Känslor...

Jag sitter här med handen i en godisskål. Jag kunde inte hålla mej ifrån frestelsen utan har ätit några bitar.... Men jag tänker inte vara så hård mot mej själv. Speciellt inte nu... Jag vet inte vad det är med mej, men jag känner inte igen mej själv.... Jag är gråtig och tycker synd om mej själv. Känner mej ynklig och misstänksam mot alla... Hallå man ska vara glad nu. Jag har allt jag kan få! men ändå är det så mycket som ligger över mej. Och alla dessa måsten som egentligen inte borde vara några måsten. Allt behöver inte vara tipp topp jämt. Men tydligen är jag så trög så det fattar jag inte. Jag tror tex att jag kan ha det lika städat som innan jag hade 3 små barn. Det fattar väl vem som helst att det inte går. Dessutom när man väl tar tag i saker och ting så blir det bara skit av allt. Om jag står för något, varför ska det vara så svårt för folk att fatta det????
Tanten har fått så mycket känslor att bubbla upp sedan igår. Glömde berätta att jag även hade en dröm där Alfred blev överkörd... Bara för att folk inte lyssnar....

Nu ska jag åter sätta min hand i godisskålen och försöka mysa och lugna ner mina nerver.....!