Tillbaka till "brottsplatsen"...

 Igår vid samma tidpunkt som nu satt vi där på vårt älskade smultronställe och skulle fika med våra grannar!
Det sken upp och solen värmde oss skönt, men mitt hjärta gjorde ont...

 Grannarna har 2 underbara hundra som älskar barn och var av en av dem ÄLSKAR studsbollar! Vet inte hur många studsbollar ungarna har köpt i kiosken den här sommaren till hundrana! Lika många som den har tappat bort förmodligen;-) Överallt hamnar den och lika knicksit att få fram den varje gång;-)

 Ett evigt tjat på grabbarna att vi skulle åka gocart... -Mamma, DU måste också köra... Så till slut efter mycket tjat körde jag också! Något sammanbiten innan, men fy bubblan va kul det var! Så typiskt mej.. Att vara en fjant innan och sen när ja väl gör det så älskar jag det! ;-)

 Att åka ifrån vårt älskade smultronställe för den här gången.. Usch va det svider i både hjärta och själ... Jag älskar verkligen att vara där! Det är platsen på jorden som jag verkligen kan andas ut på riktigt! Döva allt och bara vara! Så jo, jag grät en skvätt även igår när vi åkte... Alltså på riktigt, hur kan man känna så? Det var inte bara jag som kände så här, utan även Douglas... Han grät också... De andra 3 längtade hem till både kompisar och huset... Men jag hade lugnt kunnat stannat en vecka till...

 Inpackade i bilen igår kväll efter packning och städning... Usch och fy, satt helt tyst i bilen hela vägen hem...
Det kändes som att vara tillbaka på "brottsplatsen" när vi åter var hemma.. Det här med att borta bra, men hemma bäst. Det håller jag inte alls med om... Usch och fy...
Så fort jag kom hem så översköldes jag av en inre stress, oro och en klump i magen... Jag vet inte varför? Men det är så många måsten här hemma... Och snart drar allt igång igen och det ger mej råångest... Vill inte känna så, jag är ju en person som älskar att ha 1000 järn i elden och med hur mycket energi som helst.. Men den finns inte där.. Den är så slut, trots 4 veckors semester...
Men det blir nog bra... Ja det brukar det.. Har väl förmodligen hamnat i en extrem koma av semsterfeeling och den kommer man ju snabbt ur. På tisdag känner jag förmodligen mej fit for fight igen! Hoppas jag !

 Kvällsmaten blev frukost till barnens stora förtjusning.. Jag saknade ett glas bubbel eller rött till;-) *haha* Skämt o sido.. Men JA det har faktiskt blivit en hel del sånt gott under semestern! Ja precis som det ska vara!
Vi plockade massor av stora härliga smaskiga smultron i trädgården! Wow va det har växt medans vi varit borta!

 Ok ok... Jag har faktiskt saknat 2 grejer... Vårt älskade uterum....

 Och våran säng! Oj oj oj va skönt vi har sovit inatt! Har inte vaknat en endaste gång inatt! Älskar våran säng!
Det här med att vi har legat och dragit oss läääänge... Oj oj, hur i all sina dar ska vi kunna komma upp på måndag? Ja den frågan ställer jag mej efter varje semester, men ja även det löser sig;-)
Ungarna var i alla fall glada när vi kom hem! Internet nere i stugan är inte jättesnabbt och det finns inte jättemycket av det! Alltså det är fasen skönt! Men det tyckte förstås inte ungarna.. Så när vi kom hem tog de varsin padda, satte sig i varsit rum och kollade på youtube som små galningar! De har verkligen haft abstinens efter det.. Skitungar...

Precis lika sliten som jag ser ut, känner jag mej.. Står i ett hav av väskor som måste packas upp.. Fy fasen, det är väl nackdelen med att vara borta....
Men bara ta tag i det, ingen annan som gör det... Kanske kan jag få min stora tumme ur och städa köket idag? Men bara kanske.. Eller så njuter jag bara av min sista dag på semestern för den här gången och så startar vi nedräkningen till nästa semester... 138 dagar kvar till Thailand!;-)