-)
SvaraRaderaÄven om det är mysigt så tycker jag att det är lite jobbigt eftersom jag har så svårt för att sova själv när det är trångt. (Och får jag inte sova tillräckligt ok flera dar i rad blir jag, hmm, mindre trevlig så att säga... :-)
Tack snälla för din snälla kommentar hos mig!