Sjung om studentens lyckliga dar......

I fredagas morse styrde vi bilen mot Filipstad. Regnet öste ner hela vägen dit. Vi kom fram i lagom tid för att få en bra plats att hitta och titta på Henrik. Precis när dom sprang ut så började det regna ännu intensivare vilket inte var så kul. Men jag tror inte att studenterna brydde sig så mycket om det, utan det var nog vi som stod och tittade på dom som tyckte det var jobbigast och blötast.......

Vi hade det så trevligt och alltid lika kul att träffa släkten. Min mormor var oxå med och det gör mig lika ont i hjärtat att se henne varje gång. Vad har hon för ett liv? Är det meningen att någon ska behöva att sitta i en rullstol i flera år och inte kunna prata eller knappt kunna röra sig. Hade hon varit frisk idag hade hon säkert gjort smörgåstårtan till Henrik på hans stora dag. Det var nämligen hennes speciallite! Mormor gjorde alltid den när det var någon högtid av något slag!

Douglas fick naturligtvis oxå prova den fina mössan! Det står inte på förrens han står med vit mössa och sjunger: Fy fan va vi är bra!!!
Min moster hade köpt en spikmatta som jag fick prova. Jag bara säger: Jag vill ha!! Så underbart skönt efter en stund. Först i början var det rätt läskigt att lägga sig på den. Man kände alla stick i ryggen och det kändes inte alls bekvämt. Men efter ca 10 minuter så började jag känna värmen som sakta kom stigandes på rygg o nacke. Så nu står en spikmatta högst uppe på min önskelista!!