Satt och bläddrade igenom alla mina 1000-tals kort idag och stannade upp på dessa bilder....
En kväll i oktober stod jag och Alfred i köket och kokade kantarellsoppa! Han var alltid med mej i köket (Och är fortfarande) Han stod där på en stol som alltid och jag häller i min kokande soppa i mixern, vrider på och det bara blixtrar till och all den kokande soppan kommer i Alfreds ansikte och ögon... Jag fick panik, men ändå där någonstans så hittade jag mej själv och tog honom under armen och rusade in i duschen och stod där med honom och duschade med ljummet vatten... Han skrek och jag grät... Douglas ringde Jonas som i sin tur ringde akuten och där vi fick komma så fort Jonas kom hem.....
Inne på akuten visste dom varken bu eller bä... För det första höll de på att skrämma ihjäl honom (då 1 år och 5 månader) med sina gröna kläder från topp till tå... De ena läkaren sa på med varmt vatten och den andre på med iskallt... Han skrek varje gång det kom en endaste lite droppe vatten på honom... Fruktansvärt hemskt....
Dagen efter fick vi åka till brännenheten i Linköping, där det konstaterades att han hade haft tur i oturen och "bara" skadat hornhinnorna lite och brännsåren såg ganska så fina tack vare att jag duschat honom i ljummet vatten! Hade jag inte gjort det så hade han skador blivit betydligt värre... Olika salvor fick han som skulle på flera gånger om dagen!
Han har ett mycket gott läkekött och efter bara en vecka såg han ut så här!
Och efter 2 veckor så var nästan allt läkt! Och det syntes knappt något från hans brännskador!
Värre läkekött hade jag... Jag brände mej oxå där i all hast på mitt bröst... Efter 2 veckor såg jag ut så här.... Och ja jag vet att mina brörst är gigantiska, men jag var faktiskt i V 20 med Fabian;-)
Om han lärde sig något av att få kokande soppa i ansiktet?? Öhh nä...;-)
Idag syns knappt ett spår i hans söta ansikte... Bara några små vita prickar längst upp i hårbotten när han blir solbränd!
Jag vet att jag mådde otroligt dåligt över detta och klandrade mej själv något fruktansvärt...Men hur i all världen skulle jag vetat att locket på mixern skulle hoppa av? Nej men just då är var det fruktansvärt...
Han hade verkligen tur i oturen... Men det har den lille mannen... Jag undrar just vad det ska bli av honom? Idag trillade han ute och slog ett jack i sitt huvud men grät för att hans finger fick en liten skråma...;-)
Phuket, vilken historia,! Menprecis som du skriver, så var det ju en olycka, inte med flit. Men jäklar vad det svider i mammahjärtat! Melker brände sig ocksåbnär han var liten. Usch, bara minnena gör ont i mig...
SvaraRaderaMen det betyder inte att man är en dålig förälder!
Kram, bästa Karro.
oj så hemskt men skönt ändå att det gick så bra!
SvaraRaderajag är sämst på att handla snabbt när det händer såna saker...springer helst och gömmer mig :S
men du, kika in hos mig vettja :)
Men vilken hemsk historia! Men ändå skönt att höra att det gick så bra. :) Jag hade nog fått panik, men man vet ju aldrig hur man agerar när olyckan är framme. Då sätts ju autopiloten in på något konstigt sätt :)
SvaraRaderaSöt grabb i alla fall, med eller utan brännskador :)
Du, jaG tänkte faktiskt på den händelsen för ett par månader sen. Jag hade sönder vår mixer och köpte en ny. Jag brukar aldrig läsa i instruktionerna men eftersom jag haft sönder mixen på ett väldigt klantigt sätt så läste jag dem för att se om det jag gjort stod med. Det gjorde det såklart och vad som mer stod var att man inte skulle hälla i kokheta saker i mixern för då blev det sånt tryck så locket kunde flyga av.
SvaraRaderaMen usch. Jag kan förstå paniken du kände.
SvaraRaderaVilken otrolig tur att det gick så pass bra som det gick och att det nu inte finns så många spår kvar av händelsen.
Han är en hårding. :)
Kram
Stackars liten! Och hornhinnesår är inte att leka med, ont som satan :-(
SvaraRaderaJag har också sprutat ur mixern sådär en gång pga värmen, men hade som tur var inga barn i närheten..
Kram