fredag 19 juli 2013

Fy Faaaabian!

Våran lilla ilskna lillebror i familjen har bytt namn. Japp han heter faktiskt inte bara Fabian längre, han heter faktiskt Fy Faaabian enligt honom själv! Han säger oxå gärna detta, i både tid och otid... Aj säj no more...;-)
Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta åt honom just nu... En ilsken liten 3-åring med 5 kg skinn på sin näsa.. Han kan ALLT och framför allt kan han det själv!
Ena sekunden är han som den underbaraste lilla söta stjärna man någonsin kan önska, medans i andra andetaget blir han till ett ilsket litet monster som skriker sig illröd i ansiktet..
Han vet precis på vilken öm tå han ska stampa på sina bröder och JA det gör han gärna. Retas, retas och ännu lite mer ret...
Han har vilja av stål och det går inte att rubba på. Jag undrar just vem han ärvt den ifrån? *himlar med ögonen* Nä faktiskt inte mej, utan sin far som är full av vilja!;-)
Älskade lilla 3-åring. Jag hoppas så att den här trotsen kommer att försvinna inom några veckor. Snälla! Och så får trotsen hålla sig från hans kropp hela livet!
Den där lilla Fy Faaabian...
Igår såg han ut så här som på bilden ovan! Han satt och lekte i godan ro med ett par leksakshörkopor på sig, så charmig och så söt!
2 minuter senare var han inte längre så charmig. Nä för då ville ju inte bilen göra det som han hade tänkt och slängde bilen rakt i huvudet på Alfred... Jo-då-så-att-e.....
Älskade lilla Fy Fabian;-)

6 kommentarer:

  1. Haha, låter precis som vår lilla treåring :-)

    SvaraRadera
  2. Att hoppas att ens barn helt enkelt bara hoppar över den där fasen är ingen ide va?

    SvaraRadera
  3. Låter som våran minsta, som förvisso bara är 2,5 år. Men HERREGUD vad han kan göra saker själv....! (Eller inte). :-P

    Kram M

    SvaraRadera
  4. Vår treårings favorit är att tjuta när vi är ute på något. Hon är expert på att låta som om hon verkligen har skadat sig och lider... Jättekul när folk tittar så snett på en när man då ignorerar henne. ;-)

    Sen MÅSTE man veta att hon är prinsessa och det är hennes tidtabell som skall gälla... Gaah, vad det är svårt att rubba henne. Skrik och slag mellan barnen hör till vardagen även här.

    Ändå är hon så söt och go, pussar och kramas, så man bara vill äta upp henne ibland. :-) Skitungar! ;-)

    Hoppas ni får en bra dag idag!
    Kramiz Emma

    SvaraRadera
  5. Det är så roligt att de kör så mkt med hörselkåpor (görs så hemma hos oss med nämligen ;-)) Ibland tänker man ju att det är man själv som borde låna dem ist ;-) Kram!

    SvaraRadera
  6. Hos oss har det alltid varit så att den lilla har en jävligt stor käft och retas heela tiden, både med storasyster och med oss. Medans den stora är stark som attans och i stället slår till... Gap o skrik och blåmärken på huden syns ju mer än de i själen :-(
    Det är inte lätt att vara förälder..
    Kramar till dig<3

    SvaraRadera

Tusen tack för din kommentar!