För 3 år sedan....

För exakt 3 år sedan satt jag här med en väääldigt stor mage. Jag hade tusen miljoner fjärilar i magen och kände små härliga sparkar innanför min hud! Vi hade nämligen fått tid för en hinnsvepning den 18 februari 2010 och om det var lugnt på förlossningen så hade de även lovat oss att bli igångsatta!
Vi åkte in vid 19 på kvällen och vi steg in på förlossningen. Vi fick vänta och vänta och vänta. Till slut kom det en BM som kände och klämde lite och kände lite till och gjorde en halvdan hinnsvepning och konstaterade att det inte alls var moget. Bara att dra på sig byxorna och torka bort "kletet" mellan benen och åka hem, djupt besvikna.

Jag höll på att sprängas, trots att jag "bara" var i V37... Stor mage och stor kroppshydda...;-)
Vi kom hem framåt 22 tiden och bara kröp ner i sängen medans kidsen var hos barnvaket...
Sen var det bara att börja den låååånga väntan...
(Jag sattes igång tidigare pga av en Sfninker ruptur med Alfred och att han var så stor. Jo jag får tydligen STORA barn.)

Skulle det bli bebis den helgen? Neeeej, trots att jag skottade snö så jag höll på att ramla ihop. Snön vräkte ner, precis som det gör idag. Snö, snö, snö vart man än vände sig...
Barnen fick vara hos barnvakten hela helgen och själva laddade vi våra batterin med film, sömn och massor av godis. Skulle det sätta igång innan helgen tog tog slut...
Inte då. Vi hade en tid för igångsättning måndagen den  22 februari och hur mycket färdknäppar, snöskottningar och sömn, så tyckte nog Fabian att det var varmast och skönast inne i min mage...
Fortsättning följer....
(Oj oj oj vad dessa bilder väcker stora och starka känslor i min kropp. Det letar sig fram en tår i mina ögon och det suger väääldigt mycket i min livmoder...;-))
Snart  3 år sedan jag födde vår nummero 3. Inte klokt att våran bebis snart fyller TRE år!! Vart tar tiden vägen???