Douglas och hans kusin har bokstavligt talat fått fnatt på skalbaggar, speciellt sorten snytbagge eller vad dom heter? Ja kärt barn har många namn och just denna sorten verkar ha det... Äckliga är dom i vilket fall som helst och jag ryser så fort jag ser dem...
Men vad gör man inte för sina barn? Klart att de ska få ha husdjur,-) Just nu bor dom på bordet i köket och de låter krafs, krafs när som går inne i burken... *bläää*
Ja alltså det är inte bara en, nej utan massor... De bara vimlar av dem i burkarna...:/
Ja ja jag är nöjd så länge de håller sig till skalbaggar bara.. Värre hade de varit om de hade kommit med en hel hög med ormar eller ödlor som skulle bott hemma hos oss;-) Eller vad säger du Lisa?;-)
Och hur länge lever dom egentligen? Tänkte att de skulle ha dött för länge sen, men de är små envisa rackare de där...;-)
måndag 28 maj 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Äsch och fy! Det kröp i kroppen på mig bara jag såg bilderna på dem :) Tur att mina ungar är insektsrädda hehehe!
SvaraRaderaKram!
hmm så länge det är skalbaggar är det väl ok, dom har ju ben iaf..värre med maskar :S
SvaraRaderaKraamis till dig Bästa K
Sånna har jag också här. Dom brukar komma med veden. Och jag har ju en stor hög på gården. Har ni ved liggandes? Eller nån granne?
SvaraRaderaÄckliga är dom då. Särskilt när det kraschar när man dödar dom...hua...
Och du...tack för omtanken... kram