Tid att prata!

Har precis landat hemma och landat med rumpan i sängen! De dryga 2 timmarna hem gick relativt smärtfritt förutom lite illamåenden (åksjuka barn) och en trotsig 2½ åring som skrek sig till sömns... Ett tag var vi på väg att stanna bilen och ställa han där i mörkret och åka... Herreguuuud, hur i hela friden kan den där lilla människan ha ett sånt humör och styra hela familjen? Vi stoppade våra fingrar i öronen och så skrek han i 15 minuter och sedan somnade han! Lycka för våra öron vill jag lova när han somnade och resten av reasan gick som en dans!
Det är så skönt att sitta så där i bilen i lugn och ro. Man får tid till att prata med varandra. Ja man är ju så illa tvungen;-) Nej då så illa är det inte. Men hemma så rullar allt på och man (läs vi iallafall) är ganska så kassa på att sitta ner och pratta om allt och hela livet i nästan 2 timmar. Men idag fick vi den chansen och det är skönt! Kanske borde vi åka mer bil så att man får vända ut och in på saker och ting lite oftare;-)

Ju längre småland och Skillingaryd vi kom, ju närmre kom snön! Japp denna vita härliga snö ligger nu som ett täcke över vår lilla by, härligt!
Jag blir en gnutta förvånad över hur många som redan ställt fram sina ljusstakar? Kanske borde jag oxå det snart så att några julkänslor kanske flyttar in i min kropp!?;-) Ja för just nu har jag faktiskt inte en endaste gnutta julkänsla i min kropp....:-/
Nu ska jag få den yngsta herr Grunditz att sussa. Jo jo tro ni inte att han vaknade när vi parkerade bilen på gården och nu ligger han här och tjattrar öronen av sin stackars mamma. Tur att jag är kvinna så att jag kan göra 2 saker sammtidigt, blogga och lyssna på hans babbel;-)
Natti natt på er alla söta!