Frågan om.....

Tänk va skört ett människoliv egentligen är.. Vi vet inte något om våra liv. Om vad som kommer att hända oss eller när vi ska dö? Jag tänker ofta på döden. Den skrämer mig så fruktansvärt mycket.... Livet är och kan vara så orrättvist. Tänk så många unga människor som mister sina liv medans det är så många gammla som bara vill komma bort från denna jord.
För 4 år sedan i februari fick min kära mormor en stroke. Hon blev helt förlamad i den högra sidan. Men hon tränade upp sig så pass att hon kunde svara på ja och nej frågor. Hon kunde gå med hjälp av någon. Men när hon var som starkast fick hon förmodligen en ny stroke. Den tog väldigt illa. Idag sitter hon där bara. Hon har inget liv. Vi vet inte vad hon tänker eller vill. Vi vet inte ens om hon förstår vad vi säger till henne. Det värsta är att vi pratar till henne som vi gör till ett barn. Men jag tror att om hon hade fått välja så skulle hon tagit klivet till himlen.
Tänk om jag skulle dö? Vad skulle hända med min familj? Att inte få se sina små älsklingar växa upp, vara med på deras avslutningar, kolla på deras hockymatcher.
Eller tänk om det händer mina älskade barn något? Hur kan man fortsätta att leva?
Jag har så otroligt många frågor som jag aldrig någonsin kommer att få svar på. Men de är kanske meningen med detta liv!