Har varit och snusat på lilla Harry ikväll! Han var så liten, så liten. Mina barn har aldrig varit så små. En annan föder ju barn över 3 kilo eller 4 nästan 5 kilo...;-) Fast det bara var dryga 7 månader sedan jag höll min nyfödde Fabian i min famn så var det ändå trixigt att hålla en sådan där liten krabat igen. Man har liksom glömt bort hur det är när de är så små.....
Han var i vilket fall helt ljuvlig och fick min livmoder att skrika: Ett barn till!!!!Tyvärr går inte min kära sambo med på det.... Hade jag fått bestämma så hade barnproduktionen fortsatt här på bokgatan. Jag vet inte vad det är som gör att jag känner att jag vill ha många barn? Men på ett sätt känner jag mej inte klar med barna födandet.... Tänk att jag aldrig mera ska få vara gravid, aldrig mera få föda barn och aldrig mera få amma. Det känns som en slags sorg att aldrig mera få upplev detta. Jag är såååå glad att jag har fått tre helt underbara barn som är bara mina och Jonas, men ändå... På någotvis så måste jag inse detta och gå igenom en slags sorg, en fas i livet där jag måste inse att vi inte bara kan producera barn... De växer ju upp en dag och blir stora. Alla ska ha sina olika slags aktiviteter och den ene håller på med den sporten och den andre en annan och den tredje något som tar jätte mycket tid. Jag vill inte neka dom till det, både jag och Jonas måste då finnas till hands. Barnen ska ju inte behöva känna sig utanför och inte få hålla på med den sporten som de önskar bara för att vi inte har tid, bara för att vi har skaffat många barn så ska de inte behöva lida för det...
Men idag känns det tungt att inse att jag aldrig kommer att få uppleva de där fantastiska som ett nytt liv har att ge... Aldrig mer.....
Hur känner ni? Vill ni ha flera barn eller är ni helt färdiga? Känner ni som jag, en slag sorg? Eller är jag helt ensam om att känna så här???
Jag hoppas att ni som läser detta, läser det med respekt och inte dömmer mej på någotvis. Alla är vi olika....
jag känner lite sorg över att "bara" ha en gång kvar att få vara gravid eftersom jag älskade det. men kalle vill bara ha två barn. samtidigt är det nog eftersom vi har ett litet hus och man vill ju så som du skriver ha tid för alla sina barn och kunn a ge dem mycket. och när de blir större blir det ju myckt med aktiviteter hit och dit osv. men 3 barn hade jag kanske velat ha om jag fick välja. ett till snart och sen en sladdis. ;)
SvaraRaderaåhhhhh lille vän, så söt!!! Gissa om jag längtar nu till i januari :D Det är nog en sorg man måste komma över antar jag när man inser att det är sista gången och kunna hålla sig till det också. För som du skriver ett barn är ju så mycket mer än en graviditet och en födsel de ska alla få sin plats i familjen och få sin uppmärksamhet för att kunna utvecklas till en egen individ och fin männsika, alla inser nog inte sin egen begränsning och förmåga där .... för det är ju upp till oss vuxna att se den begränsningen!! JAg vet inte om jag är färdig med nuvarande bebis i magen. I somras då illamåendet var som värst kände jag ju att nej det här är sista gången, orkar inte en gång till o även nu är jag skeptisk för om jag vill gå igenom en graviditet till. MEN frågar du mig i februari så kommer jag säkert att svara att jag vill ha fler :D Den som lever får se!! kram
SvaraRaderaJag håller med dig om att det är en sorg som man måste gå igenom. I mitt fall har ju läkarna sagt ifrån att jag i princip inte "får" skaffa fler barn och då blir det på nåt sätt ännu mer påtagligt. Jag har visserligen alltid sagt att 3 barn räcker, men när man vet att det absolut inte blir fler känns det ändå tungt och som en slags sorg faktiskt, särskilt när man ser andras små.....
SvaraRaderaKram/E
Jag skulle så gärna vilja gå igenom en graviditet till, men jag vet däremot inte om jag är sugen på ett barn till. Så den ekvationen är ju ganska körd :D
SvaraRaderaOch lite sjukt kanske, men jag har alltid gillat hela den där grejen när jag ska in på sjukhuset (båda mina är födda med planerat snitt) och förberedas inför operationen. Allt är inte så himla mysigt och skönt kanske, men det är nog grejen som helhet som gör att det är... spännande och kul på nåt sätt.
Kram ♥
Jag känner precis som du Karro och då har jag 5!! :-) Jag kommer nog alltid att längta efter att vara gravid, föda och de första två månaderna....men sedan ska man klara av resten oxå. Just nu känner jag att jag inet vill ha fler barn och jag säger oxå nu att jag inte ska ha det men jag känner ändå emellanåt att jag kommer alltid att "längta" efter att vara gravid´, föda och den första tiden. Nu ska jag dock se frammåt och satsa på barnen och det vi själva vill göra. Föda barn får andra göra och jag låna :-) (då kan man lämna tillbaka dem när de skriker, perfekt!! ) :-)
SvaraRadera/Kram Anglica
Såå är det en stor sorg!! Man måste bara igenom den sorgen det tar tid. Jag är 42 år har 4 grabbar 20 18 13 9 och det var nog bara ett par år sedan som längtan tog slut. Man har ett annat liv med barnen nu ett liv med många viljor och önskningar. Man kan resa utan att planera så mycket det blir lättare och lättare att få egen tid med saker som man gjort tidigare i livet osv Nu ser jag en annan sida som min stora kille sa för ngr år sedan jag ska inte bli en gammal pappa!! Nu läser han på universitetet men jag vet att när det pluggat klart han och hans tjej så blir det barn...och då får man låna och gosa me. Men det tar tid! Du är mitt uppe i bebislivet och då är det svårt att se nåt annat, så var det för mig iaf jag grät strida strömmar men jag är såå lycklig att jag fått 4 fina friska pojkar som gör allt för mig idag. Det är en tokhärlig känsla när alla är samlade min härliga familj.
SvaraRaderaHa D gott i höstvädret och njut av det du har din underbara fina familj / Sanna
Håller med dig och känner igen mig i det du känner. Det är något speciellt med graviditet och första tiden och det underbara är att man kommer ihåg det som så för jag har känt när man är i det är det ganska tungt många gånger. Nu försöker jag att tänka på mig själv också och njuta i det som är nu för våra barn är inte stora. Tänk när dom är tonåringar, då längtar vi tillbaka till det vi har nu... KRAM/ Maria H.
SvaraRaderaJa du Karro!som du märker så tycker vi å tänker likadant allihopa.Förstår precis hur du känner,jag känner nämligen likadant,jag skulle kunna föda 100 barn till(Nja det va väl lite å ta i)men tycker det är så häftigt,sen är det väl för jag har haft så smidiga förlossningar,jag går å ältar å ältar att har vi verkligen redan gjort småbarnstiden?ska vi verkligen inte har fler barn,å jag vill inte har fler,men ändå är det som en slags sorg man ska gå igenom,vet flera stycken som har känt så här åxå så det är väl en grej man ska gå igenom.Å saken är ju den åxå att har man ett jobb som jag med ob tider så är det inte lätt att få ihop tiden,för nu när ens barn har blivit större så är det ju aktiviteter nästan varje dag,å då är jag glad att vi inte har fler än 2,för det hade inte vi fixat,för jag vill även kunna njuta av livet å tiden med barnen.Så om vi summerar det jag skrivit Karro,så räcker det nog med 3 grabbar när dom börjar ha sina aktiviteter.Stor kram från Sara
SvaraRaderaGick å funderade på mitt inlägg jag skrev för en stund sedan,kanske lät som om jag inte tycker man ska ha så många barn,jag tycker självklart att det är upp till var å en,men för oss skulle det nog inte funka med fler barn,å jag är nog ingen riktig bullmamma som många av er andra är,men tur är väl det att vi är olika,hoppas nu alla förstod mig,typiskt,typ första gånger man kommentera å så kan man inte uttrycka sig rätt,det är inte lätt att skriva precis vad man menar,men puss på er!sara
SvaraRaderaAtt bli och vara förälder är förmodligen det största i livet!! Jag skulle gärna vilja ha fler barn, har en dotter snart 9 månader, men med tanke på att det tog oss nästan 4 år å hjälp på klinik för att lyckas så är chansen kanske inte så stor.. så jag har njutit av alla dagar som gravid å njuter nu av varje dag, varje timme jag får vara med henne! För kanske är detta första och sista gången jag får uppleva detta, visst känner jag en lite sorg över att det kanske är det MEN jag är verkligen tacksam över att vi har våran lilla tjej!!! :-)
SvaraRaderaVill nog ha minst en till tror jag...
SvaraRaderaHar ju lillkillen nu å har alltid sagt 2 barn men man kan väl ändra sig;-)
Graviditeten me honom gick så fort...hrmmm....Helt plötsligt, fullt ös medvetslös, halva tiden har gått!!!
vill längta å tråna lite nästa gång...ok kanske ångrar mej på den punkten men....
som sagt blir dom ju större å med allt som kommer omkring så kanske de räcker med 2 här.
Njut av dina 3 sköna grabbar så får väl tiden utvisa resten...
Kram från Linnea