Men en av tankarna var: Ska jag leva så här resten av mitt liv? Ska jag vara den där ständiga bantaren? Kommer jag att bli nöjd med min kropp någonsin?
Ibland så liksom undrar jag vad det är jag själv håller på med? Vad det är som jag inte trivs med min kropp? Varför är vågens siffror så jäkla viktiga? Kommer jag att behöva tänka på vad jag stoppar i mej varje dag resten av livet?
Just nu mår jag förträffligt bra. Eller nej inte superförträffligtbra... Nej för jag saknar min älskade träning, den träningen som jag inte riktigt får till pga av tidsbris... Hade jag tränat så mycket som jag hade velat så hade jag mått suuupeduperbra! (Och så saknar jag förstås mitt älskade godis... *rinner dreggel från mungiporna*)
Jag äter bra var tredje timme och ja jag får nog erkänna att jag äter en liten lightversion av LCHF, fast ändå inte...
(Men så ibland så unnar jag mej och ja då frossar jag.... Och det är där felet ligger på mej, jag frossar som likt en knarkare frossar bland sitt vita pulver...)
.JPG)
Korven, bilringen eller bulldegen (kärt barn har många namn) sitter där den sitter och jag hatar den som pesten. Det är den som får mej att bli den där ständiga bantaren tror jag. Hade jag inte haft den där gigantiska magen så hade jag inte heller hållt på med min jäkla bantning (tror jag...). Fast å andra sidan så vill jag inte kalla det banting heller, nej ett sunt förnuft som jag håller på att föra in som jag ska leva efter..
Gud i himlen va invecklat detta inlägget blev.... Alltså jag är inte säker på att ni fattar något av vad jag menar och svamlar om?;-) Men det jag menar är att jag hatar min mage och jag vill inte vara den där ständiga bantaren! Kommer jag att kämpa med mina kilo resten av livet? Eller kommer jag att nå mina 66 kilo igen och hålla mej där? Kommer jag att bli nöjd någongång med min kropp? Är DU nöjd med din kropp!?
har precis som du ångest över den där jäkla bulldegen.... om det inte varit för den.. fast å andra sidan, efter tre graviditeter är det kanske inte så konstigt att den ser ut som den gör? man är ju inte 18 längre!
SvaraRaderaKänner precis som du. Är super stressad på jobbet vilket gör att jag frossar lite extra för att höja blodsockret så jag orkar mer, eller jag tror jag gör det iallafall.
SvaraRaderaTror dock att du snart är tillbaka i rätt banor, ge inte upp!!!
Hejsan !
SvaraRaderaRamlade in här av en ren slump men oj vad jag kände igen mig i ditt inlägg !!?? Kunde nästan varit jag som skrivet det för det är just så där jag tänker och känner om mig själv !
Hade det inte varit för den där bilringe/traktordäcket eller ja vad man nu vill kalla det där jobbiga som sitter på ens mage....hade jag inte haft den där bilringen så hade jag inte heller bantat för jag är nöjd med resten av mitt jag. Jag gillar mina bröst, min rumpa , mina ben och armar men magen....suck!Det är magen som ställer till det....
Tack för ett bra inlägg och vi får väl se om vi fortsätter att vara de där ständiga bantarna eller om vi nån gång blir nöjda med oss själva ...och våra magar ;)
Trevlig fortsatt vecka !
Här bantas det inte värst mycket även om jag ibland vill det...
SvaraRaderaTräningen nej, den blir ju lidande, tyvärr...
Men håll glöden uppe och fortsätt kämpa!
Kram kram
Jag har följt din blogg ett tag nu och faktiskt tänkt på hur mycket du skriver om ditt utseende och att du inte är nöjd med din kropp.
SvaraRaderaDU DUGER SOM DU ÄR !!!!
Om du har några kilo "för mycket" eller ej, vad spelar det egentligen för roll?! Självklart är inte för mycket övervikt bra för hälsan, men det är det ju inte frågan om i ditt fall.
Jag känner inte dig, men du verkar vara en sprudlande tjej med mycket kärlek och energi! Ta till vara på det och njut av din fina familj. Du är fin precis som du är och du duger!!
många kramar Lisa
Hej, jag tycker inte att man ska inte banta, satsa på att hitta en bra balans i kosten istället...det vanligaste felet, bland oss tjejer, är att vi äter för lite! Då sparar kroppen istället för att förbränna...
SvaraRaderaDu kommer att fixa det:)
kram
Och ja, snart är jag nöjd...hoppas jag:)
Jag har samma problem som du. Degmage. Bulldeg mitt på magen. Jag har inte ens barnfödande att skylla på. Min vikt har hållit sig samma lika nu i evigheter, jag vill ner 5 kg till. Men kroppen vill inte.
SvaraRaderaMen vet du vad. Vi är fina ändå. Både du och jag.
Jag likt många andra känner som dig och inte minst gör som du. Fast jag börjar mer och mer komma in i ett lunk där jag inte orkar bry mig längre. Utan mer försöker tänka på att hålla det onyttiga på helgerna och sen försöka inse att jag ser ut så här.
SvaraRaderaFör jag försöker tänka på ur tråkigt det måste vara att bli gammal och känna att man har missat massor enbart pga att man vill vara smalare.
Kram!
men testa detta då: tänk inte på långa pass i gymmet eller enmilalöpningar som tar en timma. Sätt ihop 4-5 olika träningspass med lite olika hemmaövningar, både styrka och pulshöjare. Du har en crosstrainer va?
SvaraRadera20 min 6 dar i veckan - jag törs lova att du har tid med det (hoppas jag)
Pass 1:
Armhävningar, dips mot stol, upphopp i soffan varva dessa och gör dem med tabatatimer (jobba 20 sek, vila 10 sek x 8 per övning)
Burpees, plankan (tabata)
Sidoplanka, ben/knäböj/airsquats
Avsluta med järnet 5 min på CT
Pass 2:
10 min CT
burpees (15), airsquats (15), plankan 1 min - 3 varv
armhävningar (10), step up mot soffa/annat (10 per ben), ryggresning (10) - 3 varv
10min CT som avslutning (om du ids)
Svettiga snabba pass, testa! :)
Och, sluta att förbjuda dig saker! Istället - med måtta! Jag tror stenhrt på att det är vettigare att käka ngt gott då och då när man känner sig sugen än att proppa 1-2 dagar i veckan.
Försök vända på det - unna dig att träna - inte att äta ngt gott.
Och en vacker dag tycker jag du ska försöka utrota sockerhoran, istället för att släppa in henne då och då, ta 2 totalt sockerfria veckor, inget fika, inget vin, inget godis - då brular det där söta inte smaka lika bra efter 2 v utan. Samma med honung och sätningsmedel - försök skippa. Många bäckar små!
Men som sagt, att förbjuda = locka. Så fort jag förbjuder mig ngt så går det åt helvete så jag har slutat med det :)
Hoppas du inte tar kommentaren som kritik utan som pepp pepp pepp! :D
Kram
.....Jag är säker på att hade det inte varit magen, "korven" eller "bilringen" som du mått illa av...så LOVAR jag dej att det skulle vara nåt annat i stället!!!! Vi kvinnor är nog så, tyvärr.....Försök att Acceptera den du är å må gott i det istället....Du är fin som du är!
SvaraRaderaJag hittade din blogg för ett tag sen och "tjyvläst" ett tag utan att kommentera. Dags nu?
SvaraRaderaDet här inlägget är så himla träffande (för mig)!
Jag tänker HELA TIDEN på hur min kropp är när jag väger några kilo för mycket. Tanken att jag vantrivs med extra fluff på magen är så konstant med mig och jag är så trött på det! Vet att man duger som man är bla bla, men jag MÅR bättre både fysiskt och psykiskt när jag får träna och må bra.
Och ja, jag har accepterat att det är så, jag kommer nog alltid vara väldigt kroppsmedveten. Sen när jag inte har fluff och när jag har större träningsutrymme tänker jag inte på kroppen på samma sätt, utan det är när jag inte känner igen mig själv som exempelvis när jag måste dra byxlinningen över kanten när jag sätter mig. Det handlar inte om "att se snygg ut" utan att vara bekväm i sin egen förpackning! :(
En helt galen tvångstanke jag har är att jag måste kunna springa ifrån ev mördare (like if?) och därför måste arbeta med löpningen och om måste jag gå till farbror doktorn vill jag kunna dra upp tröjan utan att det väller över byxkanten.
Borde kanske ha slängt med en smilys där på slutet.. ;-)
SvaraRaderaJag är som dig. Hatar magen, tänker ständigt på vad jag stoppar i mig. Unnar mig i bland och då går jag bananas! Tyvärr inga råd på vad vi kan göra mer än att stötta varandra...
SvaraRaderaKänner igen mig i dina tankar.
SvaraRaderaFast nu behöver jag ju gå ner en hel del för att få lite schysstare BMI.
Men nöjd? Det lär jag aldrig bli...
Visst hade jag (också) velat ha lite mindre "flöt" runt magen. Men jag har i det stora accepterat min kropp och mina kurvor! Jag tror, som du säger, att man inte blir lyckligare bara för att man väger 68 istället för 74 kg... :-P
SvaraRaderaDessutom är det inte alltid möjligt att bli av med häng runt magen. Beror helt på om det är fött eller uttöjd hud. Är det det sistnämnda hjälper det inte ens om man tappar 15 kg.
Tycker att vi ska vara nöjda över att våra kroppar kunnat föda fram tre barn ♥ och ändå orkar med vardagen och träning. En grymt funktionell maskin! :-)
Du är superfin som du är Karro!
Kram M
Fött = Fett i inlägget ovan. ;-)
SvaraRaderaNej, absolut inte nöjd! Men jag har börjat acceptera den....
RaderaJag började banta när jag gick i sjuan. Har alltid kännt mig stor (178 cm lång), mina kompisar var alltid kortare.. Höll på med div dieter tills det gick illa när jag var 37. Har gjort nåt halvhjärtat försök efter det. Fattar du??? Har bantat och fixerat mig vid min jävla kropp från 13-42 års ålder, men i våras bestämde jag mig för att jag måste lägga mitt liv på annat. Har sedan dess börjat acceptera, som sagt, och inte fixera mig vid mat och träning, utan tar det mer som det kommer. Och vet du vad? Utan att anstränga mig så har jag bara tappat ca 4 kilo sen i början av sommaren. Äter av allt, men LAGOM!
Kramar till dig <3
Vågar knappt säga det men; Ja, det är jag faktiskt. För det mesta. Ibland är jag mer tillfreds än annars och det är när jag använder den, när jag tar tag i träningen. Håller med Malla i kommentaren här uppe, det är ett rätt bra upplägg :-) Det jag kan reta mig på med min kropp är att den inte alltid orkar med lika mycket som jag vill utan att knota. Den gnäller över knän och höfter ibland, det gillar jag inte!
SvaraRaderaAnnars är den rätt OK efter ungar och gångna år :-)
Samma tankar hos mig....För 10 år sedan vägde jag 20 kg mer än idag, tänkte aldrig en tanke på att jag var tjock. Fick barn och helt plötsligt var det här med kroppen och vikten en jättestor grej, gick ner 10 kg. Ganska nöjd efter det. Fick barn igen och nu har jag gått ner 10 till. Borde ju vara supernöjd, men nej då, känner mig fetare och större än någonsin. Tänkte ständigt på vad jag äter, ser ut, har på mig osv...Kan inte släppa det...BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
SvaraRadera