En evighet hem...

Har nyss landat på hemmaplan igen efter en helt fantastisk dag och kväll igår med släkten! Jag är helt slut efter en evighet i bilen... Att åka 29 mil med 3 barn kan vara hur enkelt som helst, men det kan oxå vara huuuur jobbigt som helst. Vet inte hur många gånger vi har stannat för både bajsning, kissning och matning... Så fort vi bara kom en bit på väg så var det någon av de tre muskitörerna som sa: -Jag är bajsnödig och måste bajsa nuuuu! Så ja idag tog hemsresan ca 6½ timme, det blir liksom aldrig som man tänkt sig...;-) Tur att vi inte hade bråttom hem;-)
Sången: Kalle anka satt på en planka... har och sjungits så där 7 miljoner gånger, allt för att grabbarna inte skulle somna de sista 10 milen hem;-) Hela familjen sjöng med och det lät fruktansvärt fantastiskt fint;-)!
Nu har febern tagit ett hårt grepp om Douglas istället. Igår på kalaset fick han grym huvudvärk och hög feber... Nu ligger han nerbäddad och är så dålig:-(. Hoppas att det går över lika snabbt på honom som det gjorde på Alfred!

Nu ska jag snart krypa ner i sängen! Det tar på en att vara på kalas, speciellt om vissa vägrar sova på nätterna oxå... Fabian höll mej vaken från klockan 2:30 till 5 imorse, så ja även om jag inte var bakis idag utav vinet. Så känner jag mej ändå som det (fortfarande)...
8 timmars sömn på en hel helg, ja det är lite för lite... Även för mej;-)