För idag är det Alfred 9 års dag!
Barnet med tuuusen myror i sin bralla och som aldrig har kunnat sitta stilla utan klättrat och klängt på varje liten sak som han har kunnat klättra på...
Barnet som besökt akuten fler än en gång, som råkat ut för mer olyckor än vad jag har gjort i hela mitt liv.. Allt från brutna nyckelben, till att pilla upp stenar i näsan, till att få kokande soppa över sig och fått både kvistar och isbollar i ögonen så han fått skador...
Jo då, de här barnet har fått mitt hjärta att hoppa utanför kroppen många gånger och fått mitt hår att blivit grått, men han är som en katt och har 9 liv och hamnar alltid på fötter igen!
Barnet som kom ut med dunder och brak den där supervarma försommarmorgonen den 29 maj 2008, 11 dagar efter BF 4880 gram och 56 cm. Gjorde så hela jag sprack och fick massor av skador själv... Det var tuffa dygn för både honom och mej där vi låg utslagna på sjukhuset...
Det var där och då vi knöt ett speciellt band han och jag.. Vi är liksom samma skrot och korn jag och Alfred! Vi är så lika! Visst är det konstigt! Vi har 3 barn, samma kött och blod. Men på någotvis har jag och Alfred ett speciellt band till varandra!
Innan klockan 6 imorse stegade vi in till honom och sjöng med den finaste stämman man kan göra på morgonen!;-) Där låg han och var klarvaken! Den mest morgonpiggaste killen i världen hade förstås varit vaken sedan klockan 5 och snurrat sönder sängen i hopp om att vi skulle komma någongång!;-)
Vad önskar sig en 9-åring? Jo då, bara dyra saker och man kan nästan tro att dagens kids tror att vi är miljonärer.. Men han fick en airboard av oss och lite kläder! Måtte han inte ramla på den här nu och bryta några armar lagom till sommarlovet.... Men lycklig det var han, som en liten solstråle när han susade genom hallen imorse!
Tårtkalas på morgonen! Älsk på traditioner!!
Dagen till ära fick han också sluta lite tidigare och gå till frissan och toppa håret!
Sedan var det dags för klassfest med klassen! Hela klassen, samt föräldrar och syskon träffades för lite lek och fika! Supermysigt!
Kan ju tyckas kanske att man borde vara läskunnig vid 37 års ålder... Men icke.. Så i vår picknik korg så hade vi packat korv som vi tänkte grilla... Men de sket sig, det fanns ingen eld;-)
Snygga morsor som gick tipspromenad!
Så vi tog med korven hem och grillade den hemma på gården! Gick ju bra det med och vi fick kvällsmat i magarna, alla glada och lyckliga! Så mysigt det blev! Och farmor kom förbi med present till den lyckliga 9-åringen!
Alltså kolla så nöjd han är! Strålar som en sol och är svincool när man får låna pappas telefon och åka runt i kvarteret och spela musik på airboarden!;-)
Det killiga i hans lilla kropp som alltid funnits där! Det är på väg bort... Han har lugnat ner sig otroligt mycket under de senaste åren och är inte riktigt så utforskande på livet! Tack gode gud säger jag och hoppas det består! Japp, för jag fasar lite för hur han kommer bli i tonåren... Inte uppkäftig och så.. Nä, men att han kommer prova på allt möjlig skit som går, ja för sån är han. Så pass att vi kommer få ha hjärtat i halsgropen mååånga gånger....
Att pyssla, sy, måla, klippa och klistra! Det är hans stora passion i livet! Jag hoppas han fortsätter med sånt och bejakar sin konstnärliga ådra och inte hoppar ut från farliga stup och klättrar i de högsta bergen....
Älskar dej så, Alfred!!
måndag 29 maj 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tusen tack för din kommentar!