Ärlighet varar längst....

eller gör det verkligen det???

I vissa fall känns det dock som inte det gör det alls, iallafall inte i mitt fall.

Ett inlägg som jag skrivit om på bloggen har fått vissa av mina så kallade vänner att vända sina ryggar mot mej. Jag tycker naturligtvis det är jättetråkigt, men det är upp till dem hur de vill vara och uppträda mot mej. Vi är trotts allt alla vuxna och då borde man oxå visa det... Men det är nu man inser vilka ens vänner är....

Det tråkiga är att man inte längre kan vara ärlig. Helst ska man viska, pratas

bakom ryggen på folk för då är det helt ok. Jag tycker förstås det är helt galet med tanke på att jag trotts allt tycker att man ska vara ärliga mot varann och inte snacka en massa skit, som blir konsekvensen av ännu mera skit...

Jag trodde när jag var yngre att när jag blir vuxen då kommer ärligheten att visa sig vara lättare att visa. Men tyvärr tycker jag att det har blivit helt tvärtom. Det är svårare att vara ärliga mot varann nu en då. Är inte det lite konstigt...??

Det finns ett talesätt som säger att fyllehundar och barn pratar sanning. Precis så är det. När folk får i sig sprit kommer ärligheten fram är det då inte bättre att även var ärlig när man är nykter??

Så kan vi inte lova oss själva att försöka bli lite mer ärliga mot varann och mot sig själv så tror jag att vi alla kommer att må lite bättre?!!